Sammanfattning av förslag till Nordisk Samekonvention år 1985
Förslaget till Nordisk Samekonvention skrevs av en professor i Internationell rätt och FN expert och går i huvudsak ut på att skapa en konvention som ryms inom dagens lagstiftning i Sverige, Norge och Finland, samt skapar två områden; Ett område med mycket stark samisk självbestämmande, (Homeland – Ett område med i det närmaste autonomi), och ett utanför med starkt självbestämmande (Sameland). Förslaget är det mest långtgående som lagts fram om samiska rättigheter hittills och för 32 år sedan år 1985.
Förslag till Samekonvention år 1985
År 1985 hölls ett rättsseminarium I Kautokeino under temat ”Autonomy arrangements”, dvs hur kan självstyrelse genomföras. Seminariumet var det tredje i seminarieserien ”The small nations of the North”. Till seminarieserien ”The small nations of the North”, dvs de små nationerna I norr, räknades Åland, Färöarna, Graönland (Kalaallit Nunaat) och samerna.
Ett av de mest intressanta förslagen till självstyrelse för samerna var ett förslag till konvention mellan staterna Finland, Norge, Sverige och det samiska folket om etablerande av ett autonomiskt samiskt territorium.
Förslaget till Samekonvention var ett kreativt förslag som även skulle passa in i såväl nationalstaternas rättssystem som i internationell rätt. Med andra ord så skulle förslaget inte strida mot vare sig svensk rätt, norsk rätt, finsk rätt eller mot folkrätten. Förslaget på samekonvention var också ett svar på samernas krav om ökad självbestämmande.
Förslaget hade utarbetats av och lades fram av professor i internationell rätt vid Bergens universitet och norska UD diplomaten Atle Grahl-Madsen.
Professor i internationell rätt och norska UD diplomaten Atle Grahl-Madsen
Jag hade tillfället att tjänstgöra för svenska UD vid flera FN-konferenser samtidigt som Atle Grahl-Madsen representerade norska UD. Vi blev goda vänner vid sidan av våra uppdrag och hann med såväl gemensamma middagar, shopping och resor. Atle Grahl-Madsen talade flytande franska så han var en utmärkt tolk att ha med sig. Vid sidan om juridiken delade vi samma intresse för historia. Atle för romersk historia och jag hade ett avsevärt nordligare historieintresse. Atle var en fantastisk reseguide till gamla romerska teatrar och byggnader.
Atle Grahl-Madsen föddes den 31:a augusti 1922 i Bergen och dog den 24:e januari 1990 i sin hemstad Bergen. Han avlade juristexamen vid Oslo universitet 1947 och Juris Doktorsgrad 1967 med avhandlingen ”The status of refugees in international law”. Hans avhandling blev till en klassiker i internationell rätt redan under hans livstid. Förutom studier vid Internationella domstolen i Haag där han erhöll examen från Haag Akademin i internationell rätt blev han professor vid Uppsala universitet och senare vid Bergens universitet i internationell rätt. Atle Grahl-Madsen tjänstgjorde under en längre tid vid FN där han författande internationella dokument och traktat som antogs av FN:s generalförsamling. Han hade ett mycket stort intresse för urfolk och deras rättställning, samt i rättställning för autonoma områden i Norden såsom Färöarna, Åland och Grönland.
1996 utgavs ett minnesverk över Atle Grahl-Madsen med titeln “ The Living law of nations: Essays on refugees, minorities, indigenous peoples and the human rights of other vulnerable groups in memory of Atle Grahl-Madsen”. Minnesverket var redigerad av min gode vän professor i internationell rätt vid Lunds universitet Gudmundur Alfredsson.
Grahl-Madsen utgav ett stort antal artiklar och böcker som finns intagna i ett samlingsverk från 2001.
Min gode vän samejuristen Leif Dunfjeld, som själv beklagligtvis gått bort för en tid sedan, skrev ett omfattande minnesord om Atle Grahl-Madsen i Nordic Journal of International Law 61/62 1994 om Grahl-Madsens insatser i samerätt och urfolksrätt som jag fullt ut delar.
Självstyrande samiskt territorium (Saami Homeland)
Förslaget gick huvudsakligen ut på bildandet av ett självstyrande territorium i ett område där samerna var i majoritet i Sverige, Norge och Finland. Observera termen ”självstyrande” och inte ”självständigt” samiskt territorium. Det självstyrande samiska territoriets område skulle omfatta, som det får förstås, Östra och Norra Kiruna kommun i Sverige, delar av Enontekiö kommun, Enare och Utsjoki kommun i Finland och Kautokeino kommun, Karasjok kommun samt Tana kommun i Norge. Professor Atle Grahl-Madsen framför även delar av andra områden som skulle kunna ingå i ett självstyrande samiskt territorium. Grahl-Madsens huvudsakliga argumentation var ett sammanhållet territorium där samerna är i majoritet i de tre länderna.
Övrigt sameområde med särskilda samiska rättigheter (Saamiland)
Förslaget gick vidare ut på att utanför det självstyrande territoriet inom Sápmi, dvs sameområdet i Ryssland, Norge, Finland och Sverige, skulle samerna kunna ges en särskild rättsställning. Professor Atle Grahl-Madsen går inte in på vilka samiska rättigheter som specifikt skulle avses. Men, man kan utgå från vad han kallar minimirättsstandard, d.v.s. samisk språklag, samisk skolutbildning, samisk äldreomsorg, vägskyltar på samiska osv.
Grahl-Madsen ansåg att det inte skulle vara juridiskt som praktiskt genomförbart med ett uteslutande samiskt styrelse över områden där samerna är i minoritet. Dock, är det inget som hindrar att samerna erhåller en särskild rättsställning inom detta område.
De organ som upprättats inom som Sameparlament och andra skulle finnas kvar.
Förslag utan artiklar
I Professor Atle Grahl-Madsens förslag finns inga specifika artiklar eller paragrafer utarbetade. Dock har han en omfattande beskrivning av förslagets innehåll med allt från gränsdragningar, domstolar, polisväsen, valuta, bankväsen till finansiering, sjukvård och passförhållanden.
Begreppet självstyrande och inte självständigt samiskt område
Professor Atle Grahl-Madsens förslag om bildandet av ett självstyrande territorium där samerna är i majoritet jnnebär inte självständigt samiskt område i form av en samisk stat. Med termen ”självstyrande” och inte ”självständigt” samiskt territorium menar Grahl-Madsen att riksgränserna skulle vara oförändrade och vissa huvudfunktioner ligga kvar på respektive nationalstat som sjukvård, elförsörjning etc.
Professor Atle Grahl-Madsen undantog även utrikespolitik och militära väsendet från det självstyrande samiska området. Många av de legislativa maktförhållanden lämnas ospecificerade av Grahl-Madsen. I stället talar han om de minimikompetenser som finns för Grönland, Färöarna och Åland. Särskild omnämns samisk beslutanderätt över mark, vatten och naturresurser inom det självstyrande samiska området liksom beslutanderätt i restriktioner över vilka som har rätt att flytta in i det självstyrande samiska området. Lokala domare skulle utses av respektive stats regering på förslag av det samiska rättsväsendet.
Respektive nationalstat skulle ha rätt till vars en ”High Commissioner” inom det självstyrande sameområdet som skulle kunna delta utan beslutanderätt i vissa organ Det samiska territoriet skulle kunna bli part i avtal om mänskliga rättigheter och, efter konsultation med de tre ”High Commissioners” sluta avtal med andra stater i frågor inom ramen för autonoma områdens kompetens.
Inte heller skulle någon annan stat ha rätt att upprätta en utländsk mission utan tillstånd av de tre ”High Commissioners”. Dock skulle utländsk stat ha rätt att upprätta konsulat.
Samer i det självstyrande området skulle kunna undantas från militärtjänstgöring i respektive nationalstat. Däremot skulle de kunna vara obligatoriskt deltagande i ”autonomous home guard”.
Det självstyrande området skulle kunna ha rätt till egen polisstyrka.
Professor Atle Grahl-Madsen menar vidare att medborgarskap och pass inte förändras annat än att i pass framgår om någon bor i det självstyrande området. Ungefär som det fungerar Färöarnas pass eller i andra självstyrande områden.
Konflikt i tolkning av Samekonventionen
Om konflikt skulle uppstå i hur Samekonventionen skulle tolkas skulle detta lösas genom en särskild upprättat organ bestående av 7 domare, varav nationalstaterna fick utse vars en ledamot, 3 av den samiska regeringen och 1 domare av International Court of Justice.
Omfattande skrift om Samekonventionen
Hela Professor Atle Grahl-Madsens förslag finns publicerad i en skrift av Institutet för internationell rätt vid Bergens Universitet, Norge, med titeln ”The People of the twilight zone – Towards Saami Self-Government, A Sovereign Sápmi, An Autonomous Sámieana”. Boken är på engelska och omfattar omkring 100 sidor.
Professor Atle Grahl-Madsen presenterade sitt förslag till Samekonvention om självstyrande samiskt område på ett seminarium i Kautokeino 1985. Förslaget fick ett stort internationellt genomslag och Grahl-Madsens förslag finns refererat i flera internationella rättspublikationer. Dock fick förslaget liten uppmärksamhet i Sameområdet. Mycket till detta berodde säkerligen på att förslaget kanske ansågs för radikalt. Inte radikalt för jurister i internationell rätt där det redan 1985 förelåg ett stort antal liknande bilaterala eller lokala konventioner. Men, för samiska organisationer och för samepolitiker ansågs nog förslaget för radikalt.
Professor Atle Grahl-Madsens förslag bidrog dock till att den 13:e Nordiska Samekonferensen, som anordnades den 13 – 15 augusti 1986 i Åre, Sverige, fattade beslut om att utreda möjligheter för en Nordisk Samekonvention. Så man kan säga att professor Atle Grahl-Madsens förslag var starten på ett 31 årigt utredningsarbete som skulle resultera i just en Nordisk Samekonvention år 2017.
Frågan är vad professor Atle Grahl-Madsen skulle ha sagt om 2017 års Nordiska Samekonvention? Själv gissar jag att han skulle ha sagt att det är åtminstone en start för att förverkliga Samiskt Självbestämmande enligt internationell rätt och att samerna har en bra bit att vandra innan man hinner i kapp Färöingarna, Grönländarna och Ålänningarna?
BLOGGFRÅGA
1. Vad har samerna att vinna på ett självstyrande område?
2. Vad tror du professor Atle Grahl-Madsen skulle ha sagt om 2017 års Nordiska Samekonvention?
Lars-Nila Lasko
Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko
Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko
Saami History blog in English by Lars-Nila Lasko
Samepolitisk Blogg av Lars-Nila Lasko
Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan
Lars-Nila Laskos historieblogg 
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.