Vad hände med samernas äganderätt till land och vatten av Lars-Nila Lasko

Den 6:e och 7:e maj 2017 hölls en intressant föredragsserie í samisk historia på Hotell Lappland i Lycksele.  Det första föredraget var inte bara intressant. Det var ett av årets märkligaste samiska föredrag.

Föredragshållare var en forskare från Universitetet i Karlstad och föredraget handlar om att samerna egentligen skulle vara markägare. Inte vilka markägare som helst utan Västerbottens största markägare. Detta om allt hade juridiskt gått rätt till!

Samiska Siidasystemet

Ursprungligen var hela Sameområdet från sydsamiskt område till och med Kolahalvön i Ryssland indelat i avgränsade markområden som innehades av olika samefamiljer. De olika närliggande markområden bildade tillsammans en större gemensamhetsområde Siida med ett eget rättssystem, domstol etc.

Jag ska vid ett senare tillfälle beskriva det samiska rättssystemet och vilka rättsregler som fanns. Dessa är nämligen delvis nedtecknade av flera i äldre litteratur.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samisk äganderätt till land och vatten

För dessa markområden fick samerna senare betala skatt till staten och kom därmed att kallas Lappskatteland. Lappskatteland kunde gå i arv, säljas, köpas eller ges bort.

Jur. Dr. Kaisa Korpijaako har i en doktorsavhandling visat på att staten, myndigheter och domstolar betraktade Lappskatteland som samernas privata markområden. Lappskattelanden var dessutom inskrivna i en Jordebok (dåtidens fastighetsregister).

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Vad gick snett?

Hur kunde det då så snett att samerna förlorade sina markområden?

Hur kom det sig att bönderna, som betalade samma fastighetsskatt, som samerna blev markägare och inte samerna?

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samisk äganderätt får inte utredas

För den som läser direktiv till statliga utredningar om samerna upptäcker snart en märklig sak. Så fort utredningen handlar om juridik står det alltid att utredningen inte får utreda samisk äganderätt! Något som skett gång på gång i direktiv till statliga utredningar om samerna.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Hur blev staten markägare i Sameland?

Officiellt är staten den störste markägaren i Sameland. Men, hur och på vilket sätt kom staten att ta över samisk äganderätt?

Ja, det var detta som föredraget handlade om!

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Staten kan inte bevisa sin äganderätt?

Vad skulle hända om staten tvingades att bevisa sin äganderätt på samma sätt som privata markägare?

Konklusion av föredraget är att staten inte kan bevisa sin äganderätt!

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Annons

Samer i Västerbotten skulle egentligen vara länets största markägare av Lars-Nila Lasko

Lycksele i Samiskt Centrum

Den 6:e maj 2017 kl 14:00 hölls ett märkligt föredrag på Hotell Lappland i Lycksele. Det var ett av årets märkligaste samiska föredrag.

Föredragshållare är Fil. Dr. från Universitetet i Karlstad och föredraget handlar om att samerna egentligen skulle vara markägare. Inte vilka markägare som helst utan Västerbottens största markägare. Detta om allt hade juridiskt gått rätt till!

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samiska Siidasystemet

Ursprungligen var hela Sameområdet från sydsamiskt område till och med Kolahalvön i Ryssland indelat i avgränsade markområden som innehades av olika samefamiljer. De olika närliggande markområden bildade tillsammans en större gemensamhetsområde Siida med ett eget rättssystem, domstol etc.

Jag ska vid ett senare tillfälle beskriva det samiska rättssystemet och vilka rättsregler som fanns. Dessa är nämligen delvis nedtecknade av flera i äldre litteratur.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samisk äganderätt till land och vatten

För dessa markområden fick samerna senare betala skatt till staten och kom därmed att kallas Lappskatteland. Lappskatteland kunde gå i arv, säljas, köpas eller ges bort.

Jur. Dr. Kaisa Korpijaako har i en doktorsavhandling visat på att staten, myndigheter och domstolar betraktade Lappskatteland som samernas privata markområden. Lappskattelanden var dessutom inskrivna i en Jordebok (dåtidens fastighetsregister).

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Vad gick snett?

Hur kunde det då så snett att samerna förlorade sina markområden?

Hur kom det sig att bönderna, som betalade samma fastighetsskatt som samerna, blev markägare och inte samerna?

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samisk äganderätt får inte utredas

För den som läser direktiv till statliga utredningar om samerna upptäcker snart en märklig sak. Så fort utredningen handlar om juridik står det alltid att utredningen inte får utreda samisk äganderätt! Något som skett gång på gång i direktiv till statliga utredningar om samerna.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Hur blev staten markägare i Sameland?

Officiellt är staten den störste markägaren i Sameland. Men, hur och på vilket sätt kom staten att ta över samisk äganderätt?

Ja, det är detta föredraget handlade om!

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Staten kan inte bevisa sin äganderätt?

Vad skulle hända om staten tvingades att bevisa sin äganderätt på samma sätt som privata markägare?

Föredragshållaren har granskat statens bevisföring i Skattefjällsmålet och i Girjasmålet där samerna vann mot staten. Hans konklusion är att staten inte kan bevisa sin äganderätt.

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Rättegång mellan samer och svenska staten ger hotbrev till Samiska Rättsförbundet med historiker, rättshistoriker och rättsvetare

Lars-Nila Lasko

Det kan nu avslöjas att Samiska Rättsförbundet med historiker, rättshistoriker och rättsvetare har utsatts för ett hotbrev med nazistiska symboler. Hotbrevet inkom till Samiska Rättsförbundet i samband med att Gällivare Tingsrätt skulle meddela dom första gången i målet mellan samerna och svenska staten om samernas rätt till småviltjakt och fiske i Sameland.

Hotbrevet avslutas med orden om vad som skall göras med samer  dags att gräva under jorden som en slaktad hund, vänta bara och se. Hotbrevet är undertecknat med en oläslig namnunderskrift.

Samiska Rättsförbundet har polisanmält hotbrevet till polisregion väst, dnr. 5000-K1418211-15, samt gjort en helt ny hemsida www.samirights.org där adresser och telefonnummer tagits bort.

Som ordförande för Samiska Rättsförbundet är jag oroad över den ökade rasism som kommer till uttryck mot samerna i olika former som förekommer på internet, facebook, bloggar, hemsidor i en nytillkommen vituell värld till rent fysiska händelser i vår verklighet som förstörda skyltar på samiska, förbjudande att tala samiska på skolgård, misshandlade samer i samedräkt, nedslaktade renar och hotbrev. Men, denna oro får inte leda till att vi ger upp att arbeta för det vi tror på som att arbeta för samiska rättigheter, klargöra samisk rättshistoria eller samisk historia. Vi får inte låta rasisterna styra vår tro och vårt arbete för en bättre samisk framtid.

Lars-Nila Lasko

Vad är historien annat än ett stort diktverk av
en okänd mästare?
– da Hansson

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami History blog in English by Lars-Nila Lasko

Samepolitisk Blogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Dom i historisk rättegång mellan samerna och staten kan öka rasism av Lars-Nila Lasko

Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Historiskt dom

Datumet Onsdag den 2 februari 2016 kommer att bli ett märkesdatum i den samiska historien. Det var första gången som det samiska folket vann ett mål mot svenska staten. Det var datumet som Gällivare tingsrätt meddelade dom, i det så kallade Girjasmålet, att samerna har ensamrätt till småviltjakt och fiske i Sameland.

Samisk Historieblogg

När samiska rättigheter tillvaratas orsakar det rasism

Av historien kan vi lära oss att varje gång samerna erhållit rättigheter så har rasismen i norr blossat upp mot samer. Senast det hände var när samerna fick rätt att använda samiska i kommuner med betydande samisk befolkning, dvs samiska kunde användas i ”Samiska förvaltningskommuner” i norr, (Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk).

Docka som symboliserar ”Hängd same”

 

Åsele på samiska övertejpat

 

Skyltar på samiska på en stång

 

Malå på samiska övertäckt.

 

Rasism blossar upp tillfälligt

Av historien kan vi vidare lära oss att när rasismen mot samerna blossar upp i offentliga sammanhang är den övergående. Med övergående menar jag att den syns offentligt för en period för att sedan minska. Men, detta gäller bara den rasism som syns offentligt, dvs. på gator och torg. Men rasismen fortsätter även om den inte syns. Ett exempel på detta är att när vägskyltar på samiska infördes så övermålades dom, tejpades över togs bort, sköts på med hagelgevär eller på annat sätt förstördes. I dag har de ”officiellt” blivit accepterade, dvs de utsätts inte längre för förstöring. Mycket tack vare Vägverket och norska Veivesendet som inte gav upp utan bytte ut förstörda skyltar på samiska till nya. Även om detta kostat betydande belopp för svenska och norska skattebetalare.

Samisk Historieblogg

Bloggfråga

Kommer rasismen mot samer att alltid finnas kvar?

 

Lars-Nila Lasko

Framtiden började igår
– Sven Lindqvist

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami History blog in English by Lars-Nila Lasko

Samepolitisk Blogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Historisk rättegång mellan samerna och staten av Lars-Nila Lasko

Lars-Nila Lasko

Samernas vann för första gången mot staten

Samisk Historieblogg

Historiskt datum

Datumet Onsdag den 2 februari 2016 kommer att bli ett märkesdatum i den samiska historien. Det var första gången som det samiska folket vann ett mål mot svenska staten. Det var datumet som Gällivare tingsrätt meddelade dom, i det så kallade Girjasmålet, att samerna har ensamrätt till småviltjakt och fiske i Sameland.

Samisk Historieblogg

Väntat domslut

Domslutet var väntat att samerna har historiska rättigheter till land och vatten inom sameområdet. Det har varit näst intill omöjligt för domstolen att inte ta hänsyn till att samerna inte har urminnesrätt i samernas egna landområden.

Samisk Historieblogg

Lång rättegångstid

Samerna har tidigare stämt staten och erfarenheten är att rättegångstiden kommer att bli lång. Faktum är att Sveriges och Nordens längsta rättegång genom tiderna rörde ett mål om samerna hade äganderätt till land och vatten på ett litet fjäll i norra Jämtland, det så kallade Skattefjällsmålet, (NJA 1981:1). Rättefången började 1963 och slutade 1981.

Staten har nu tre veckor på sig att överklaga Gällivare tingsrätts dom till Hovrätten. Med hänsyn till svenska statens tidigare hållning att samiska rättigheter i Sameområdet är obefintliga förväntas att staten kommer att överklaga domen och att det kommer att ta år innan en samiska rättigheter slutligen avgörs i Högsta Domstolen. Dock är det att förvänta att samerna även vinner i högre instanser.

Samisk Historieblogg

Effekterna av domen

Gällivare tingsrätts dom innebär att Sametinget bör inleda utredning och förslag hur samiska rättigheter och beslut över samiska rättigheter i Sameområdet bör förvaltas, samt hur en egen samisk förvaltningsordning bör upprättas.

Gällivare tingsrätts dom innebär också att Sametinget bör överväga att prioritera samisk rättsforskning i sin bidragsgivning för förstärka samisk bevisföring i kommande rättegångar om samiska rättigheter till land och vatten.

Gällivare tingsrätts dom innebär dessutom att Sametinget bör överväga att prioritera samiska organisationer som arbetar för samiska rättigheter i sin bidragsgivning. Det har nu visat sig att en samisk rättskamp är möjlig.

Gällivare tingsrätts dom innebär att det är möjligt att vinna över staten i mål som har med samiska rättigheter inom Sameområdets sida. För samisk del bör man nu beakta möjligheter att hävda såväl äganderätt som nyttjanderätter inom Sápmi i kommande rättegångar.

Samisk Historieblogg

Bloggfråga

Kan du gissa hur lång tid rättegången kommer att ta mellan samerna och staten? (Vinnarens namn kommer att publiceras på denna blogg med ett hedersomnämnande som rättegångsexpert! Rätt svar publiceras om några år.)

 

Lars-Nila Lasko

Varje sann historia måste genom sin mänskliga och levande framställningskonst få oss att komma ihåg, att det förflutna en gång var lika verkligt som det nuvarande och lika osäkert som det kommande. – – – I ljuset av vad människorna en gång har varit kan man se vad man själv är och dunkelt urskilja vad man borde vara.
– G. M. Trevelyan

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Arbetsmarknadspolitisk blogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan