Finland måste stärka samiska rättigheter oberoende av Nordisk Samekonvention av Lars-Nila Lasko

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Ny finsk rapport om samiska rättigheter

Den 25:e januari 2017 har en internationell forskargrupp om samiska rättigheter lämnat sin slutrapport till finska regeringen. Slutrapporten har ingått i den finska regeringens utvärdering och analys för att stödja beslutsfattande.

Målet för den internationella forskargruppen var att ta en närmare titt på de utmaningar som finska staten har för att främja samiska rättigheter i förhållande till samernas ställning i folkrätten och i den finska grundlagen.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Lagstiftaren i Finland måste bli mer medveten om samerna

En första slutsats som forskargruppen drar är att lagstiftaren i Finland måste bli mer medveten om samerna och samiska rättigheter. Utan medvetenhet att samerna existerar kan inte samernas framtida kultur tryggas och säkerställas. Säkerställning av samernas kultur och framtid måste göras i lagstiftning.

Med att lagstiftaren i Finland måste bli mer menas att riksdagen, riksdagsutskott, regering, regeringskansli och utredningar måste bli mer medvetna om samernas existens och ta hänsyn till samerna i deras förslag och beslut.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Finland måste stärka samiska rättigheter

Forskargruppen har kommit fram till att samernas ställning i internationell rätt och finska grundlagen kräver att samiska rättigheter stärks i Finland. Detta oberoende av om Finland ratificerar ILO konvention 169 eller 2017 års Förslag till Nordisk Samekonvention.

Forskargruppen lämnar också flera förslag till hur samiska rättigheter i finsk lagstiftning kan stärkas.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Andra länder ligger före Finland i urfolkrätt

Den internationella forskargruppen har jämfört samernas rättigheter i Finland med en rad nyckelländer. De nyckelländer som ingått i studien är Nya Zeeland, Kanada och latinamerikanska länder. Forskargruppen har här kommit fram till att flera länder har en djärvare och mer långtgående lagstiftning om exempelvis samförvaltning av landområden.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Öka finska Sametingets konsultationsstatus

Rapporten ger stöd till finska regeringens förslag 2014 att införa striktare skyldighet att konsultera med samerna genom en ändring av Lagen om sametinget. Nuvarande skyldighet i lag för finska staten att konsultera med samerna är för urvattnad. Detta skulle enligt forskargruppen vara ett sätt att utvidga samernas självbestämmande.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Rekommenderar att Finland ratificerar Nordisk Samekonvention och ILO 169

Forskargruppen rekommenderar att Finland ratificerar Nordisk Samekonvention och ILO 169 om urfolks rättigheter. En finsk anslutning till ILO-konventionen och den nordiska samekonventionen anses förtydliga och stärka samernas rättsliga ställning enligt forskarna.

Forskarna betonar att Förslag till Nordisk Samekonvention skulle klargöra bättre vem som är att betrakta som same i Finland. Nuvarande samedefinition i Finland inkluderat överklaganden och olika domstolsbeslut har gjort definitionen ganska oklar.

Forskarna betonar också att finsk ratificeringen av ILO: s konvention nr 169 inte kräver att samerna garanteras en äganderätt till mark. Men, att samerna innehar starka nyttjanderätter och effektivt deltagande i förvaltningen av mark skulle överensstämmer med ILO: s konvention nr 169.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Vilka ingick I den internationell forskargrupp om samiska rättigheter i Finland

Jur.dr. Leena Heinämäki, (Lapplands Universitet), Jur. kand. Laura Olsén (Lapplands Universitet), Professor Christina Alard (Luleå Tekniska Universitet), Pol.Dr. Sanna Valkonen (Lapplands Universitet), Professor Alexandra Xanthaki (Brunel Law School), Professor Ulf Mörkenstam (Stockholm Universitet), Professor Nigel Bankes (University of Calgary), Professor Jacinta Ruru, (University of Otago), Professor Jéremie Gilbert (University of East London), Professor Per Selle, (Bergens universitet) och Professor Audra Simpson (Columbia University).

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Läsa mer?

Forskarrapporten i PDF format kan du läsa här om du kan finska?

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami History blog in English by Lars-Nila Lasko

Samepolitisk Blogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Annonser

Det som står i Nordisk Samekonvention kanske inte står i lagtexten av Lars-Nila Lasko

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Förslag till Samekonvention

De Nordiska länderna har nyligen 2017 presenterat ett förslag till Nordisk Samekonvention. Men, kan man tro på allt som står i förslaget till Samekonvention?

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Konvention gällande direkt i en stat

Vissa stater som USA och Ryssland brukar vara ytterst försiktiga att skriva under internationella konventioner. Faktum är att de ratificerar ganska få internationella avtal.

En av anledningarna är att i dessa stater blir konventionen som ratificerats direkt gällande lag. Man kan säga att i dessa stater överlämnar staterna lagstiftningen till det internationella samhället. Sedan är det upp till dessa länders domstolar att tolka en konvention om det uppstår tvist om vad som gäller.

Dessa stater brukar kallas i folkrätten för monistiska i sin syn på internationella konventioner.  I enlighet med denna syn finns det inte behov av att införliva en konvention i det nationella rättsliga systemet. Konventionen blir gällande nationell rätt i och med att den är ratificerad och har trätt i kraft enligt folkrätten.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Nordisk Samekonvention blir inte direkt gällande i Sverige eller Norden

Andra stater som Sverige och de Nordiska länderna har ett dualistiskt system. Det innebär att när en konvention har skrivits under blir den inte gällande. Konventionen måste först i dessa stater införlivas genom en lag.

Tanken är att lagtexten skall återspegla konventionen. Men, det är inte konventionen i sig som blir gällande rätt. Det är lagen om konventionen som blir gällande rätt. Sedan är det upp till domstolarna att tolka lagtexten och förarbeten till lagtexten vid en tvist.  Konventionen räknas i och för sig en del av lagtextens förarbeten.

Om Sverige ratificerar en Samekonvention så är det inte samekonventionen i sig som blir gällande rätt. Det är först när konventionen införlivas i svenskt rättssystem som konventionen blir gällande rätt, eller rättare sagt lagen om konventionen.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Nordisk Samekonvention och Samelag är inte samma sak

Det finns många exempel där Sverige har ratificerat en konvention och nationell rätt stämmer inte alltid överens med konventionen. Ett klassiskt exempel är FN:s Barnkonvention. Barnkonventionen har ratificerats av Sverige men utgör bara en rekommendation till exempelvis kommuner och sociala myndigheter. Detta därför FN:s Barnkonvention inte är lag i Sverige.

Det finns också många exempel när en konvention förminskats när konventionen införlivats i svenskt rättssystem.  Ett klassiskt exempel på detta är konventionerna om rättshjälp.  Rättshjälp är viktig för principen om allas likhetinför lagen. I konventionen står att alla skall ha rätt till rättshjälp. Rättshjälpskonventionen har införlivats i svensk rätt genom Rättshjälpslagen. I lagtexten finns ett stort antal begränsningar allt sedan den första lagen på 1920-talet till den nu gällande. Den senaste rättshjälpslagen är dessutom subsidiärt gällande till försäkringar. I praktiken innebär detta att den enskildes behov av rättsskydd bli beroende av de försäkringsvillkor som bolagen fastställer. Det innebär i praktiken att inte alla har rätt till rättshjälp som det står i konventionen. Detta i sin tur leder till att alla inte är lika inför lagen.

Om Sverige skulle ratificera förslaget till Nordisk Samekonvention så måste konventionen införlivas i svensk lagstiftning. Detta kan innebära att lagen om samekonventionen kan vara avsevärt mer begränsad än själva samekonventionen.

Ett exempel kan vara att i konventionsförslaget står att Sametinget har rätt till konsultation med regering i samiska frågor. I lagtexten kan samiska frågor definieras innebärande att det kan bli bara några få frågor som Sametinget kan konsultera med regeringen om.

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami History blog in English by Lars-Nila Lasko

Samepolitisk Blogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Nordisk Samekonvention år 1985 av Lars-Nila Lasko

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Sammanfattning av förslag till Nordisk Samekonvention år 1985

Förslaget till Nordisk Samekonvention skrevs av en professor i Internationell rätt och FN expert och går i huvudsak ut på att skapa en konvention som ryms inom dagens lagstiftning i Sverige, Norge och Finland, samt skapar två områden; Ett område med mycket stark samisk självbestämmande, (Homeland – Ett område med i det närmaste autonomi), och ett utanför med starkt självbestämmande (Sameland). Förslaget är det mest långtgående som lagts fram om samiska rättigheter hittills och för 32 år sedan år 1985.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Förslag till Samekonvention år 1985

År 1985 hölls ett rättsseminarium I Kautokeino under temat ”Autonomy arrangements”, dvs hur kan självstyrelse genomföras. Seminariumet var det tredje i seminarieserien ”The small nations of the North”. Till seminarieserien ”The small nations of the North”, dvs de små nationerna I norr, räknades Åland, Färöarna, Graönland (Kalaallit Nunaat) och samerna.

Ett av de mest intressanta förslagen till självstyrelse för samerna var ett förslag till konvention mellan staterna Finland, Norge, Sverige och det samiska folket om etablerande av ett autonomiskt samiskt territorium.

Förslaget till Samekonvention var ett kreativt förslag som även skulle passa in i såväl nationalstaternas rättssystem som i internationell rätt. Med andra ord så skulle förslaget inte strida mot vare sig svensk rätt, norsk rätt, finsk rätt eller mot folkrätten. Förslaget på samekonvention var också ett svar på samernas krav om ökad självbestämmande.

Förslaget hade utarbetats av och lades fram av professor i internationell rätt vid Bergens universitet och norska UD diplomaten Atle Grahl-Madsen.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Professor i internationell rätt och norska UD diplomaten Atle Grahl-Madsen

Jag hade tillfället att tjänstgöra för svenska UD vid flera FN-konferenser samtidigt som Atle Grahl-Madsen representerade norska UD. Vi blev goda vänner vid sidan av våra uppdrag och hann med såväl gemensamma middagar, shopping och resor. Atle Grahl-Madsen talade flytande franska så han var en utmärkt tolk att ha med sig. Vid sidan om juridiken delade vi samma intresse för historia. Atle för romersk historia och jag hade ett avsevärt nordligare historieintresse. Atle var en fantastisk reseguide till gamla romerska teatrar och byggnader.

Atle Grahl-Madsen föddes den 31:a  augusti 1922 i Bergen och dog den 24:e januari 1990 i sin hemstad Bergen. Han avlade juristexamen vid Oslo universitet 1947 och Juris Doktorsgrad 1967 med avhandlingen ”The status of refugees in international law”. Hans avhandling blev till en klassiker i internationell rätt redan under hans livstid. Förutom studier vid Internationella domstolen i Haag där han erhöll examen från Haag Akademin i internationell rätt blev han professor vid Uppsala universitet och senare vid Bergens universitet i internationell rätt. Atle Grahl-Madsen tjänstgjorde under en längre tid vid FN där han författande internationella dokument och traktat som antogs av FN:s generalförsamling. Han hade ett mycket stort intresse för urfolk och deras rättställning, samt i rättställning för autonoma områden i Norden såsom Färöarna, Åland och Grönland.

1996 utgavs ett minnesverk över Atle Grahl-Madsen med titeln “ The Living law of nations: Essays on refugees, minorities, indigenous peoples and the human rights of other vulnerable groups in memory of Atle Grahl-Madsen”. Minnesverket var  redigerad av min gode vän professor i internationell rätt vid Lunds universitet Gudmundur Alfredsson.

Grahl-Madsen utgav ett stort antal artiklar och böcker som finns intagna i ett samlingsverk från 2001.

Min gode vän samejuristen Leif Dunfjeld, som själv beklagligtvis gått bort för en tid sedan, skrev ett omfattande minnesord om  Atle Grahl-Madsen i Nordic Journal of International Law 61/62 1994 om Grahl-Madsens insatser i samerätt och urfolksrätt som jag fullt ut delar.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Självstyrande samiskt territorium (Saami Homeland)

Förslaget gick huvudsakligen ut på bildandet av ett självstyrande territorium i ett område där samerna var i majoritet i Sverige, Norge och Finland. Observera termen ”självstyrande” och inte ”självständigt” samiskt territorium. Det självstyrande samiska territoriets område skulle omfatta, som det får förstås, Östra och Norra Kiruna kommun i Sverige, delar av Enontekiö kommun, Enare och Utsjoki kommun i Finland och Kautokeino kommun, Karasjok kommun samt Tana kommun i Norge. Professor Atle Grahl-Madsen framför även delar av andra områden som skulle kunna ingå i ett självstyrande samiskt territorium. Grahl-Madsens huvudsakliga argumentation var ett sammanhållet territorium där samerna är i majoritet i de tre länderna.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Övrigt sameområde med särskilda samiska rättigheter (Saamiland)

Förslaget gick vidare ut på att utanför det självstyrande territoriet inom Sápmi, dvs sameområdet i Ryssland, Norge, Finland och Sverige,  skulle samerna kunna ges en särskild rättsställning. Professor Atle Grahl-Madsen går inte in på vilka samiska rättigheter som specifikt skulle avses. Men, man kan utgå från vad han kallar minimirättsstandard, d.v.s. samisk språklag, samisk skolutbildning, samisk äldreomsorg, vägskyltar på samiska osv.

Grahl-Madsen ansåg att det inte skulle vara juridiskt som praktiskt genomförbart med ett uteslutande samiskt styrelse över områden där samerna är i minoritet. Dock, är det inget som hindrar att samerna erhåller en särskild rättsställning inom detta område.

De organ som upprättats inom som Sameparlament och andra skulle finnas kvar.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Förslag utan artiklar

I Professor Atle Grahl-Madsens förslag finns inga specifika artiklar eller paragrafer utarbetade. Dock har han en omfattande beskrivning av förslagets innehåll med allt från gränsdragningar, domstolar, polisväsen, valuta, bankväsen till finansiering, sjukvård och passförhållanden.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Begreppet självstyrande och inte självständigt samiskt område

Professor Atle Grahl-Madsens förslag om bildandet av ett självstyrande territorium där samerna är i majoritet jnnebär inte självständigt samiskt område i form av en samisk stat. Med termen ”självstyrande” och inte ”självständigt” samiskt territorium menar Grahl-Madsen att riksgränserna skulle vara oförändrade och vissa huvudfunktioner ligga kvar på respektive nationalstat som sjukvård, elförsörjning etc.

Professor Atle Grahl-Madsen undantog även utrikespolitik och militära väsendet från det självstyrande samiska området. Många av de legislativa maktförhållanden lämnas ospecificerade av Grahl-Madsen. I stället talar han om de minimikompetenser som finns för Grönland, Färöarna och Åland. Särskild omnämns samisk beslutanderätt över mark, vatten och naturresurser inom det självstyrande samiska området liksom beslutanderätt i restriktioner över vilka som har rätt att flytta in i det självstyrande samiska området.  Lokala domare skulle utses av respektive stats regering på förslag av det samiska rättsväsendet.

Respektive nationalstat skulle ha rätt till vars en ”High Commissioner” inom det självstyrande sameområdet som skulle kunna delta utan beslutanderätt i vissa organ Det samiska territoriet skulle kunna bli part i avtal om mänskliga rättigheter och, efter konsultation med de tre ”High Commissioners” sluta avtal med andra stater i frågor inom ramen för autonoma områdens kompetens.

Inte heller skulle någon annan stat ha rätt att upprätta en utländsk mission utan tillstånd av de tre ”High Commissioners”. Dock skulle utländsk stat ha rätt att upprätta konsulat.

Samer i det självstyrande området skulle kunna undantas från militärtjänstgöring i respektive nationalstat. Däremot skulle de kunna vara obligatoriskt deltagande i ”autonomous home guard”.

Det självstyrande området skulle kunna ha rätt till egen polisstyrka.

Professor Atle Grahl-Madsen menar vidare att medborgarskap och pass inte förändras annat än att i pass framgår om någon bor i det självstyrande området. Ungefär som det fungerar Färöarnas pass eller i andra självstyrande områden.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Konflikt i tolkning av Samekonventionen

Om konflikt skulle uppstå i hur Samekonventionen skulle tolkas skulle detta lösas genom en särskild upprättat organ bestående av 7 domare, varav nationalstaterna fick utse vars en ledamot, 3 av den samiska regeringen och 1 domare av International Court of Justice.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Omfattande skrift om Samekonventionen

Hela Professor Atle Grahl-Madsens förslag finns publicerad i en skrift av Institutet för internationell rätt vid Bergens Universitet, Norge, med titeln ”The People of the twilight zone – Towards Saami Self-Government, A Sovereign Sápmi, An Autonomous Sámieana”. Boken är på engelska och omfattar omkring 100 sidor.

Professor Atle Grahl-Madsen presenterade sitt förslag till Samekonvention om självstyrande samiskt område på ett seminarium i Kautokeino 1985. Förslaget fick ett stort internationellt genomslag och Grahl-Madsens förslag finns refererat i flera internationella rättspublikationer. Dock fick förslaget liten uppmärksamhet i Sameområdet. Mycket till detta berodde säkerligen på att förslaget kanske ansågs för radikalt. Inte radikalt för jurister i internationell rätt där det redan 1985 förelåg ett stort antal liknande bilaterala eller lokala konventioner. Men, för samiska organisationer och för samepolitiker ansågs nog förslaget för radikalt.

Professor Atle Grahl-Madsens förslag bidrog dock till att den 13:e Nordiska Samekonferensen, som anordnades den 13 – 15 augusti 1986 i Åre, Sverige, fattade beslut om att utreda möjligheter för en Nordisk Samekonvention. Så man kan säga att professor Atle Grahl-Madsens förslag var starten på ett 31 årigt utredningsarbete som skulle resultera i just en Nordisk Samekonvention år 2017.

Frågan är vad professor Atle Grahl-Madsen skulle ha sagt om 2017 års Nordiska Samekonvention? Själv gissar jag att han skulle ha sagt att det är åtminstone en start för att förverkliga Samiskt Självbestämmande enligt internationell rätt och att samerna har en bra bit att vandra innan man hinner i kapp Färöingarna, Grönländarna och Ålänningarna?

 

BLOGGFRÅGA

1. Vad har samerna att vinna på ett självstyrande område?

2. Vad tror du professor Atle Grahl-Madsen skulle ha sagt om 2017 års Nordiska Samekonvention?

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami History blog in English by Lars-Nila Lasko

Samepolitisk Blogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Är förslag till Nordisk Samekonvention 2017 bra eller dåligt av Lars-Nila Lasko

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Resultat av kompromiss?????

Svenska Sametingspresidenten har i olika medier hänvisat till att förslaget om Nordisk Samekonvention 2017 är ett resultat av kompromisser.

Personligen har jag svårt att tro att förslaget till Nordisk Samekonvention 2017 är ett resultat av kompromisser. I så fall har det mesta i gällande Samerätt och internationell urfolksrätt kompromissats bort. Min rekommendation är att Sametingetspresidenten i framtiden byter ut sina förhandlare. I annat fall kommer rättigheter i framtida samedokument helt att kompromissas bort?

Förslaget till Samekonvention ser således inte ut som ett resultat av regelrätta förhandlingar. Ser man till Samekonventionsförslaget i sin helhet finner man i stället att förslaget utgör den gemensamma ”högsta” standarden för samiska rättigheter i de Nordiska ländernas lagstiftning i dag; Konsultstatus för Sametinget finns redan inskrivet i finsk lagstiftning, Respekten för samiska symboler är redan inskriven i norsk lagstiftning, Definition vem som är same (egentligen vem som har rösträtt och är valbar till Sametinget) finns i svensk och norsk lag, Rätt att ingå avtal för Sametinget i norsk rättspraxis, Internationell representation har funnits i Norge sedan lång tid och i viss mån i Sverige, Användningen av samiska finns redan reglerad i alla tre länder, Undervisning i samiska i för- och grundskola finns redan i alla tre länder, Särskilda forskningsmedel för samiskrelaterad forskning finns redan i Sverige och Norge osv.

Men, förslaget till Samekonvention innehåller även ett nytänkande med nya utvecklingsmöjligheter för Sametingen; Exempelvis finns redan Samiskt Parlamentariskt Råd. Men, texten i förslaget ger ytterligare utrymme för möjligheter till ett Sameparlament gemensamt för hela det samiska folket, möjligheter till att bygga upp ett samisk förvaltningssystem med beslutanderätt upp till internordisk nivå och några saker till…

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Sammanfattning

Under 31 år har man utrett en Nordisk samekonvention. Flera förslag har presenterats. Men, inget förslag att det har lett till någonting.

Någon gång måste man ta det första steget för att nå ett mål. Man får inte förvänta sig att det första steget är målet. I stället är det första steget ett delmål för att nå ett slutmål.

Nu år 2017 har ett nytt förslag presenterats till Samekonvention. Förslaget har dessutom redan godkänts av regeringarna i Sverige, Norge och Finland. Det är nu således upp till de tre Sametinget i Sverige, Norge och Finland att godkänna eller förkasta förslaget.

Det är alltså nu upp till Sametinget i Sverige, Norge och Finland om det blir en Nordisk Samekonvention eller inte. Det är också upp till dessa tre Sameting när en eventuell konvention skall undertecknas och träda i kraft.

Det förslag till Nordisk Samekonvention som presenterats är inte mycket till förbättring för samernas situation i gällande rätt. Men, förslaget är bättre än ingenting och en förbättring av rättsläget även om den är synnerligen liten.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Kapitel I – Det samiska folkets allmänna rättigheter

Artikel  1           Konventionens ändamål

Konventionens ändamål är att bekräfta och stärka det samiska folkets rättigheter så att samerna kan bevara, utöva och utveckla sin kultur, sina språk och sitt samhällsliv med minsta möjliga hinder av landgränserna.

 

Kommentar

Konventionens ändamål är att riksgränserna inte skall hindra möjligheter till kulturell utveckling. Ändamålet för konventionsförslaget skapar en utgångspunkt för tolkning av de olika artiklarna i konventionen. Ändamålet eller det uttalade syftet med konventionen är således viktigare än vad man tror. Ett bättre ändamål hade varit om de tre nationalstaterna hade velat skapa en gemensam samepolitik för att tillvarata och utveckla det samiska samhället och kultur.

Det uttalade ändamålet i Samekonventionen är således synnerligen begränsad och hade kanske mer passat in i en handelskonvention eller konvention om en gemensam marknad. Konventionsförslaget intar mer formen av ett tillägg till ett gränstraktat än en samekonvention. Även om riksgränserna har en viss begränsande effekt för samiska samhället är de inte en avgörande begränsning för samiskt samhällslivs utveckling. Riksgränserna är med andra ord inte 10 m höga murar.  Dock är det, trots allt, ändå en fördel att riksgränserna inte skall vara ett hinder i samiskt verksamhet.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg
Artikel  2            Minimirättigheter

De rättigheter som skyddas i denna konvention är minimirättigheter. Det hindrar inte den enskilda staten att utvidga samernas rättigheter eller att vidta mera omfattande åtgärder och kan inte användas som grund för att begränsa de rättigheter för samer som följer av andra rättsregler eller internationella åtaganden.

 

Kommentar

Det är viktigt att poängtera att den Nordiska Samekonventionen i sig inte ger några rättigheter för det samiska folket. Däremot de få rättigheter som redan finns och som berörs av konventionen skall skyddas. Skyddets omfattning framgår av artikel 3.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg
Artikel  3            Samernas rättigheter

Samerna är urfolk i de fördragsslutande staterna. Samerna har rätt att bevara, utöva och utveckla sin kultur, sina språk och sitt samhällsliv.

Staterna ska på ett effektivt sätt skydda samernas rättigheter och om det behövs genom särskilda åtgärder underlätta för samerna att utöva dessa rättigheter.

 

Kommentar

De få rättigheter som redan finns i respektive stat och som berörs av konventionen skall skyddas effektivt. Det innebär att skyddet för dessa rättigheter inte skall vara en pappersprodukt utan i stället ha ett reellt skydd.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg
Artikel  4            Rätt till självbestämmande

Det samiska folket har rätt till självbestämmande. Med stöd av denna rätt får det fritt bestämma sin politiska ställning och sin ekonomiska, sociala och kulturella utveckling.

Självbestämmande utövas genom självstyre i interna frågor samt genom konsultation i frågor som kan få särskild betydelse för samerna.

 

Kommentar

Nationalstaterna Finland, Norge och Sverige erkänner i konventionen att samerna är ett folk och har rätt till självbestämmande. Så långt bra!

Men, självbestämmandet begränsas kraftigt till enbart ”interna frågor”, d.v.s. frågor som enbart berör samerna. Nu skall det dock sägas att det finns ett stort antal frågor där intern samisk beslutanderätt kan utvecklas. Skrivningen skapar även möjligheter till att upprätta intern samisk förvaltning och förvaltningssystem. 

Artikel 4 är konventionens kanske främsta framsteg. Genom Nordisk Samekonvention får samerna genom Sametingen konsultationsstatus. Ärenden i regering, som är viktiga för samerna, skall Sametinget först höras innan förslaget får läggas fram till riksdagen (lag) eller fattas beslut om (förordning). I annat fall, d.v.s. om samerna inte hörs, faller ett regeringsförslag på formfel. Detta har saknats tidigare för Sametinget i Sverige. Dock skall framhållas att konsultationsstatus inte innebär vetorätt, beslutanderätt eller rätt att förhandla till konsensus.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg
Artikel  5            Jämställdhet mellan kvinnor och män

Staterna ska främja jämställdhet mellan samiska kvinnor och män samt mellan samiska flickor och pojkar. Målet är att uppnå jämställdhet mellan samiska kvinnor och män.

Vid beredning av ärenden och beslutsfattande inom områden som avses i denna konvention ska staterna analysera och beakta vilka konsekvenser en åtgärd får för samiska kvinnor och män.

Åtnjutandet av de fri- och rättigheter som anges i denna konvention ska säkerställas utan diskriminering på grund av kön.

 

Kommentar

Någon kanske skulle kanske påstå att artikeln är ett resultat av Sveriges nya feministiska utrikespolitik. Men, så är inte fallet. Jämlikhetsfrågan är viktig och har hängt med sedan det första förslaget till samekonvention sedan 1990-talet. Dock skapar inte artikeln något nytt som inte redan finns i svensk lagdtiftning.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg
Artikel  6            Samiska barns rättigheter

Staterna ska särskilt främja samiska barns rätt att vart för sig och tillsammans med andra samer bevara, utöva och utveckla sin kultur, sina språk och sitt samhällsliv.

Staterna ska fästa särskild uppmärksamhet vid samiska barns behov och rättigheter då de fullgör sina skyldigheter enligt denna konvention. Samiska barn ska ha rätt till inflytande utifrån sin ålder och mognad i frågor som rör barnet. Vid alla åtgärder som rör samiska barn ska barnets bästa komma i främsta rummet.

 

Kommentar

De nordiska staterna har redan undertecknat FN:s barnkonvention och där skrivning om urfolksbarn finns.  Artikeln är således en inkorporation av Barnkonventionen.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg
Artikel  7            Icke-diskriminering

Samer ska tillförsäkras skydd mot diskriminering som har samband med samisk tillhörighet.

Staterna ska vidta effektiva åtgärder för att motverka diskriminering av och fördomar mot samer samt främja ömsesidig respekt och förståelse mellan samer och övrig befolkning.

 

Kommentar

Skydd mot diskriminering finns i ett flertal nationella som internationella dokument.

Däremot är skrivningen ” Staterna ska vidta effektiva åtgärder för att motverka diskriminering av och fördomar mot samer” en nyhet som kan få nya effekter. Det får förväntas att regeringarna upprättar program eller medel för att motverka diskriminering av samerna.

Diskrimineringslagstiftningen i de nordiska länderna är fullgod. Däremot saknas effektiva medel mot diskriminering i Sameområdet. I dag finns Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) i Sverige som årligen finansierar antidiskrimineringsbyråer. Men, dessa antidiskrimineringsbyråer ligger utanför Sameområdet och har ingen som helst verksamhet bland samerna.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg
Artikel  8            Språk

Med samiska avses i denna konvention samtliga samiska språk.

 

Kommentar

Från samisk sida har i många officiella sammanhang framhållits det samiska språket för att visa på folklig enighet. Detta har både fördelar och nackdelar.

I realiteten har Sametingen i Sverige och Norge överenskommit med staterna om tre oficiella språk; Nordsamiska, Lulesamiska och Sydsamiska. Att artikel 8 har skrivningen att ” Med samiska avses i denna konvention samtliga samiska språk” innebär således inte med automatik att samtliga samiska språk omfattas av Nordiska Samekonventionen.

Det är således mycket möjligt att Pitesamiska och Umesamiska inte kommer att omfattas av konventionen eftersom från samisk sida är de inte officiella samiska språk. De språkliga effekterna av att Pitesamiska och Umesamiska inte betraktas som officiella språk har i Sverige och Norge aldrig utretts. Dock kan man se att det uppstått ett samiskt motstånd mot samisk gatuskyltning. Detta beroende på att gatuskyltning skall ske på ett annat samiskt språk än Pitesamiska. Ett annat exempel är att relativt få barns föräldrar i Pitesamiskt område väljer pitesamiska som undervisningsspråk enligt Skollagen. I stället väljs huvudsakligen nordsamiska innebärande att ett språkbyte håller på att ske och att i nästa generation kommer lulesamiskt språkområde sannolikt vara omringat av nordsamiskan.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg
Artikel  9            Sedvanor

Staterna ska visa tillbörlig respekt för det samiska folkets rättsuppfattningar, rättsliga traditioner och sedvanor.

Staterna ska vid utarbetande av lagstiftning på områden där det kan finnas samiska sedvanor utreda om sådana sedvanor föreligger och om de i så fall bör ges skydd eller på annat sätt beaktas i lagstiftningen.

 

Kommentar

Den föreslagna skrivningen i Samekonventionen återfinns i internationella dokument innebärande att artikeln är en anpassning av nordisk lagstiftning till folkrätten.

Detta är något nytt i den Nordiska Samekonventionen som kan få effekt på nordiska ländernas lagstiftning.

För att genomföra detta fordras sannolikt nya tjänster vid regeringen och sametingen för att samisk sedvana bevakas i ny lagstiftning. Enbart i Sverige utkommer årligen omkring 2000 nya lagar, varav de flesta i och för sig är lagändringar. Dock fordras en samisk juridisk bevakning i ny lagstiftnings process.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg
Artikel  10            Samverkan över landgränserna 

Staterna ska underlätta samverkan mellan samer över landgränserna och sträva efter att avlägsna sådana hinder som följer av medborgarskap eller bosättningsort, eller som i övrigt beror på att samerna är ett folk bosatt över landgränserna.

Staterna ska underlätta för samerna att bevara, utöva och utveckla kultur, språk och samhällsliv över landgränserna. I detta avseende ska staterna särskilt underlätta för samerna att bedriva näringsverksamhet över dessa gränser samt utveckla möjligheter för samerna att få undervisning, hälso- och sjukvård samt socialvård i ett annat av dessa länder än bosättningslandet när detta framstår som mer ändamålsenligt.

 

Kommentar

Artikel 10 skall ses i sammanhang med artikel 1 och konventionens huvudsyfte.

Även om riksgränserna har en viss begränsande effekt för samiska samhället är de inte en avgörande begränsning för samiskt samhällslivs utveckling. Mycket har dessutom gjorts inom undervisning, skukvård och annat även om mycket mer kan göras. Riksgränserna är med andra ord inte som järnridån. Dock är det, trots allt, ändå en fördel att riksgränserna inte skall vara ett hinder i samiskt verksamhet.

Artikeln skapar många möjligheter att utveckla verksamhet över riksgränserna och då inte minst handel. Men, det finns en viktig begränsning. Åtgärden för verksamheten skall vara ”mer ändamålsenlig”.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg
Artikel  11            Symboler 

Staterna ska respektera samernas rätt att bestämma om bruk av den samiska flaggan och andra samiska symboler och verka för att samiska symboler synliggörs.

 

Kommentar

Artikel 11 ger inget skydd av den samiska flaggan eller samiska symboler. Den samiska flaggan får i Sverige fortfarande samma rättsstatus som badföreningen i Skutskärs badflagga. Detta skall sättas i jämförelse med hur den svenska flaggan är skyddad i brottsbalken liksom hur den samiska flaggan är skyddad i Norge.

Dock ger artikeln utvecklingsmöjligheter inom lagstiftningen för Sametingen när det gäller samiska symboler.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Kapitel II – Självbestämmande

Artikel  12            Sametingen 

I varje fördragsslutande stat ska det finnas ett sameting, som är högsta samiska organ i landet. Sametinget företräder det samiska folket och väljs genom allmän rösträtt bland samerna i landet.

Bestämmelser om val till sametingen fastställs i lag.

Sametingen ska ha sådant ansvar och sådana uppgifter som gör det möjligt för dem att förverkliga samernas rätt till självbestämmande.

Sametingens uppgifter fastställs i lag. Sametingen bestämmer självständigt vilka övriga frågor de vill arbeta med och yttra sig över.

 

 Kommentar

Artikel 12 skall jämföras med artikel 4, dvs ”Självbestämmande utövas genom självstyre i interna frågor samt genom konsultation i frågor som kan få särskild betydelse för samerna” och artikel 14 om legalisering av artikel 4.

Självbestämmandet begränsas kraftigt till enbart ”interna frågor”, d.v.s. frågor som enbart berör samerna. Nu skall det dock sägas att det finns ett stort antal frågor där intern samisk beslutanderätt kan utvecklas. Skrivningen skapar även möjligheter till att upprätta intern samisk förvaltning och förvaltningssystem. 

Artikel 4 och 12 ger konventionens kanske främsta framsteg. Genom Nordisk Samekonvention får samerna genom Sametingen konsultationsstatus. Ärenden i regering som är viktiga för samerna skall Sametinget först höras innan förslaget får läggas fram till regeringen. I annat fall, d.v.s. om samerna inte hörs, faller ett regeringsförslag på formfel. Detta har saknats tidigare för Sametinget i Sverige. Dock skall framhållas att konsultationsstatus inte innebär vetorätt, beslutanderätt eller rätt att förhandla till konsensus.

Se även kommentarer under artikel 14 och 17.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg
Artikel  13            Sametingens röstlängd 

En person som anser sig vara same och

  1. a) har samiska som hemspråk, eller b) har en förälder, en far- eller morförälder eller en förälder till en far- eller morförälder som har haft samiska som hemspråk, eller c) har en förälder som är eller har varit upptagen i Sametingets röstlängd,

ska ha rätt att, om övriga krav såsom ålder, medborgarskap och folkbokföring är uppfyllda, bli införda i Sametingets röstlängd i Finland, Norge eller Sverige.

Sametingen kan samarbeta om implementeringen av ovannämnda bestämmelse i enlighet med nationell lagstiftning.

 

 Kommentar

Artikel 13 är främst en nyhet för Finland och skapar en harmonisering av samelagstiftningen i de nordiska länderna

Artikeln skall också jämföras med 2005 års Samekonventionsförslag till definition vem som är same.

2005 års förslag till Nordisk Samekonvention var en katastrof när det gällde begreppet same. En same i Finland var inte en same i Sverige och vice versa eller same i Sverige var inte en same i Norge och så vidare. 2005 års förslag till Nordisk Samekonvention kunde således bli tillämplig i vissa fall och inte i andra fall för samma person.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg
Artikel  14            Sametingens rätt till självstyre

Sametingen fattar självständiga beslut i de frågor som de enligt nationell lagstiftning ansvarar för samt i övriga frågor de arbetar med.

 

Kommentar

Artikel 14 skall jämföras med artiklarna 18, 17, 12 och artikel 4, dvs ”Självbestämmande utövas genom självstyre i interna frågor samt genom konsultation i frågor som kan få särskild betydelse för samerna.” Artikel 14 är enbart en legaliseringsparagraf, d.v.s. rätten till självstyrelse skall framgå i nationell lagstiftning. Detta i sin tur kan den ytterst begränsade självbestämmanderätten komma att begränsas ytterligare.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg
Artikel  15            Samarbeten 

Sametingen kan ingå avtal om samarbete med andra urfolk samt med nationella, regionala och lokala enheter.

 

Kommentar

Det är lätt att tro att artikel 15 öppnar upp möjligheter till samiska avtal både med utländska folk och inom Sverige. I verkligheten är artikel 15 en begränsning av Sametingens avtalsmöjligheter och därmed en ytterligare begränsning av Självbestämmanderätten.

Dock skapar avtal ett stort antal möjligheter och som Sametingen varit dåliga på. I många fall kan nämligen lagstiftning ersättas med bindande avtal.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg
Artikel  16            Gemensamma organisationer

Staterna ska verka för att sametingen kan samarbeta och bilda gemensamma organisationer. Om den nationella lagstiftningen tillåter det kan offentliga förvaltningsuppgifter ges till sådana gemensamma organisationer.

 

Kommentar

Förslaget öppnar möjligheter för ett gemensamt överordnat Sameting, dvs ett gemensamt sameting för hela det samiska folket. Det skulle även kunna finnas möjligheter att inkludera de ryska samerna.

Förslaget öppnar också möjligheter för en gemensam förvaltningsordning för hela det samiska folket.

Förslaget ger också möjligheter till överstatliga offentligrättsliga organ.

Det ska också nämnas att ett liknande förslag lades fram av Utredning om Samiskt Parlamentariskt Råd och Samerådets utredning om Samekonvention. Jag satt med som ordförande i båda utredningarna.

Intressant är att förslaget kan få oanade effekter på redan i de nationella sametingsvalen, hur partier organiserar sig och mycket annat som gör samerna till ett mer enat folk.

Artikeln innehåller dock flera begränsningar – Men, också möjligheter.

 
Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg
Artikel  17            Konsultation 

Vid lagstiftning, beslut eller andra åtgärder som kan få särskild betydelse för samerna ska staten konsultera Sametinget. Konsultation ska ske i god anda, och enighet med eller samtycke från Sametinget ska eftersträvas innan beslut fattas. Staterna ska så snart som möjligt underrätta Sametinget när de påbörjar arbetet med sådana frågor.

 

Kommentar

Artikel 17 skall jämföras med artiklarna 18, 14, 12 och artikel 4, dvs ”Självbestämmande utövas genom självstyre i interna frågor samt genom konsultation i frågor som kan få särskild betydelse för samerna.” Artikel 14 är enbart en legaliseringsparagraf, d.v.s. rätten till självstyrelse skall framgå i nationell lagstiftning. Detta i sin tur kan den ytterst begränsade självbestämmanderätten komma att begränsas ytterligare.

 
Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg
Artikel  18            Konsultation med andra företrädare

Vid lagstiftning, beslut eller andra åtgärder som kan få särskild betydelse för andra samiska intressenter än Sametinget, såsom samebyar, siidaer, renbeteslag, skoltsamernas byastämma eller andra samiska organisationer, ska staten om det finns skäl för det också konsultera företrädare för dem.

 

Kommentar

Artikel 18 kan ytterligare begränsa Sametingets självbestämmande.

Artikel 18 skall jämföras med artiklarna 17, 14, 12 och artikel 4, dvs ”Självbestämmande utövas genom självstyre i interna frågor samt genom konsultation i frågor som kan få särskild betydelse för samerna.” Artikel 14 är enbart en legaliseringsparagraf, d.v.s. rätten till självstyrelse skall framgå i nationell lagstiftning. Detta i sin tur kan den ytterst begränsade självbestämmanderätten komma att begränsas ytterligare.

Intressant är att artikel 18 även öppnar nya möjligheter till konsultation i det samiska samhället.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg
Artikel  19            Internationell representation

Staterna ska främja sametingens rätt till självständig representation i internationella organisationer och möten som behandlar frågor av särskild betydelse för samerna.

Staterna ska aktivt involvera sametingen i internationella sammanhang när frågor av särskild betydelse för samerna behandlas.

 

Kommentar

Artikel 19 är en konfirmering av vad som redan är praxis.

Dock har Sametinget i Sverige haft problem i att erhålla representation i några få fall. Artikeln undanröjer således några av dessa tidigare hinder.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Kapitel III – Språk och kultur

Artikel  20            Rätt till språk och kultur 

Samer har rätt att utöva, använda, utveckla, bevara och till kommande generationer förmedla sina språk och sin kultur. Staterna ska respektera, främja och skydda dessa rättigheter.

 

Kommentar

Personligen har jag svårt att se vad som är nyskapande i artikeln och som inte redan finns.

 

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg
Artikel  21            Användning av samiska

Samer har rätt att använda sina personnamn samt få dem godkända enligt nationella regler.

I samiska områden ska samiska geografiska namn kunna godkännas och användas.

Samer har rätt att använda samiska i domstol och vid kontakter med myndigheter i samiska områden.

Staterna ska främja samers möjlighet att använda samiska inom hälso- och sjukvård samt omsorg i samiska områden.

Staterna ska underlätta användningen av samiska utanför de samiska områdena.

Staterna ska inom hälso- och sjukvård samt omsorg ta hänsyn till samiska kulturella förhållanden.

 

Kommentar

Det mesta i artikel 21 finns redan.

Dock är ”Samer har rätt att använda sina personnamn samt få dem godkända enligt nationella regler” en nyhet i svensk lagstiftning. Dock ser jag personligen några problem att genomföra förslaget i sin helhet. Förslaget är vidare en uppdatering av nordiska förhållanden till existerande folkrättsliga dokument.

 

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg
Artikel  22            Samiskt kulturarv, samiska kulturella uttryck samt samisk traditionell kunskap

Staterna ska ta hänsyn till samiskt kulturarv, samiska kulturella uttryck och samisk traditionell kunskap när de fattar beslut i frågor som rör samiska förhållanden.

Samiskt materiellt kulturarv ska skyddas i lag. Staterna ska verka för att det samiska immateriella kulturarvet tryggas. Sametinget eller myndigheter i samarbete med Sametinget, samiska museer eller andra samiska institutioner ska ansvara för frågor om samiskt kulturarv.

Samiskt kulturarv som innehas av staten eller ett annat offentligt organ ska förvaltas av Sametinget eller av museer eller institutioner i samarbete med Sametinget.

Staterna ska verka för att samisk kulturegendom återförs och förvaltas enligt tredje stycket.

 

Kommentar

Det mesta i artikel 22 existerar redan i gällande rätt.

Dock är återlämnande av samiska föremål något nytt liksom förvaltning av samiska kulturföremål.

Samernas immatrialrättsliga skydd har hittills varit oskyddat och som är nyskapande.

Likaså skapar artikeln nya möjligheter för Sametingen när det gäller kulturvård.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg
Artikel  23            Undervisning

I samiska områden har samer i grundskolan eller i en annan motsvarande skolform rätt till undervisning i och på samiska. I andra geografiska områden ska staterna säkerställa att samer ges möjlighet till undervisning i samiska och främja möjligheter till undervisning på samiska.

Staterna ska vidta åtgärder inom utbildningsområdet för att öka kunskapen om och respekten för samernas ställning och rättigheter som urfolk samt deras historia, språk och kultur.

Sametinget ska, i enlighet med artikel 17, konsulteras om eller inom fastställda ramar kunna utveckla undervisningens innehåll i samiska ämnen och om samisk historia, kultur, samiska traditionella näringar och samiskt samhällsliv.

Staterna kan, om det bedöms nödvändigt, tillfälligtvis erbjuda alternativa undervisningsmetoder för områden där det inte finns lärare med kunskap i samiska och där antalet samiska elever är ringa.

 

Kommentar

Det mesta i artikel 23 existerar redan i gällande rätt förutom konsultstatus.

Frågan är det är en felskrivning i ” I andra geografiska områden ska staterna säkerställa att samer ges möjlighet till undervisning i samiska och främja möjligheter till undervisning på samiska” som i så fall skulle innebära att vuxenundervisning i samiska kan ges utanför samiskt förvaltningsområde men inte inom?

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg
Artikel  24            Forskning

Staterna ska skapa goda förutsättningar för forskning och forskningssamverkan som är av betydelse för det samiska samhället. Sådan forskning ska bedrivas med beaktande av vedertagna forskningsetiska regler och med hänsyn till de internationella principer som anammats gällande forskning om urfolk.

 

Kommentar

Artikel 24 existerar redan i gällande rätt.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg
Artikel  25            Medier

Staterna ska verka för ett brett medieutbud på samiska.

Staterna ska, så långt möjligt, med hänsyn tagen till mediernas oberoende, se till att samerna ges möjlighet att skapa och använda sina egna medier.

 

Kommentar

Artikel 25 ger i praktiken inget nytt förutom eventuellt kunna  ytterligare satsningar kan göras på samisktalande medieutbud.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg
Artikel  26            Samarbete över landgränserna

Staterna ska främja samarbete över landgränserna om den samiska språkvården och särskilt om fastställande av språknormer och terminologi.

Staterna ska främja samarbete över landgränserna i frågor som rör utbildning och undervisning i och på samiska samt i samernas historia, kultur och språk. Staterna ska vidare främja samarbete över landgränserna i frågor som rör utveckling av undervisningsmaterial på samiska och i samernas historia, kultur och språk.

Staterna ska främja samarbete över landgränserna i fråga om dokumentation, skydd och nyttjande av samiskt kulturarv och samisk traditionell kunskap.

Staterna ska så långt som möjligt och med hänsyn tagen till mediernas oberoende uppmuntra samarbete över landgränserna mellan medier som erbjuder ett medieutbud på samiska.

 

Kommentar

Artikel 26 kan ge nya möjligheter på flera olika plan när det gäller samarbete över landgränserna.  Dock har de reella problemen inte varit överväldigande förutom på vissa områden som kan avhjälpas med artikeln.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Kapitel IV – Land och vatten

Artikel  27            Rätt till land och vatten

De områden som samerna traditionellt har brukat är en grund för att samer ska kunna bevara, utöva och utveckla sin kultur, sina språk och sitt samhällsliv.

I staterna har samer genom långvarigt traditionellt bruk av land och vatten upparbetat kollektiv eller individuell ägande- eller bruksrätt i samiska områden.

 

Kommentar

Personligen har jag svårt att se något nytt i artikel 27 som inte redan existerar.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg
Artikel  28            Skydd av rättigheter till land och vatten

Staterna ska vidta åtgärder för att säkerställa samernas rätt till, tillgång till och möjligheter att bruka de naturresurser som traditionellt har brukats av samer i samiska områden.

Staterna ska säkerställa att det finns lämpliga förfaranden i nationell rätt som med bindande verkan kan fastställa samers rättigheter till land och vatten.

Vid bedömningen av om det finns rättigheter ska beaktas att samiskt brukande ofta inte lämnar varaktiga spår i naturen.

 

Kommentar

Personligen har jag svårt att se något nytt i artikel 28 som inte redan existerar.

 

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg
Artikel  29            Ömsesidig hänsyn

Staterna ska se till att rättighetsinnehavare och alla andra brukare av land och vatten visar ömsesidig hänsyn till varandras intressen med beaktande av det samiska brukandets betydelse för samisk kultur, språk och samhällsliv.

 

Kommentar

Artikel 29 kan skapa nya möjligheter även om ömsesidig hänsyn oftast försvinner i realiteten.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg
Artikel  30            Ingrepp i eller ändrad användning av naturresurser

Då staterna överväger att besluta om eller ge tillstånd till ingrepp i eller ändrad användning av naturresurserna i samiska områden ska staterna fästa särskild vikt vid att ingreppen eller den ändrade användningen inte medför påtaglig skada för samernas kultur, språk eller samhällsliv. Vid avgörande av huruvida ingreppet eller ändringen kan tillåtas ska staterna i detta syfte se till att den samlade effekten av olika åtgärder med verkan i området på samernas kultur, språk och samhällsliv beaktas.

Vid ingrepp i samers äganderätt eller bruksrätt ska ersättning lämnas enligt vad som närmare föreskrivs i nationell rätt.

 

Kommentar

Personligen har jag svårt att se något nytt i artikel 30 som inte redan existerar.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg
Artikel  31            Samernas rätt att utöva sin kultur, sina språk och sitt samhällsliv

Samerna som urfolk ska inte genom ingrepp i eller ändrad användning av naturresurser förvägras rätten till att utöva sin egen kultur, sina språk och sitt samhällsliv.

 

Kommentar

Personligen har jag svårt att se något nytt i artikel 31 som inte redan existerar.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg
Artikel  32            Förvaltning av naturresurser

Med beaktande av att samers rättigheter till land och vatten är av särskild betydelse för bevarandet av samernas kultur, språk och samhällsliv, ska staterna och andra som förvaltar statlig egendom så långt som möjligt samråda med eller på annat sätt aktivt involvera samerna i frågor rörande förvaltningen av naturresurser som berör samerna och som inte omfattas av kraven i artikel 17.

 

Kommentar

Personligen har jag svårt att se något nytt i artikel 32 som inte redan existerar.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg
Artikel  33            Natur- och kulturmiljö

Staterna ska, med respekt för samisk traditionell kunskap, främja ett hållbart nyttjande av natur- och kulturmiljön i samiska områden, med beaktande av natur- och kulturmiljöns särskilda betydelse som grund för samernas kultur, språk och samhällsliv.

 

Kommentar

Det är möjligt att artikel 33 kan skapar ny reglering av gällande rätt.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Kapitel V – Näringar

Artikel  34            Samiska näringar 

Samiska näringar är av särskild betydelse för att bevara, utöva och utveckla samisk kultur, språk och samhällsliv.

Naturnäringar inklusive fiske, jakt, småskalig djurhållning och tillvaratagande av naturresurser har en lång samisk tradition i olika samiska områden och inverkan på språk, kultur och samisk traditionell kunskap samt på bosättning, hushållsekonomi och råvaror för duodjiproduktion.

Staterna ska främja samiska näringar.

Näringsutövning och resursutnyttjande ska fortsätta att räknas som samisk kulturutövning, även om nya ändamålsenliga driftsformer enligt den allmänna samhällsutvecklingen införs.

 

Kommentar

Artikeln i sin helhet skapar ett nytt synsätt på samisk näringsutövning.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg
Artikel  35            Kulturella och kreativa näringar och turism 

Samisk kultur, historia och natur är en resurs för kulturella och kreativa näringar och turism i samiska områden. Staterna ska främja att nyttjande av denna resurs sker på ett hållbart sätt för och med respekt för samisk kultur, språk och samhällsliv.

 

Kommentar

Artikeln i sin helhet skapar ett nytt synsätt på samisk näringsutövning.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg
Artikel  36            Renskötsel

Renskötseln som en samisk näring och kulturform grundar sig på sedvana och ska skyddas i lag.

Staterna ska främja den av samer utövade renskötselns ställning och verksamhetsförutsättningar samt utveckla gränsöverskridande samarbete.

 

Kommentar

Personligen har jag svårt att se något nytt i artikel 36 som inte redan existerar.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg
Artikel  37            Marina resurser 

I sjösamiskt område ska det vid reglering och fördelning av viltlevande marina resurser läggas speciell vikt vid det samiska brukandets särskilda betydelse för samernas kultur, språk och samhällsliv.

 

Kommentar

Intressant är att artikel 37 undantar fiskesamerna.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg
Artikel  38            Duodji 

Staterna ska genom lagstiftning, administrativa åtgärder eller ekonomiska åtgärder främja samernas möjligheter att återuppliva, bevara, skydda och utveckla traditionella färdigheter, seder och traditionell kunskap som hänför sig till duodji samt främja möjligheterna att utöva duodji som näring.

 

Kommentar

Hela paragrafen om Duodji är nytänkande och skapar nya möjligheter om artikeln realiseras.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Kapitel VI – Genomförande av konventionen

Kommentar

Artiklarna  39- 46 är sedvanliga konventionsregler. Att observera är att Sametingen inte ses som fullvärdig förhandlingspart.

 

BLOGGFRÅGA

Tycker du konventionsförslaget är bra eller dåligt?

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami History blog in English by Lars-Nila Lasko

Samepolitisk Blogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Första samiska förslag till Samekonvention av Lars-Nila Lasko

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Första beslutet om en Nordisk Samekonvention vid Samernas XIII konferens 1986

Den 13:e Nordiska Samekonferensen anordnades den 13 – 15 augusti 1986 i Åre, Sverige. Ett historiskt beslut var att arbeta för en Nordisk Samekonvention. Något som kommit att realiseras nu i år 2017.¨efter en lång process.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Samernas XIV konferens 1989 från Nordisk till konvention för alla samer

Samernas 14:e konferens, som hölls 4-6 augusti i Lakselv, Norge. Från Sovjetunionen hade kolasamen Edvard Julin anlänt och han framförde en hälsning från de ryska samerna. Det var första gången det fanns representation för de ryska samerna vid en Samekonferens. Nu kom Samerådet att inrikta sig på att få med de ryska samerna. Resultatet av detta var att beslutet vid den 13:e samekonferensen om att namnet på en konvention om samer måste ändras från ”Nordisk Samekonvention” till en ”Samekonvention”.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Samerådets Juridiska Utskott

Samerådet tillsatte år 1990 ett särskilt utskott med uppgift att utarbeta och lägga fram förslag till en samekonvention.

Utskottet fick namnet Samerådets Juridiska Utskott. Till utskottet utsågs till ordförande Lars-Nila Lasko (1990 – 1995) Sverige, och till ledamöter Esko Aikio (1990 – 1995) Finland, och Leif Dunfjeld (1990-1991), Norge, John Bernhard Henriksen (1992-1995), Norge och Zinaida Kalte (1992-1995), Ryska Federationen.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Samernas XV konferens i Helsingfors och Samekonventionen

Samernas 15:e konferens Samerådet anordnades den 8-12 augusti 1990 i Helsingfors.

Peter Stenlund och Leif Dunfjeld talade om ämnet ”Samerna och Samekonventionen i förhållande till ESSK.

Konferensen antog ett principuttalande om Samekonventionen.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Förslag till en internationell konvention mellan Ryssland, Sverige, Norge och Finland (Samekonvention)

Samerådets Juridiska Utskott framlade den 2:a maj 1995 i Rovaniemi, Finland, sitt slutförslag om en Samekonvention som kunde lyfta samernas rättssituation och ge en gemensam minimistandard i juridiska rättigheter för samerna i Sverige, Norge, Finland och Ryssland. Dessutom kunde en samekonvention hjälpa till att samordna samelagstiftningen i de fyra länderna

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Samernas XVI konferens i Murmansk och Samekonvention

Samernas 16:e konferens den 15 – 18 oktober 1996 var historisk på så vis att det var första gången Samekonferensen hölls i Ryssland.

Lars-Nila Lasko inledde debatten om en samekonvention med ett föredrag om juridiska utskottets förslag till konvention.

Samerådets juridiska nämnd hade utarbetat ett förslag till samekonvention, som innehöll 9 kapitel och 33 artiklar. Konventionen, som skulle vara ett avtal mellan Sverige, Norge och Finland, skulle trygga samerna ett slags juridisk minimistandard. Också de ryska samerna skulle komma med i konventionen. Intressant var att Samerådet ville att samerna skulle vara avtalspart på lika villkor som staterna. Konferensen antog en resolution om Samekonventionen och uppmanade staterna att fortsatt detta arbete.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

 

Första samiska förslag till

S A M E K O N V E N T I O N

 

Överenskommelse mellan Finland, Norge, Sovjetunionens Ryska Rådsrepublik, Sverige och Samerna genom Samerådet om Samernas rättsliga, kulturella, ekonomiska, sociala, näringsmässiga och politiska ställning.

Regeringarna i Finland, Norge, Sovjetunionens Ryska Rådsrepublik, Sverige och Nordiska Samerådet,

som konstaterar, att samerna är en urbefolkning i Finland, Norge, Sovjetunionens Ryska Rådsrepublik och Sverige,

som konstaterar, att det föreligger ett behov för samarbete mellan de stater där samerna bor och i samförstånd med det samiska folket i frågor som rör samerna,

som finner, att det föreligger ett behov att samordna samelag-stiftningen mellan länderna och utarbeta gemensamma minimi-normer för det samiska folkets status,

som konstaterar, att det föreligger ett behov för en konvention om samernas rättsliga, kulturella, ekonomiska, sociala, näringsmässiga och politiska ställning,

har ingått följande överenskommelse:

 

DEL  I   INLEDNING

Samer

Artikel 1

1. Denna konvention äger tillämpning på samer bosatta i Finland, Norge, Ryska rådsrepubliken i Sovjetunionen och Sverige.

Med same enligt denna konvention avses den som anser sig vara same och som gör sannolikt,

(a) att han lärt sig samiska som första språk,

(b) att någon av hans föräldrar, far- eller morföräldrar lärt sig samiska som första språk eller,

(c) att någon av hans föräldrar är eller varit upptagen i röstlängd till folkvalt samiskt organ.

2. Egen identifiering som same av folkvalda samiska organ skall anses som ett grundläggande kriterium för att fastställa de grupper på vilka bestämmelserna i denna konvention äger tillämpning.

 

Samiskt område

Artikel 2.

Regeringarna skall, med hänsyn till konventionens bestämmelser om olika rättigheter för samerna och språklig status, fastställa tillsammans med folkvalt samiskt organ omfattning av traditionellt samiskt område.

 

DEL II   SAMISK ORGANISERING

Folkvalt Samiskt organ

Artikel 3

Åtgärder för samerna i samarbete med folkvalt samiskt organ

  1. Regeringarna skall ha ansvaret för att åtgärder som genomförs på grundval av konventionen skall ske under medverkan av och i samråd med berört folkvalt samiskt organ.
  2. Samråd enligt denna konvention skall ske i god tro och i en efter omständigheterna lämplig form i syfte att uppnå överenskommelse eller samtycke till föreslagna åtgärder.
  3. Arten och omfattningen av de åtgärder som skall vidtas för att ge verkan åt denna konvention skall bestämmas på ett smidigt sätt med hänsyn till varje lands speciella förhållanden.

 

Upprättande av  folkvalt samiskt organ

  1. Regering skall ha ansvaret för att det i stat som saknar folkvalt samiskt organ upprättas ett sådant.
  2. Upprättande av folkvalt samiskt organ skall ske inom tre (3) år från det att stat undertecknat konventionen.
  3. Representation i det folkvalda samiska organet skall bestå av samer som valts av den samiska befolkningen i allmänt samiskt val.

 

Befogenheter för samiskt folkvalt organ

  1. Det folkvalda samiska organet skall vara rådgivande organ till majoritetsbefolkningens beslutande organ på såväl central, regional och lokal nivå i alla frågor som berör samerna.
  2. Samråd skall ske med det folkvalda samiska organet närhelst lagstiftnings- eller administrativa åtgärder som direkt kan påverka dem övervägs. Regeringarna skall utarbeta regler om samrådsförfarande i samarbete med det folkvalda samiska organet.
  3. Det folkvalda samiska organet skall erhålla högsta berslutanderätt i förvaltning av sameområdet. De närmare bestämmelserna om beslutanderätten fastställs av regering och folkvalt samiskt organ till-sammans.

 

För hela samefolket gemensamma organ

Artikel 4

Regeringarna skall vidta alla åtgärder för att underlätta för samer att delta i och för samer att upprätta gemensamma samiska organ eller organisationer.

 

Artikel 5

Regeringarna skall så långt det är möjligt tillsammans vara ekonomiskt behjälpliga till för hela samebefolkningen gemensamma organ.

 

Artikel 6

Om de folkvalda samiska organen i Finland, Norge, Ryska Rådsrepubliken och Sverige finner det lämpligt att upprätta ett för hela samebefolkningen gemensamt folkvald församling skall regeringarna ekonomiskt bistå församlingens och dess administrations tillkomst i förhållande till samisk befolkningsstorlek i respektive nationalstat.

De folkvalda samiska organen och regeringarna beslutar gemensamt och i samförstånd om församlingens befogenheter.

 

Mellanstatliga organ i samefrågor

Artikel 7

För gemensamma mellanstatliga samiska frågor skall det upprättas en fast kommitté om tillsammans åtta (8) ledamöter varav fyra (4) representanter från de folkvalda samiska organen och fyra (4) repre-sentanter från nationalstaterna.

Kommittén har att till nationalstaterna föreslå de åtgärder i samefrågor som kommittén finner nödvändigt.

Kommittén finansieras av nationalstaterna gemensamt i förhållande till den samebefolkning som finns inom respektive nationalstat.

Kommittén lämnar förslag till överenskommelse om kommitténs arbete, kansli och personal.

Kommittén har att övervaka denna konventions efterlevnad.

 

Artikel 8

Regeringarna skall utse, på förslag av folkvalt samiskt organ, samisk representation i organ mellan staterna som behandlar frågor som särskilt berör samerna.

 

Artikel 9

Vid tillämpningen av bestämmelserna i denna konvention skall regeringarna skapa möjligheter för en fullständig utveckling av samernas egna institutioner och initiativ och, där så är möjligt, tillhandahålla de resurser som är nödvändiga för detta ändamål.

 

DEL III.  SAMELAGSTIFTNING

Samiskt skydd i grundlag

Artikel 10

Staterna skall ha ansvaret att samerna ges ett skydd i respektive stats grundlag innebärande att respektive stat har det yttersta ansvaret för samerna och har att tillrättalägga förhållanden på så vis att samerna fullt kan utöva sin kultur, sina näringar och sitt språk inom de områden samerna traditionellt bebor.

 

Annan lagstiftning för samerna

Artikel 11

  1. Regeringarna skall ha ansvaret för att, under medverkan av berört folkvalt samiskt organ, utveckla samordnande och systematisk lagstiftning i syfte att skydda samernas rättigheter, möjliggöra den samiska kulturens fortbestånd och utveckling
  2. Lagstiftning skall innefatta åtgärder för att

(a) i lag eller förordning fastställa samisk äganderätt och samisk nyttjanderätt till land och vatten.

(b) främja det fulla förverkligandet av samernas sociala, ekonomiska språkliga, näringsmässiga och kulturella rättigheter med hänsyn till deras sociala och kulturella identitet, deras sedvänjor och traditioner samt institutioner;

(c) bistå medlemmar av det samiska folket med att undanröja sociala och ekonomiska klyftor som kan finnas mellan samer och andra medlemmar av den nationella gemenskapen, på ett sätt som är förenligt med samernas strävanden och livsstil.

(d) säkerställa att medlemmar av det samiska folket, på grundval av jämlikhet, åtnjuter de rättigheter och möjligheter som enligt den nationella lagstiftningen tillkommer andra medlemmar av befolkningen;

 

Rättstillämpning

Artikel 12

Vid tillämpningen av nationella lagar och föreskrifter på samerna skall vederbörlig hänsyn tas till deras sedvänjor och sedvanerätt.

 

Rättsåtgärder

Artikel 13

Samerna skall åtnjuta skydd mot kränkning av sina rättigheter och skall kunna vidta lagliga åtgärder, antingen individuellt eller genom sina representativa organ, för att effektivt skydda dessa rättigheter.

 

Rättstolk

Artikel 14

Åtgärder skall vidtas i syfte att säkerställa att medlemmar av samiska folket kan förstå och göra sig förstådda i rättsliga förfaranden, om nödvändigt genom tolk eller på annat effektivt sätt.

Mänskliga rättigheter

Artikel 15

  1. Samerna skall till fullo åtnjuta mänskliga rättigheter och grundläggande friheter utan hinder eller diskriminering.
  2. Ingen form av våld eller tvång får användas i strid med mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, innefattande rättigheter enligt denna konvention.
Jämlikhet

Artikel 16

  1. Konventionens bestämmelser skall tillämpas utan diskriminering på såväl manliga som kvinnliga medlemmar av det samiska folket.
  2. Regler i nationell lagstiftning som diskriminerar manlig, kvinnlig eller viss grupp bland medlemmar av det samiska folket skall undanröjas.

 

DEL IV.   LAND OCH VATTEN

Tillämpningsfrågor

Artikel 17

  1. Vid tillämpning av bestämmelserna i denna del av konventionen skall regeringarna respektera den speciella betydelse som samernas förhållande till land och vatten eller områden, som de innehar eller nyttjar, har för deras kultur och andliga värden, och särskilt de kollektiva aspekterna av detta förhållande.
  2. Användningen av termen ”land och vatten” i denna konvention skall innefatta begreppet områden, vilket täcker den totala miljön i de områden som berörda folk innehar eller nyttjar på annat sätt.

 

Skydd av samisk äganderätt

Artikel 18

Samernas äganderätt och besittningsrätt till den land och vatten som de traditionellt innehar skall erkännas i lag.

 

Skydd av samisk nyttjanderätt

Artikel 19

  1. Regeringarna skall i lag skydda samernas rätt att nyttja land och vatten, som inte uteslutande innehas av dem, men till vilken de traditionellt haft tillträde för sitt livsuppehälle och traditionella verksamhet. Särskild uppmärksamhet skall fästas vid samernas traditionella näringar såsom renskötsel, fiske och sameslöjd i detta hänseende.
  2. Regeringarna skall vidta nödvändiga åtgärder för att identifiera land och vatten, som samerna traditionellt innehar, och för att garantera effektivt skydd av deras äganderätt och besittningsrätt.
  3. Lämpliga förfaranden skall införas inom det nationella rättssystemet för att lösa krav på land och vatten från samerna.

 

Skydd av samiska naturtillgångar

Artikel 20

  1. Samernas rätt till naturtillgångar, som hör till deras land och vatten, skall i lag särskilt skyddas. Samernas rättigheter innefattar rätten för samerna att delta i användningen, skötseln och bevarandet av sådana tillgångar.
  2. I de fall då staten behåller äganderätten till mineral- eller underjordiska tillgångar eller rättigheter till andra tillgångar som hör till land och vatten, skall regeringarna fastställa eller upprätthålla förfaranden för samråd med ifrågavarande folkvalt samiskt organ i syfte att ta reda på om och i vilken utsträckning deras intressen skulle skadas, innan de påbörjar eller lämnar tillstånd till program för utforskning eller exploatering av sådana tillgångar som hör till deras land och vatten. Samerna skall därvid, genom dess folkvalda organ, få del av vinsten från sådan verksamhet och samernas näringsutövare erhålla skälig ersättning för eventuella skador till följd av sådan verksamhet.

 

Samhällsplanering

Artikel 21

Samerna skall ha rätt att besluta om sina egna prioriteringar vad gäller utvecklingsprocessen i den mån denna påverkar deras liv, tro, institutioner och andliga välfärd samt det land och vatten som de innehar eller på annat sätt nyttjar och rätt att utöva kontroll, så långt det är möjligt, över sin egen ekonomiska, sociala och kulturella utveckling. Dessutom skall de medverka vid utarbetandet, genom-förandet och utvärderingen av planer och program för nationell, regional och kommunal utveckling, som direkt kan påverka dem.

 

Miljön i sameområdena

Artikel 22

  1. Särskilda åtgärder skall vidtas på lämpligt sätt för att skydda och bevara samernas naturmiljö. Sådana åtgärder får dock inte innebära inskränkande av samiska rättigheter.
  2. Inga nya företag med befarade större och varaktig miljöförstöring får etableras i sameområdet utan det folkvalda samiska organets med-givande.
  3. Inga nya djur-, fågel-, fisk- eller växtarter får inplanteras i same-områdena utan det folkvalda samiska organets medgivande.
  4. Provsprängningar av kärnvapen får ej förekomma på samernas områden.

 

DEL V. SAMISKA SPRÅKEN

 

Artikel 23

Regeringarna skall i samarbete med folkvalt samiskt organ utarbeta erforderliga språklagar innefattande möjligheter att kunna använda samiska språken fullt ut i de traditionella samiska områdena.

 

 

DEL VI   SAMISKA KONTAKTER OCH SAMARBETE ÖVER GRÄNSERNA

Artikel 24

Regeringarna skall vidta lämpliga åtgärder, bl.a. genom internationella överenskommelser, för att underlätta kontakter, samarbete och handel över gränserna mellan samer och för samer att fritt röra sig i sameområdet.

 

DEL VII. SLUTBESTÄMMELSER

 

Artikel 25

Tillämpningen av bestämmelserna i denna konvention skall inte inkränkta på samernas rättigheter och förmåner enligt andra konventioner och rekommendationer, internationella instrument, fördrag eller nationella lagar, domar, praxis eller överenskommelser.

 

Artikel 26

Vid tillämpningen av bestämmelserna i denna konvention skall

  1. samernas sociala, kulturella, religiösa och andliga värden och bruk erkännas och skyddas, och vederbörlig hänsyn tas till arten av de problem som möter dem båda som grupper och som individer;
  2. integriteten för samernas värden, bruk och institutioner respekteras.

 

Artikel 27

Vid tolkning av denna konvention skall tolkningen ske, så långt det är möjligt, till samernas fördel.

 

Artikel 28

Överenskommelsen träder ikraft efter det att  tolv (12) månader förflutit från den dag då samtliga parter har meddelat Samerådet att de har godkänt överenskommelsen.

Samerådet meddelar de övriga parterna om mottagandet av dessa meddelanden och om tidpunkten för överenskommelsens ikraftträdande

 

Artikel 29

En part kan i förhållande till var och en av de andra parterna säga upp överenskommelsen med en uppsägningstid av tio (10) år. Uppsägning skall ske genom skriftlig underrättelse till berörd part och Samerådet. Samerådet underrättar de övriga parterna om mottagandet av sådant meddelande och om dess innehåll.

 

Artikel 30

Orginaltexten till denna överenskommelse deponeras hos Samerådet, som tillställer de övriga parterna bestyrkta kopior därav.

 

Artikel 31

De finska, norska, ryska, samiska och svenska versionerna av denna konventionstext har lika giltighet.

Till bekräftelse härav har undertecknade, därtill vederbörligen be-myndigade, undertecknat denna överenskommelse.

 

Ort Datum

För Samerna,                                                                                  För Finland  

 

…………………………………                                                                 …………………………………

Samerådspresident                                                                        Republikens president

 

För Norge                                                                                      För Ryska rådsrepubliken

 

…………………………………                                                                 …………………………………

Norges Statsminister                                                                      Republikens president

 

För Sverige

 

…………………………………

Sveriges Statsminister

 

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami History blog in English by Lars-Nila Lasko

Samepolitisk Blogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Bakgrund till Nordisk Samekonvention 2017 av Lars-Nila Lasko

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Första beslutet om en Nordisk Samekonvention vid Samernas XIII konferens 1986

Den 13:e Nordiska Samekonferensen anordnades den 13 – 15 augusti 1986 i Åre, Sverige, som är ett stort turistcentrum. Konferensens tema blev därför naturligtvis turism. Engagerande tal om turism i Sameområdet hölls av Pekka Aikio, Ingwar Åhrén och Svein Ottar Helander. Även om det beslutades att utreda vilka följder turismen har haft och kommer att ha i sameområdet och på det samiska samhället så blev konferensen i efterhand inte känd för temat ”Turism”. Man kan nog säga att den 13:e Nordiska Samekonferensen med temat ”Turism” blev känd för allt annat än turism. Nu är jag inte säker att Lars Petter Niia, som var forskare i turism och som skulle efter konferens utreda samisk turism, (Dieđut Nr 2 1992 ”GUOSSÁS SÁMI – Om samisk turism”), skulle hålla med mig?

I stället blev den 13:e Nordiska Samekonferensen i Åre känd för antagande av den samiska flaggan och den samiska nationalsången. Ett beslut som har gjort den 13:e Nordiska Samekonferensen historisk. Beslutet föregicks av inledningsanföranden av samekonstnär Rose-Marie Huuva och Nordiskt Samiskt Instituts direktör Dr. Elina Helander. Före konferensen hade Samerådet anordnat en tävling om den samiska flaggan i vilken 27 förslagsställare hade sänt in 74 förslag. Hela konferensanläggningen såg ut som en utställningslokal med olika förslag till flaggor. Som segrare utgick Astrid Båhls förslag till flagga. Som samisk nationalsång valdes ”Samefolkets sång” skriven av Isak Saba. Dock sköts frågan om melodin till samisk nationalsången och samiska flaggningsdagar upp till senare konferenser att besluta om.

Intressant kan kanske vara att före den 13:e Nordiska Samekonferensen i Åre hade några ledande samepolitiker i Sverige, i tidningen Samefolket, uttryckt sitt ogillande av samiska nationalsymboler som västerländskt tänkande. Något som de efter den 13:e Nordiska Samekonferensen snabbt ändrade åsikt om och i stället kom att hylla samiska nationalsymboler. Det låter nästan som en definition av politiker?

Den 13:e Nordiska Samekonferensen i Åre tog även beslut om Samiskt miljöprogram, ett samepolitiskt program, resolution om Tjernobylolyckan, samt i flera kulturfrågor.

Dock fattade konferensen ytterligare historiskt beslut såsom att arbeta för en samisk högskola och som kommit tillstånd i Kautokeino genom Sámi Allaskuvla.

Ett annat historiskt beslut var att arbeta för en Nordisk Samekonvention. Något som kommit att realiseras nu i år 2017.¨efter en lång process.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Samernas XIV konferens 1989 från Nordisk till konvention för alla samer

Samernas 14:e konferens, som hölls 4-6 augusti i Lakselv, Norge, har till historien mest kommit att minnas som det första försöket att lösa Samerådets inre demokrati. Behandlas medlemmarna i Samerådet lika, i representation och fördelas delegationerna lika mellan länderna, är frågetecken om Samerådet som ett demokratiskt organ och som har förföljt rådet intill dessa dagar.

Samernas 14:e konferens blev handlingsförlamad redan i konferensens öppnande. Riksorganisationen Same Ätnam (RSÄ) hävdade att Samerådet skulle vara ett demokratiskt organ och att alla medlemsorganisationer skulle behandlas lika. Följaktligen utsåg RSÄ 10 av de 20 delegaterna från Sverige till konferensen. Svenska Samernas Riksförbund (SSR) hade utsett 15 av de 20 delegaterna från Sverige och hänvisade att de var en större organisation i medlemsantal än RSÄ. Därför ansåg sig SSR ha rätt till ett större antal delegater än RSÄ. Saken blev inte bättre att Samerådet Arbetsutskott beslutat att SSR hade rätt till 15 delegater och RSÄ 5 delegater. Samerådets arbetsutskott bestod av tre personer med en representant från varje land Norge, Finland och Sverige. Den svenska representanten i Samerådets arbetsutskott var  från SSR och som genomdrev att sin egen organisation skulle ha fördelen med en större representation.

Även i själva Samerådet hävdade SSR rätt till 3 representanter av 4 från Sverige medan RSÄ hävdade att representationen i rådet skulle fördelas lika mellan medlemsorganisationerna. Norske Samers Riksforbund (NSR) kom dock att stödja RSÄ och genomdrev likhetsprincipen varvid Samekonferensen kunde öppnas liksom val genomföras. Det är möjligt att NSR stödde RSÄ därför att inte samma situation skulle uppstå i den norska representationen till framtida konferenser och Samerådet. Det fanns nämligen en ny norsk medlemsansökan till Samerådet från Samernas Landsforbund (SLF).

Inte bara den norska delegationen gick emot sin representant i Samerådets Arbetsutskott. Det gjorde även den finska delegationen. Den finska delegationen förklarade att den ville vara neutral och inte ta ställning i frågan om Norges och Sveriges representantskap i Samekonferensen eller i Samerådet. Det är möjligt att den finska delegationens ställningstagande berodde på att RSÄ hade till Samekonferensen hade med sig såväl finska tolkar, finsktalande personal som informationsmaterial på finska, d.v.s. en egen lobbygrupp riktat mot finska delegationen.

Temat för Samernas 14:e konferens var ”Samiskt självbestämmande” med omfattande inledningsanföranden av Iisakki Sara, Johan Mathis Turi, Ingwar Åhrén, Ragnhild Nystad och Aslak Nils Sara. Under temat ”Samiskt självbestämmande” hade det varit naturligt att behandla en Nordisk Samekonvention. Men, så blev så inte fallet.

Dock kom en annan sak på Samernas 14:e konferens att få stora effekter på ett förslag till Nordisk samekonvention. Från Sovjetunionen hade kolasamen Edvard Julin anlänt och han framförde en hälsning från de ryska samerna. Det var första gången det fanns representation för de ryska samerna vid en Samekonferens. Nu kom Samerådet att inrikta sig på att få med de ryska samerna. Resultatet av detta var att beslutet vid den 13:e samekonferensen om en Nordisk Samekonvention måste ändras till en Samekonvention.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Revolutionerande förslag

Förslag till en internationell konvention mellan Ryssland, Sverige, Norge och Finland om samerna var en revolutionerande tanke. Så revolutionerande att några ledamöter i Samerådet uttryckte sin tveksamhet. Var inte detta en så omöjlig tanke att det var bortkastad tid att ens diskutera frågan? Det var en av anledningarna att det tog flera år att tillsätta Samerådets Juridiska Utskott att utreda och ge förslag till en konvention för samerna. Det var helt enkelt inte en prioriterad fråga.

 

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Samerådets Juridiska Utskott

Samerådet tillsatte år 1990 ett särskilt utskott med uppgift att utarbeta och lägga fram förslag till en samekonvention.

Utskottet fick namnet Samerådets Juridiska Utskott. Till utskottet utsågs till ordförande Lars-Nila Lasko (1990 – 1995) Sverige, och till ledamöter Esko Aikio (1990 – 1995) Finland, och Leif Dunfjeld (1990-1991), Norge, John Bernhard Henriksen (1992-1995), Norge och Zinaida Kalte (1992-1995), Ryska Federationen.

Samerådets Juridiska Utskott fick också uppdraget att bevaka samernas juridiska rättssituation och ta initiativ till att lägga fram förslag som kunde förbättra samiska folkets rättsliga ställning.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Samernas XV konferens i Helsingfors och Samekonventionen

Samernas 15:e konferens Samerådet anordnades den 8-12 augusti 1990 i Helsingfors. Det var första gången man ordnade samekonferensen i ett lands huvudstad. En orsak till detta var att man hoppades att konferensen på detta sätt skulle få mera uppmärksamhet bland huvudbefolkningarnas massmedier.

Samernas 15:e konferens godkände Kolasamernas organisation som medlemsorganisation och sålunda deltog de ryska samerna för första gången i konferensen som officiell delegation. Också Samenes Landsforening från norsk sida godkändes som medlemsorganisation. Konferensen ändrade rådets stadgar så att i rådet nu ingick 5 ledamöter från Norge, 4 från Sverige, 4 från Finland och 2 från Ryssland. Konferensdelegaternas antal är 20 från Finland, 20 från Sverige, 20 från Norge och 5 från Ryssland. Nordiska samerådets namn blev nu blott ”Samerådet” på alla språk. Samekonferensen skulle därefter hållas vart fjärde år.

Temat för samekonferensen var ”Samerna i det integrerande Europa”. Finlands statsminister Esko Aho talade om den europeiska integrationen. Inledningsanföranden hölls också av Steinar Pedersen, Hans Dau, Nils Thomas Utsi, Sonia L. Popa, Ingwar Åhrén och Pekka Aikio där en samisk konvention kom att beröras.

Peter Stenlund och Leif Dunfjeld talade om ämnet ”Samerna och Samekonventionen i förhållande till ESSK.

Konferensen antog ett principuttalande om Samekonventionen.

Konferensen slog även fast att samernas nationaldag är den 6 februari, den godkände sju flaggningsdagar och Arne Sörlies melodi till den samiska nationalsången.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Kritik mot Samekonventionen som raskonvention

Den första kritiken mot en Samekonvention kom genom ett inlägg i tidningen Finnmarken i Norge den 12:e februari 1994. Kritiken gällde att en ”Samekonvesjon lager raseskille” och risk fanns med en Samekonvention ger möjlighet för tillkomsten av en över staterna överordnade samiska organ.

Samerådets Juridiska utskott besvarade kritiken i tidningen Finnmarken. Även om det inte uttalades så fanns en tanke i juridiska utskottet om överordnade samiska organ. Det framgick i det slutliga förslaget till Samekonvention,

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Förslag till en internationell konvention mellan Ryssland, Sverige, Norge och Finland (Samekonvention)

Samerådets Juridiska Utskott framlade den 2:a maj 1995 i Rovaniemi, Finland, sitt slutförslag om en Samekonvention som kunde lyfta samernas rättssituation och ge en gemensam minimistandard i juridiska rättigheter för samerna i Sverige, Norge, Finland och Ryssland. Dessutom kunde en samekonvention hjälpa till att samordna samelagstiftningen i de fyra länderna.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Samernas XVI konferens i Murmansk och Samekonvention

Samernas 16:e konferens den 15 – 18 oktober 1996 var historisk på så vis att det var första gången Samekonferensen hölls i Ryssland.  Konferensens tema var ”Partnerskap i Arktis – den samiska modellen”. Denna fråga blev aktuell efter det Barentsrådet grundats 11.1.1993 och en hel dag ägnades åt ursprungsbefolkningarna i Barentsområdet. Inlägg hölls av Sven-Roald Nystö, Jeremei Aipin, Aleksandr Vuitjeiskij och Jorunn Eikjok.

Lars-Nila Lasko inledde debatten om en samekonvention med ett föredrag om juridiska utskottets förslag till konvention.

Samerådets juridiska nämnd hade utarbetat ett förslag till samekonvention, som innehöll 9 kapitel och 33 artiklar. Konventionen, som skulle vara ett avtal mellan Sverige, Norge och Finland, skulle trygga samerna ett slags juridisk minimistandard. Också de ryska samerna skulle komma med i konventionen. Konferensen antog en resolution om Samekonventionen och uppmanade staterna att fortsatt detta arbete.

Medlemsorganisationerna godkände och undertecknade den sk. Murmansk deklarationen, där man bl.a. kräver att staterna skall erkänna samernas självbestämmanderätt.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Nordiska Rådet 1995 och Samekonvention

Vid Nordiska rådets session i Reykjavik 1995 beslöts att inleda arbetet med en nordisk samekonvention.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Nordiska Ämbetsmannakommittén för Samefrågor (NÄS) 1996 och Nordisk Samekonvention

Från december 1996 fram till juni 1998 arbetade en Nordisk expertgrupp som rekommenderade en Nordisk Samekonvention. Expertgruppen var en del av den Nordiska Ämbetsmannakommittén för Samefrågor (NÄS). Själv ingick jag i expertgruppen. Se rapport ”Behov og grunnlag for en nordisk samekonvensjon, Rapport fra den nordiske arbeidsgruppen for nordisk samekonvensjon desember 1996 – juni 1998, Jordbruksdepartementet, Stockholm 1998,

 

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Nordisk expertkommitté 2001 och Nordisk Samekonvention

Hösten 2001 tillsattes en expertkommitté med uppgift att utarbeta ett förslag till nordisk samekonvention i syfte att säkerställa det samiska folkets rätt att självt bestämma om sin ekonomiska, sociala och kulturella utveckling och att för sina egna syften förfoga över sina naturtillgångar.  I november 2005 presenterade kommittén under ledning av Carsten Smith konventionsförslaget till ansvariga ministrar i Norge, Sverige och Finland.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Beslut om fortsatt utredning av Nordisk Samekonvention 2006

Hösten Vid ett möte i oktober 2006 mellan sametingens presidenter och ministrar ansvariga för samefrågor beslöts att arbetet med en nordisk samekonvention skulle fortsätta. Syftet var ursprungligen att ett förslag skulle presenteras år 2007. Men, så blev det inte.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Nordisk expertkommitté 2011 och Nordisk Samekonvention

mars 2011 inledde en ny utredning och förhandlingsomgång av Sverige, Norge och Finland, samt Sametingen om en nordisk samekonvention. Syftet har varit att ett förslag till Sametingen och regeringarna i Norge, Finland och Sverige skulle presenterats långt tidigare. Dock uppstod under arbetets gång problem i flera artiklar. Nu år 2017 ligger dock ett slutligt förslag klart.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Förslag till Nordisk Samekonvention

Samerådets Juridiska Utskott lämnade, som omnämnt, år 1995 ett färdigt förslag till Samekonvention på nordsamiska, svenska, norska, finska och ryska som behandlades vid Samernas  konferens i Murmansk den 15-18 oktober 1996. Det färdiga förslaget överlämnades därefter till de olika regeringarna i Sverige, Norge, Finland och Ryssland. Men, redan år 1995 väckte förslaget ett stor aktivitet bland Sametingen i Norge, Finland och Norge med uppmaningar till staterna om en Samekonvention. Eftersom det var en nordisk fråga så blev det redan 1995 en fråga för Nordiska Rådet. Regeringarna tog Nordiska Rådets och det samiska initiativet på allvar och redan 1997 påbörjades ett nordiskt gemensamt arbete för en samekonvention. Resultatet ser vi nu 31 år senare år 2017 i ett konkret internationellt instrument för samiska rättigheter – En Samekonvention. En revolutionerande och omöjlig tanke har blivit verklighet.

 

BLOGGFRÅGA

Blev den Nordiska Samekonventionen revolutionerande?

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami History blog in English by Lars-Nila Lasko

Samepolitisk Blogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Nordisk Samekonvention år 2017 av Lars-Nila Lasko

Nordisk Samekonvention – 31 år av utredande

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Samernas XIII Konferens i Åre

År 1986 beslutade Samernas XIII konferens i Åre att uppdra till Samerådet att utarbeta ett förslag till en Samekonvention. 31 år efter beslutet om en särskild konvention om samerna har nu ett slutligt utkast till Nordisk Samekonvention presenterats.

Samerådets Juridiska Utskott

Samerådet tillsatte år 1990 ett särskilt juridiskt utskott med uppgift att utarbeta och lägga fram förslag till en samekonvention.

Utskottet fick namnet Samerådets Juridiska Utskott. Till utskottet utsågs till ordförande Lars-Nila Lasko (1990 – 1995) Sverige, och till ledamöter Esko Aikio (1990 – 1995) Finland, och Leif Dunfjeld (1990-1991), Norge, John Bernhard Henriksen (1992-1995), Norge och Zinaida Kalte (1992-1995), Ryska Federationen.

Samerådets Juridiska Utskott fick också uppdraget att bevaka samernas juridiska rättssituation och ta initiativ till att lägga fram förslag som kunde förbättra samiska folkets rättsliga ställning.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Förslag till en internationell konvention mellan Ryssland, Sverige, Norge och Finland (Samekonvention)

Samerådets Juridiska Utskott framlade den 2:a maj 1995 i Rovaniemi, Finland, sitt slutförslag om en Samekonvention som kunde lyfta samernas rättssituation och ge en gemensam minimistandard i juridiska rättigheter för samerna i Sverige, Norge, Finland och Ryssland. Dessutom kunde en samekonvention hjälpa till att samordna samelagstiftningen i de fyra länderna.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Revolutionerande förslag

Förslag till en internationell konvention mellan Ryssland, Sverige, Norge och Finland om samerna var en revolutionerande tanke. Så revolutionerande att några ledamöter i Samerådet uttryckte sin tveksamhet. Var inte detta en så omöjlig tanke att det var bortkastad tid att ens diskutera frågan? Det var en av anledningarna att det tog fyra år att tillsätta Samerådets Juridiska Utskott.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Förslag till Samekonvention

Samerådets Juridiska Utskott lämnade, som omnämnt, år 1995 ett färdigt förslag till Samekonvention på nordsamiska, svenska, norska, finska och ryska att behandlas vid Samernas  konferens i Murmansk den 15-18 oktober 1996. Det färdiga förslaget överlämnades därefter till de olika regeringarna i Sverige, Norge, Finland och Ryssland. Regeringarna tog det samiska initiativet på allvar och redan 1997 påbörjades ett nordiskt gemensamt arbete för en samekonvention. Resultatet ser vi nu 31 år senare år 2017 i ett konkret internationellt instrument för samiska rättigheter – En Samekonvention. En revolutionerande och omöjlig tanke har blivit verklighet.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

 

NORDISK SAMEKONVENTION

Regeringarna i Finland, Norge och Sverige,

som konstaterar

att samerna som folk och urfolk i de tre staterna har en egen kultur, ett eget samhällsliv och egna språk som sträcker sig över staternas gränser, 

att redan den första kodicillen till gränstraktat den 7 och 18 oktober 1751 (Lappkodicillen) la en grund för gränsöverskridande samarbete och bekräftade samernas rättigheter enligt gammal sedvana,

att samernas rättigheter skyddas i internationella konventioner om mänskliga rättigheter, 

att Förenta Nationerna år 2007 antog en deklaration om urfolkens rättigheter och att understödet för urfolksdeklarationen upprepades i slutdokumentet från Förenta Nationernas världskonferens för urfolk år 2014, 

att Norge men varken Finland eller Sverige vid tidpunkten för undertecknandet av denna konvention har ratificerat Internationella arbetsorganisationens (ILO) konvention nr 169 från år 1989 om urfolk och stamfolk i självstyrande länder,

 

som påminner om 

att Förenta Nationernas vägledande principer om företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer för multinationella företag ger näringslivet ett särskilt ansvar för att respektera de mänskliga rättigheterna, inklusive urfolks rättigheter, och ger staterna ett ansvar för att vägleda företagen i fråga om att respektera dessa rättigheter,

 

som lägger till grund

att vid fastställande av det samiska folkets framtida rättsställning ska särskilt beaktas att samerna genom historien inte har behandlats som ett likvärdigt folk och därvid har utsatts för orättvisa,

att det samiska folket har en önskan, vilja och rätt att ta ansvar för att utveckla sin egen framtid,

att staterna ska beakta samernas självbestämmanderätt då de uppfyller sina skyldigheter i enlighet med denna konvention, 

att konventionen inte hindrar att staterna, med beaktande av artikel 2 om minimirättigheter och artikel 4 om samernas rätt till självbestämmande, ger en rätt att bli införd i sametingets röstlängd till andra som anser sig vara samer och som har en nära anknytning till samisk kultur,

att samiska områden i denna konvention kan avgränsas olika i de tre länderna och på olika sätt för olika frågor, men att det sker med respekt för den samiska historiska och samtida närvaron och samiskt brukande, i syfte att bekräfta och stärka samisk kultur, språk och samhällsliv och med stöd av samernas rätt till självbestämmande,

att med samiska näringar och samiskt resursutnyttjande i denna konvention avses sådana traditionella samiska näringar och sådant traditionellt samiskt resursutnyttjande som upprätthåller och utvecklar samernas kultur, språk och samhällsliv, och att traditionellt brukande inte hindrar att nya ändamålsenliga driftsformer införs,

att renskötsel, fiske och annat samiskt traditionellt brukande av naturresurserna har särskild betydelse för att upprätthålla och utveckla samisk kultur, språk och samhällsliv,

att samiska kvinnor har en central roll i att upprätthålla och utveckla samisk kultur, språk och samhällsliv.

 

som erkänner 

att samerna måste ha tillgång till land och vatten som grundval för samisk kultur, språk och samhällsliv,

att samer – liksom andra – på så väl individuell som kollektiv grund kan ha upparbetat både äganderätt och bruksrättigheter,

att konventionen säkerställer men inte förändrar upparbetade rättigheter i samiska områden,

att staterna har ett särskilt ansvar att, med respekt för samiska sedvanor, säkerställa en verklig möjlighet för samer att genom det nationella rättsystemet få upparbetade landrättigheter i sina områden erkända och fastställda genom dom,

att staterna har möjlighet att säkerställa att samerna tar del i värdet av de naturresurser som utvinns i samiska områden med beaktande av den effekt på samernas näringar, kultur och traditionella livsföring som utvinning av naturresurser haft och har i samiska områden, 

som erkänner sametingens aktiva roll i och deltagande under förhandlingarna och som beaktar att sametingen i de tre staterna har gett sitt bifall till konventionen, 

har enats om följande nordiska samekonvention.

 

Kapitel I – Det samiska folkets allmänna rättigheter

Artikel  1           Konventionens ändamål

Konventionens ändamål är att bekräfta och stärka det samiska folkets rättigheter så att samerna kan bevara, utöva och utveckla sin kultur, sina språk och sitt samhällsliv med minsta möjliga hinder av landgränserna.

 

Artikel  2            Minimirättigheter

De rättigheter som skyddas i denna konvention är minimirättigheter. Det hindrar inte den enskilda staten att utvidga samernas rättigheter eller att vidta mera omfattande åtgärder och kan inte användas som grund för att begränsa de rättigheter för samer som följer av andra rättsregler eller internationella åtaganden.

 

Artikel  3            Samernas rättigheter

Samerna är urfolk i de fördragsslutande staterna. Samerna har rätt att bevara, utöva och utveckla sin kultur, sina språk och sitt samhällsliv.

Staterna ska på ett effektivt sätt skydda samernas rättigheter och om det behövs genom särskilda åtgärder underlätta för samerna att utöva dessa rättigheter.

 

Artikel  4            Rätt till självbestämmande

Det samiska folket har rätt till självbestämmande. Med stöd av denna rätt får det fritt bestämma sin politiska ställning och sin ekonomiska, sociala och kulturella utveckling.

Självbestämmande utövas genom självstyre i interna frågor samt genom konsultation i frågor som kan få särskild betydelse för samerna.

 

Artikel  5            Jämställdhet mellan kvinnor och män

Staterna ska främja jämställdhet mellan samiska kvinnor och män samt mellan samiska flickor och pojkar. Målet är att uppnå jämställdhet mellan samiska kvinnor och män.

Vid beredning av ärenden och beslutsfattande inom områden som avses i denna konvention ska staterna analysera och beakta vilka konsekvenser en åtgärd får för samiska kvinnor och män.

Åtnjutandet av de fri- och rättigheter som anges i denna konvention ska säkerställas utan diskriminering på grund av kön.

 

Artikel  6            Samiska barns rättigheter

Staterna ska särskilt främja samiska barns rätt att vart för sig och tillsammans med andra samer bevara, utöva och utveckla sin kultur, sina språk och sitt samhällsliv.

Staterna ska fästa särskild uppmärksamhet vid samiska barns behov och rättigheter då de fullgör sina skyldigheter enligt denna konvention. Samiska barn ska ha rätt till inflytande utifrån sin ålder och mognad i frågor som rör barnet. Vid alla åtgärder som rör samiska barn ska barnets bästa komma i främsta rummet.

 

Artikel  7            Icke-diskriminering

Samer ska tillförsäkras skydd mot diskriminering som har samband med samisk tillhörighet.

Staterna ska vidta effektiva åtgärder för att motverka diskriminering av och fördomar mot samer samt främja ömsesidig respekt och förståelse mellan samer och övrig befolkning.

 

Artikel  8            Språk

Med samiska avses i denna konvention samtliga samiska språk.

 

Artikel  9            Sedvanor

Staterna ska visa tillbörlig respekt för det samiska folkets rättsuppfattningar, rättsliga traditioner och sedvanor.

Staterna ska vid utarbetande av lagstiftning på områden där det kan finnas samiska sedvanor utreda om sådana sedvanor föreligger och om de i så fall bör ges skydd eller på annat sätt beaktas i lagstiftningen.

 

Artikel  10            Samverkan över landgränserna 

Staterna ska underlätta samverkan mellan samer över landgränserna och sträva efter att avlägsna sådana hinder som följer av medborgarskap eller bosättningsort, eller som i övrigt beror på att samerna är ett folk bosatt över landgränserna.

Staterna ska underlätta för samerna att bevara, utöva och utveckla kultur, språk och samhällsliv över landgränserna. I detta avseende ska staterna särskilt underlätta för samerna att bedriva näringsverksamhet över dessa gränser samt utveckla möjligheter för samerna att få undervisning, hälso- och sjukvård samt socialvård i ett annat av dessa länder än bosättningslandet när detta framstår som mer ändamålsenligt.

 

Artikel  11            Symboler 

Staterna ska respektera samernas rätt att bestämma om bruk av den samiska flaggan och andra samiska symboler och verka för att samiska symboler synliggörs.

 

Kapitel II – Självbestämmande

Artikel  12            Sametingen 

I varje fördragsslutande stat ska det finnas ett sameting, som är högsta samiska organ i landet. Sametinget företräder det samiska folket och väljs genom allmän rösträtt bland samerna i landet.

Bestämmelser om val till sametingen fastställs i lag.

Sametingen ska ha sådant ansvar och sådana uppgifter som gör det möjligt för dem att förverkliga samernas rätt till självbestämmande.

Sametingens uppgifter fastställs i lag. Sametingen bestämmer självständigt vilka övriga frågor de vill arbeta med och yttra sig över.

 

Artikel  13            Sametingens röstlängd 

En person som anser sig vara same och

  1. a) har samiska som hemspråk, eller b) har en förälder, en far- eller morförälder eller en förälder till en far- eller morförälder som har haft samiska som hemspråk, eller c) har en förälder som är eller har varit upptagen i Sametingets röstlängd,

ska ha rätt att, om övriga krav såsom ålder, medborgarskap och folkbokföring är uppfyllda, bli införda i Sametingets röstlängd i Finland, Norge eller Sverige.

Sametingen kan samarbeta om implementeringen av ovannämnda bestämmelse i enlighet med nationell lagstiftning.

 

Artikel  14            Sametingens rätt till självstyre

Sametingen fattar självständiga beslut i de frågor som de enligt nationell lagstiftning ansvarar för samt i övriga frågor de arbetar med.

 

Artikel  15            Samarbeten 

Sametingen kan ingå avtal om samarbete med andra urfolk samt med nationella, regionala och lokala enheter.

 

Artikel  16            Gemensamma organisationer

Staterna ska verka för att sametingen kan samarbeta och bilda gemensamma organisationer. Om den nationella lagstiftningen tillåter det kan offentliga förvaltningsuppgifter ges till sådana gemensamma organisationer.

 

Artikel  17            Konsultation 

Vid lagstiftning, beslut eller andra åtgärder som kan få särskild betydelse för samerna ska staten konsultera Sametinget. Konsultation ska ske i god anda, och enighet med eller samtycke från Sametinget ska eftersträvas innan beslut fattas. Staterna ska så snart som möjligt underrätta Sametinget när de påbörjar arbetet med sådana frågor.

 

 Artikel  18            Konsultation med andra företrädare

Vid lagstiftning, beslut eller andra åtgärder som kan få särskild betydelse för andra samiska intressenter än Sametinget, såsom samebyar, siidaer, renbeteslag, skoltsamernas byastämma eller andra samiska organisationer, ska staten om det finns skäl för det också konsultera företrädare för dem.

 

Artikel  19            Internationell representation

Staterna ska främja sametingens rätt till självständig representation i internationella organisationer och möten som behandlar frågor av särskild betydelse för samerna.

Staterna ska aktivt involvera sametingen i internationella sammanhang när frågor av särskild betydelse för samerna behandlas.

 

Kapitel III – Språk och kultur

Artikel  20            Rätt till språk och kultur 

Samer har rätt att utöva, använda, utveckla, bevara och till kommande generationer förmedla sina språk och sin kultur. Staterna ska respektera, främja och skydda dessa rättigheter.

 

Artikel  21            Användning av samiska

Samer har rätt att använda sina personnamn samt få dem godkända enligt nationella regler.

I samiska områden ska samiska geografiska namn kunna godkännas och användas.

Samer har rätt att använda samiska i domstol och vid kontakter med myndigheter i samiska områden.

Staterna ska främja samers möjlighet att använda samiska inom hälso- och sjukvård samt omsorg i samiska områden.

Staterna ska underlätta användningen av samiska utanför de samiska områdena.

Staterna ska inom hälso- och sjukvård samt omsorg ta hänsyn till samiska kulturella förhållanden.

 

Artikel  22            Samiskt kulturarv, samiska kulturella uttryck samt samisk traditionell kunskap

Staterna ska ta hänsyn till samiskt kulturarv, samiska kulturella uttryck och samisk traditionell kunskap när de fattar beslut i frågor som rör samiska förhållanden.

Samiskt materiellt kulturarv ska skyddas i lag. Staterna ska verka för att det samiska immateriella kulturarvet tryggas. Sametinget eller myndigheter i samarbete med Sametinget, samiska museer eller andra samiska institutioner ska ansvara för frågor om samiskt kulturarv.

Samiskt kulturarv som innehas av staten eller ett annat offentligt organ ska förvaltas av Sametinget eller av museer eller institutioner i samarbete med Sametinget.

Staterna ska verka för att samisk kulturegendom återförs och förvaltas enligt tredje stycket.

 

Artikel  23            Undervisning

I samiska områden har samer i grundskolan eller i en annan motsvarande skolform rätt till undervisning i och på samiska. I andra geografiska områden ska staterna säkerställa att samer ges möjlighet till undervisning i samiska och främja möjligheter till undervisning på samiska.

Staterna ska vidta åtgärder inom utbildningsområdet för att öka kunskapen om och respekten för samernas ställning och rättigheter som urfolk samt deras historia, språk och kultur.

Sametinget ska, i enlighet med artikel 17, konsulteras om eller inom fastställda ramar kunna utveckla undervisningens innehåll i samiska ämnen och om samisk historia, kultur, samiska traditionella näringar och samiskt samhällsliv.

Staterna kan, om det bedöms nödvändigt, tillfälligtvis erbjuda alternativa undervisningsmetoder för områden där det inte finns lärare med kunskap i samiska och där antalet samiska elever är ringa.

 

Artikel  24            Forskning

Staterna ska skapa goda förutsättningar för forskning och forskningssamverkan som är av betydelse för det samiska samhället. Sådan forskning ska bedrivas med beaktande av vedertagna forskningsetiska regler och med hänsyn till de internationella principer som anammats gällande forskning om urfolk.

 

Artikel  25            Medier

Staterna ska verka för ett brett medieutbud på samiska.

Staterna ska, så långt möjligt, med hänsyn tagen till mediernas oberoende, se till att samerna ges möjlighet att skapa och använda sina egna medier.

 

Artikel  26            Samarbete över landgränserna

Staterna ska främja samarbete över landgränserna om den samiska språkvården och särskilt om fastställande av språknormer och terminologi.

Staterna ska främja samarbete över landgränserna i frågor som rör utbildning och undervisning i och på samiska samt i samernas historia, kultur och språk. Staterna ska vidare främja samarbete över landgränserna i frågor som rör utveckling av undervisningsmaterial på samiska och i samernas historia, kultur och språk.

Staterna ska främja samarbete över landgränserna i fråga om dokumentation, skydd och nyttjande av samiskt kulturarv och samisk traditionell kunskap.

Staterna ska så långt som möjligt och med hänsyn tagen till mediernas oberoende uppmuntra samarbete över landgränserna mellan medier som erbjuder ett medieutbud på samiska.

 

Kapitel IV – Land och vatten

Artikel  27            Rätt till land och vatten

De områden som samerna traditionellt har brukat är en grund för att samer ska kunna bevara, utöva och utveckla sin kultur, sina språk och sitt samhällsliv.

I staterna har samer genom långvarigt traditionellt bruk av land och vatten upparbetat kollektiv eller individuell ägande- eller bruksrätt i samiska områden.

 

Artikel  28            Skydd av rättigheter till land och vatten

Staterna ska vidta åtgärder för att säkerställa samernas rätt till, tillgång till och möjligheter att bruka de naturresurser som traditionellt har brukats av samer i samiska områden.

Staterna ska säkerställa att det finns lämpliga förfaranden i nationell rätt som med bindande verkan kan fastställa samers rättigheter till land och vatten.

Vid bedömningen av om det finns rättigheter ska beaktas att samiskt brukande ofta inte lämnar varaktiga spår i naturen.

 

Artikel  29            Ömsesidig hänsyn

Staterna ska se till att rättighetsinnehavare och alla andra brukare av land och vatten visar ömsesidig hänsyn till varandras intressen med beaktande av det samiska brukandets betydelse för samisk kultur, språk och samhällsliv.

 

Artikel  30            Ingrepp i eller ändrad användning av naturresurser

Då staterna överväger att besluta om eller ge tillstånd till ingrepp i eller ändrad användning av naturresurserna i samiska områden ska staterna fästa särskild vikt vid att ingreppen eller den ändrade användningen inte medför påtaglig skada för samernas kultur, språk eller samhällsliv. Vid avgörande av huruvida ingreppet eller ändringen kan tillåtas ska staterna i detta syfte se till att den samlade effekten av olika åtgärder med verkan i området på samernas kultur, språk och samhällsliv beaktas.

Vid ingrepp i samers äganderätt eller bruksrätt ska ersättning lämnas enligt vad som närmare föreskrivs i nationell rätt.

 

Artikel  31            Samernas rätt att utöva sin kultur, sina språk och sitt samhällsliv

Samerna som urfolk ska inte genom ingrepp i eller ändrad användning av naturresurser förvägras rätten till att utöva sin egen kultur, sina språk och sitt samhällsliv.

 

Artikel  32            Förvaltning av naturresurser

Med beaktande av att samers rättigheter till land och vatten är av särskild betydelse för bevarandet av samernas kultur, språk och samhällsliv, ska staterna och andra som förvaltar statlig egendom så långt som möjligt samråda med eller på annat sätt aktivt involvera samerna i frågor rörande förvaltningen av naturresurser som berör samerna och som inte omfattas av kraven i artikel 17.

 

Artikel  33            Natur- och kulturmiljö

Staterna ska, med respekt för samisk traditionell kunskap, främja ett hållbart nyttjande av natur- och kulturmiljön i samiska områden, med beaktande av natur- och kulturmiljöns särskilda betydelse som grund för samernas kultur, språk och samhällsliv.

 

Kapitel V – Näringar

Artikel  34            Samiska näringar 

Samiska näringar är av särskild betydelse för att bevara, utöva och utveckla samisk kultur, språk och samhällsliv.

Naturnäringar inklusive fiske, jakt, småskalig djurhållning och tillvaratagande av naturresurser har en lång samisk tradition i olika samiska områden och inverkan på språk, kultur och samisk traditionell kunskap samt på bosättning, hushållsekonomi och råvaror för duodjiproduktion.

 

Staterna ska främja samiska näringar.

Näringsutövning och resursutnyttjande ska fortsätta att räknas som samisk kulturutövning, även om nya ändamålsenliga driftsformer enligt den allmänna samhällsutvecklingen införs.

 

Artikel  35            Kulturella och kreativa näringar och turism 

Samisk kultur, historia och natur är en resurs för kulturella och kreativa näringar och turism i samiska områden. Staterna ska främja att nyttjande av denna resurs sker på ett hållbart sätt för och med respekt för samisk kultur, språk och samhällsliv.

 

Artikel  36            Renskötsel

Renskötseln som en samisk näring och kulturform grundar sig på sedvana och ska skyddas i lag.

Staterna ska främja den av samer utövade renskötselns ställning och verksamhetsförutsättningar samt utveckla gränsöverskridande samarbete.

 

Artikel  37            Marina resurser 

I sjösamiskt område ska det vid reglering och fördelning av viltlevande marina resurser läggas speciell vikt vid det samiska brukandets särskilda betydelse för samernas kultur, språk och samhällsliv.

 

Artikel  38            Duodji 

Staterna ska genom lagstiftning, administrativa åtgärder eller ekonomiska åtgärder främja samernas möjligheter att återuppliva, bevara, skydda och utveckla traditionella färdigheter, seder och traditionell kunskap som hänför sig till duodji samt främja möjligheterna att utöva duodji som näring.

 

Kapitel VI – Genomförande av konventionen

Artikel  39            Samarbetsråd av ministrar och sametingspresidenter

De ministrar som är ansvariga för samiska frågor i Finland, Norge och Sverige samt sametingspresidenterna i vart och ett av dessa tre länder ska hålla regelbundna möten.

Detta samarbete ska främja ändamålet med denna konvention enligt artikel 1. Vid mötena ska genomförandet av denna konvention behandlas.

 

Artikel  40            Uppföljning av konventionens genomförande

Genomförandet av denna konvention ska följas av en arbetsgrupp knuten till Nordiska ämbetsmannaorganet för samiska frågor. Arbetsgruppen ska bestå av sex ledamöter som representerar staterna och sametingen. Staterna utnämner en ledamot var och de tre sametingen utnämner en ledamot var.

Uppföljningen av konventionen ska ske genom dialog mellan de tre staterna och de tre sametingen i arbetsgruppen. Målsättningen med dialogen är att identifiera utmaningar, att utbyta erfarenheter och information om god praxis samt att tillsammans söka enighet om lösningar som främjar konventionens ändamål.

Arbetsgruppen handlägger tematiska frågor samt rapporter från sametingen och andra om hur samernas rättigheter enligt denna konvention förverkligas. Arbetsgruppen ska kunna samarbeta med olika aktörer.

Arbetsgruppen ska kunna lämna sina förslag och rapporter till ländernas regeringar och sameting för att främja konventionens ändamål. Om ett förslag eller en rapport inte avges i samstämmighet, kan ledamöterna avge särskilda anmärkningar.

Arbetsgruppen bestämmer om sina egna stadgar och reglerar i sina stadgar närmare ovannämnda verksamhet.

 

Artikel  41            Utgifter för uppföljning av konventionen

Utgifter som uppstått i samband med uppföljningen av konventionens genomförande enligt artikel 40 ska delas mellan de tre staterna i lika andelar eller enligt särskilt avtal.

 

Kapitel VII – Övriga bestämmelser

Artikel  42            Undertecknande

Denna konvention ska före undertecknande föreläggas de tre sametingen.

 

Artikel  43            Ratifikation och ikraftträdande

Denna konvention ska ratificeras.

Konventionen träder i kraft trettio dagar efter den dag då samtliga parter har deponerat sina ratifikationsinstrument i det norska utrikesdepartementet.

Det norska utrikesdepartementet ska underrätta de övriga parterna om deponeringen av ratifikationsinstrumenten och om tidpunkten för konventionens ikraftträdande. Parterna ansvarar för att underrätta sametingen.

 

Artikel  44            Ändringar i konventionen

Ändringar i denna konvention görs i samverkan med de tre sametingen.

En ändring av konventionen träder i kraft trettio dagar efter den dag då avtalsparterna har meddelat det norska utrikesdepartementet om att ändringarna har godkänts av dem.

 

Artikel  45            Uppsägning 

En part kan säga upp konventionen genom skriftligt meddelande därom till det norska utrikesdepartementet som underrättar de övriga parterna om mottagandet av ett sådant meddelande och om dess innehåll. Parterna ansvarar för att underrätta sametingen.

En uppsägning gäller endast den part som har lämnat in uppsägningen och träder i kraft sex månader efter den dag då det norska utrikesdepartementet mottagit meddelandet om uppsägningen.

 

Artikel  46            Deponering av originaltexten och undertecknande

Originalexemplaren av denna konvention deponeras hos det norska utrikesdepartementet, som ska tillställa de övriga parterna bestyrkta kopior därav. Parterna ansvarar för att tillställa sametingen bestyrkta kopior av konventionen.

Till bekräftelse av detta har avtalsparternas ombud undertecknat denna konvention.

Konventionen ska göras tillgänglig på samiska språk.

 

Utfärdad i XXXXXXXXX  den XXXXXXXXXXXXXXX  på finska, nordsamiska, norska och svenska.

(Ort och Datum är inte fastställt vid tidpunkt för publicering på Samiska Historiebloggen. Ett av förslagen har dock varit ett undertecknade på samernas nationaldag vid 100-årsjubileumet av det första landsmötet i Trondheim, dvs den 6:e februari 2017 i Trondheim. Det är dock mycket osäker om den tidsplanen kan hållas).

 

BLOGGFRÅGA

Behövs en Samekonvention?

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami History blog in English by Lars-Nila Lasko

Samepolitisk Blogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan