För inte så länge sedan var historiker övertygade att samerna härstammade från Asien någonstans. Något egentligt belägg hade man inte för detta. Det var just antaganden utan att kunna presentera hållbara bevis. Att samerna kommer från Asien var en teori som presenterades redan på 1800-talet. Det skall omnämnas att en professor vid Lunds universitet under 1800-talet var avvikande och påstod att samerna måste vara Sveriges urfolk.
Språkforskning:
Varifrån kommer samiskan?
Om man vet var samiskan kommer ifrån så borde man veta varifrån samerna kommer ifrån!
Men, det har visat sig inte att vara så enkelt!
Varifrån samiskan kommer ifrån en fråga som sysselsatt språkforskare i åratal och det finns ett stort antal frågetecken.
30 % av alla samiska ord kommer inte från något annat språk. Det skulle tyda på att samer har genomgått ett språkbyte från ett urspråk till ett finsk-ugriskt språk på grund av en befolkningsmässig dominerande invandring av finsk-ugriska folk österifrån. Men, stor kritik av denna teori såsom bl.a. varför har inte finsk-ugriska språk spridit sig österut från sitt ursprungsområde?
En alternativ nyare teori är att samiskan var det dominerande urspråket och spridit sig österut. Teorin stöds dock av dna-forskare som kunnat visa att den finsk-ugriska befolkningen ursprungligen var mycket liten och lätt kunnat ändra språk till den samiska majoritetsbefolkningens språk. Speciellt språksociologer har kritiserats denna teori som sociologiskt omöjlig?
Men, det finns ytterligare alternativa teorier, liksom samiska språkfenomen, som försvårat för språkforskare att komma med ett svar varifrån samiskan kommer ifrån.
Det samiska språket – eller rättare sagt de samiska språken eftersom varje samiskt språk skiljer ut sig så märkbart genom olika alfabeten och olika ortografier – tillhör den ugriska språkfamiljen. Samiskan bildar en grupp om 10 språk. De ugriska språken talas huvudsakligen i Östeuropa och väster om Ural, (gränsen mellan Europa och Asien). De ugriska språken är tillsammans med turkspråken, baskiskan, kalmuckiskan, nentsiska, de kaukasiska språken och maltesiskan de enda ursprungliga språken i Europa som inte tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen. Att samiskan tillhör den ugriska språkfamiljen har också gett upphov till spekulationer i äldre forskning att samernas ursprung skulle komma österifrån.
Blodforskning:
Forskning om samernas blod och blodgrupper startade redan på 1950-talet. Bland annat gjordes en undersökning av samtliga skolbarn, sammanlagt 419 barn, i den svenska nomadskolan från Karesuando i norr till Jämtland i söder.
Den som mest omfattande studerat samernas blod var Professor Lars Beckman vid institutionen for medicinsk genetik, Umeå universitet. Han hade under 40 år gjort studier bland samer och jämfört resultaten med andra befolkningsgrupper. Hans och medarbetares resultat har samlats i en skrift: ”Samerna – en genetiskt unik befolkning”, Umeå 1966.
På ett tidigt stadium i forskning om samernas blod upptäcktes stora skillnader mellan samer och den övriga svenska befolkningen. Frekvensen av blodgrupps och protein polymorfism bland samer skiljer sig avsevärt från den allmänna svenska populationen, ( L.E. Beckman, K. Sjoberg, S. Eriksson and L. Beckman (2001). ”Haemochromatosis gene mutations in Finns, Swedes and Swedish Saamis”. Human Heredity 52 (2): 110–112).
Blodgruppen A2 är en undergrupp till blodgruppen A i ABO-systemet. A2-genen förekommer i de flesta europeiska populationer i frekvenser på omkring 5-10 procent, en saknas bland mongoloida folk i Asien. Alla samiska grupper har en hög frekvens av A2-genen. De högsta frekvenserna har observerats bland svenska samer, 37 procent, och inom Sverige har de högsta frekvenserna (42 procent) av A2-genen noterats från Jokkmokk och söderut. Hos finnar är frekvensen för A2 10 procent och hos svenskar 9 procent. A2-genen pekar på att samerna mer har ett västeuropeiskt än asiatiskt ursprung.
Blodgruppsgenen B har en låg frekvens i de flesta samepopulationer. B-genen år mycket vanlig i Asien. Finnar har en klart högre B-frekvens än samema. Populationer av mongolida folk har en hög frekvens av blodgruppen M, uppemot 80 procent, medan finnar har 64 procent, svenskar 57 procent och samer 46 procent. Bland de 419 eleverna vid nomadskolorna undersökta 1959 saknades DIA-genen helt och även detta talar emot släktskap mellan samer och asiatisk-mongoloida folk.
Enzymer är proteiner som har förmåga att öka hastigheten i kemiska reaktioner. De röda blodkropparna, som är lättillgängliga och innehåller en stor mängd olika enzymer, är det vanligaste materialet for studier av genetiska enzymvariationer. I enzymsystemet PGM1 har 2-genen dubbelt så hög frekvens hos samer i Sverige som hos finnar och svenskar, det vill säga 41 procent mot finnarnas 22 procent och svenskamas 23 procent. Även for en annan markörgen i enzymsystemen har noterats att frekvensen hos samerna är tre till fyra gånger högre hos samer i Sverige än hos finnar och svenskar, medan svenska samer har betydligt lägre frekvens for en av markörgenerna än finnar och svenskar och just denna markörgen saknas helt i asiatisk-mongoloida populationer.
Blodserum innehåller en stor mängd proteiner och i flera av dessa förekommer genetiska variationer. Även i serumprotein-systemet finns två samiska markörgener. Frekvensen hos den ena genen är tre till fyra gånger högre an hos övriga europeiska folk och liknar frekvenserna i Asien. En annan serumproteinmarkör har bara påträffats hos samer och finnar, men frekvensen hos finnar är så låg att den helt kan ha uppkommit genom blandning med samer. Denna gen är alltså en specifik samisk markörgen!
Docent Ingvar Karlsson vid Göteborgs universitet konstaterade att studier av en rad blodgrupper talar alla stärkt emot att samer har släktskap med mongoloida folk i Asien. Docent Ingvar Karlsson konstaterade vidare att i undersökningar av äggviteämnen i blodet finner man liknande skillnader mellan samer, svenskar och finnar. En egenskap, som finns hos finsk befolkning, finns i samma låga frekvens hos samer som hos svenskar, vilket talar for att det trots likheter i språket inte finns ett genetiskt släktskap mellan samer och finnar.
Forskning om samernas blod ledde till att samernas ursprung österifrån starkt ifrågasattes. Professor Lars Beckman i genetik konstaterade att det är så extrem stor skillnad mellan samer och östliga folk att samerna måste ha ett västligt ursprung. Professor Lars Beckman hävdade till och med utifrån sin forskning att samerna måste vara Europas första urfolk. Vid en konferens i Hemavan 1997 gjorde professor Beckman ett för den tiden uppmärksammat påstående ”Personligen tycker jag att forskningsresultaten visar att samerna faktiskt är ett folk genetiskt och den kunskapen kanske kan vara till nytta for samerna.”
DNA:
DNA forskning om samerna är en relativt ny företeelse där de första studierna presenterades vid mitten av 1990-talet, dvs för 20 år sedan. I en studie, som publicerades 1995, där Professor Lars Beckman var medarbetare, hadde en rad olika folkgrupper jämförts, såväl europeiska som asiatiska. Det visar sig att den samiska befolkningen i en genetisk markör, helt skilde sig från alla andra studerade grupper i världen. Redan då kunde forskare konstatera att samerna måste levt isolerade under årtusenden.
Docent Ingvar Karlsson vid Göteborgs universitet konstaterade att den språkliga gemenskap som samer har med de finsk-ugriska folken återspeglas inte i ett genetisk släktskap. Detta talar för, enligt Karlsson, att den samiska befolkningen har genomgått ett språkbyte från ett ursprungligt glömt språk till ett finskt-ugriskt.
Docent Ingvar Karlsson menade vidare att ”de skillnader i DNA i mitokondrierna som finns mellan samer och övriga studerade grupper tyder på att den samiska befolkningen varit isolerade i 10-tusentals år. Sett i ett historisk! perspektiv tyder detta på att samerna varit en isolerad befolkningsgrupp under och efter den senaste istiden. Resultaten talar för att den samiska befolkningen har levt isolerad under en längre tid än någon annan folkgrupp i Europa. De ger ett stärkt stöd for att samerna är en mycket gammal urbefolkning i Skandinavien”.
Mitokondriellt DNA, mitokondrie-DNA, mtDNA eller mDNA är DNA som finns i mitokondrierna, dvs i kroppens kraftstationer, som tillverkar bränsle i form av adenosintrifosfat (ATP) som sedan övriga delar av cellen kan använda. mtDNA följer med äggcellen från modern till barnet, varför barnets mitokondriella DNA är en exakt kopia av moderns. mtDNA förändras därför endast på grund av mutationer. mtDNA förändras således mycket, mycket, mycket långsamt. Mitokondriellt DNA är därför mycket användbart för att spåra släktskap på moderns sida tusentals generationer bakåt.
DNA forskning:
På senare år har användningen av mitokondriellt DNA (mtDNA) och Y-DNA kromosomala markörer erbjudit möjlighet till att klargöra samernas ursprung.
Den senaste DNA-forskningen visar på att samerna har sitt ursprung i den europeisk genpoolen. Den samiska arvmassan är dessutom mycket unik för både Europa och världen. Den samiska genpoolen särskiljer sig från andra genpoler i världen. Det tros bero på att samerna varit mycket isolerad under mycket lång tid. Med mycket lång tid i detta sammanhang antas vara flera tusen år. Det tros vidare bero på att samerna haft mycket lite ingifte från andra folkslag.
Samernas invandringsvägar till Skandinavien, Finland och Ryssland
Figur A och B visar på samernas invandringsvägar till Norge, Sverige, Finland och nordvästra Ryssland (Kolahalvön) vid tidpunkten efter inlandsisen var slut och folkvandringstiden i Europa började.
mtDNA Haplogrupper
Samiskt mtDNA visar att samerna har ett europeiskt ursprung och ingår I den europeiska mtDNA-poolen. De två haplogrupperna V och U5b dominerar bland samerna med totalt 89%. Detta gör att samerna har den största mängden av de två haplogrupperna V och U5b som någonsin hittats. Både haplogrupperna V och U5b finns spridda över hela Europa i moderata frekvenser från Iberiska halvön till Uralbergen.
Haplogrupperna H, D5 and Z representerar de resterande 11 % av samernas totala arvsmassa.
Omkring 98% av allt samiskt mtDNA pool inkluderar haplogrupperna V, U5b, H, Z, and D5. Frekvensen av haplogrupperna kan dock variera i lokala områden (Kristiina Tambets, Siiri Rootsi, Toomas Kivisild, Hela Help, Piia Serk; American Journal of Human Genetics 74: 661–682). Skillnaderna tid för samiska haplogrupp V sekvenser uppskattades av Max Ingman och Ulf Gyllensten för 7600 år sedan (omkring år 5 600 före Kristi födelse) och U5b1b1 för 5500 år sedan (omkring år 3 500 före Kristi födelse) bland samer. Detta tyder på att samerna ankom till Norge, Sverige, Finland och nordvästra Ryssland (Kolahalvön) strax efter inlandsisens reträtt.
U5b
Även om en liten andel av Haplogrupp U (mtDNA) bland samerna faller inom U4, är den stora majoriteten av samernas arvsmassa U5b. Prover av DNA, tagna av forskare Tambets och hennes kollegor, visar att den andel av den totala Sami mtDNA som var U5b varierade från 56,8% bland norska samer till 26,5% bland svenska samer. Samernas haplogrupp U5b tillhör undergrupp U5b1b1. Den samiska DNA gruppen U5b1 återfinns dessutom i mycket låga frekvenser till exempel i Kaukasus. Detta förklaras som nyligen migration från Europa. Men, 38% av de samiska U5b1b1 mtDNAs haplotyp är exklusivt för samerna.
Forskare Alessandro Achilli och hans kollegor konstaterade att samerna och Berberna, (folkgrupp i Marocko), (Svenska vinnare 2012 i Eurovisionsschlagerfestivalen Loreen med sången Euphoria härstammar från Berberna), delar U5b1b, som de uppskattas till 9.000 år gammal. Forskare Alessandro Achilli och hans kollegor och hävdade att detta utgör bevis för en utgångspunkt av haplogrupp från fransk-kantabriska regionen, (omkring Baskien), i sydvästra Europa. (Franco-Kantabriska regionen används av historiker och arkeologer för att beskriva ett område som sträcker sig från Asturien i norra Spanien till Provence i sydöstra Frankrike). (Franco-Kantabriska regionen har uppvisat en stor mängd homogena fynd och var sannolikt Europas mest befolkade region under sena Paleolitisk tid).
Sannolik utgångspunkt och spridning av haplogrupp U5b
U5b spridning och frekvens av forskare Argiedude (sammanställning av ett stort antal forskarrapporter)
V
Som nämnts ovan, har tiden för samiska haplogrupp V uppskattas av Max Ingman och Ulf Gyllensten till 7600 år sedan. Haplogrupp V är den i särklass vanligaste haplogruppen bland Svenska samer och har en betydligt lägre frekvens bland norska och finska samer. Forskare Torroni och hans kollegor har föreslagit att spridningen av haplogrupp V till Skandinavien och Östeuropa beror på dess sen utvandring under pleistocen (Pleistocen är den pågående geologiska epoken 2 588 000 år sedan till ungefär 11 600 år sedan) och tidig holocen utvandring (Holocen är den pågående geologiska epoken vilken inleddes för cirka 11 700 år sedan) från en fransk-kantabriska regionen, (omkring Baskien), i sydvästra Europa. (Franco-Kantabriska regionen används av historiker och arkeologer för att beskriva ett område som sträcker sig från Asturien i norra Spanien till Provence i sydöstra Frankrike).
Men, senare studier funnit att haplogrupp V är också betydligt närvarande bland östeuropéer. I tillägg är haplogrupp V (med HVS-I övergångar 16153 och 16298 som är vanliga i den samiska befolkningen) mycket mer utbrett i Östeuropa än i Västeuropa. Så haplogrupp V kan ha nått Fennoskandia via Centrala Europa / Östeuropa. Ett sådant scenario är indirekt stöd genom frånvaron bland samer av pre-V mtDNAs som är karakteristiska för sydvästra européer och nordvästra afrikaner.
Z
Haplogrupp Z hittas i låg frekvens bland samiska och norra asiatiska populationer. Haplogrupp Z är praktiskt taget frånvarande i Europa. Den beräknade datering av Haplogrupp Z bland samer är 2700 år. Detta antyder på en liten och relativt ny invandring av människor från Volga-Ural-regionen till den samiska befolkningen.
Y-DNA
Tre Y-kromosom haplogrupper dominerar fördelningen bland samerna: N1c (tidigare N3A), I1 och R1a. Den vanligaste haplogrupp bland samerna är N1c. Haplogrupp I1 kommer som en god tvåa bland samerna. Haplogrupp R1a ses ofta bland svenska samer och Kola samiska befolkningen. Haplogrupp R1a har en låg nivå bland det finska samerna. Tambets och hennes kollegor föreslog att N1c och R1a troligen nådde Fennoskandia från Östeuropa, där dessa haplogrupper kan hittas i höga frekvenser.
Men, de två haplogrupperna har en påtagligt annorlunda språklig distribution. R1a1a är vanligt bland östeuropéer som talar indoeuropeiska språk. N1c är dock nära förknippad med personer som talar finskugriska språk. Till exempel är N1c vanligt bland finländarna medan haplogrupp R1a är vanligt bland alla samers grannfolk.
Lars-Nila Lasko
Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko
Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko
Saami History blog in English by Lars-Nila Lasko
Samepolitisk Blogg av Lars-Nila Lasko
Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan
Lars-Nila Laskos historieblogg 
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.