Daniel Mortenson – Samiska frihetskämpen som aldrig kom att hedras av Lars-Nila Lasko

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Samiska flaggan, samernas nationaldag och samernas första landsmöte 1917

Den 6:e februari har blivit den samiska nationaldagen där den samiska flaggan hissas i Ryssland, Finland, Norge och Sverige. I Norge är dessutom den 6:e februari officiell flaggdag genom en särskild lag.

Bakgrunden för att den samiska flaggan hissas just på datumet 6:e februari är att det första samiska landsmötet hölls den 6:e februari 1917 i Tråante (Trondheim). Det var första gången någonsin som samer från nord och syd, samt från flera länder, samlades till ett gemensamt möte för att diskutera för det samiska folket gemensamma frågor.

Samiskt Frimärke med Elsa Laula 2017

100 års firande av ett samiskt möte

Den 6:e februari 2017 samlades ett stort antal samiska organisationer och samer från Ryssland, Finland, Sverige och Norge i Trondheim för att fira 100 års minne av det första landsmötet. Den 6:e februari 2017 utgavs även jubileumsmynt och jubileumsfrimärken i Norge.

 

Elsa Laula blev nationalhjälte

Elsa Laula har satt djupa spår i samernas historia.  Så djupa att varje år firas och manifesteras hennes samepolitiska arbete i en särskild dag – den samiska nationaldagen.

Elsa Laula har bidragit till vad som i dag kallas för samernas nationaldag. På initiativ av Elsa Laula hölls det första samiska landsmötet i Trondheim, (Tråante), den 6:e februari 1917 och som kommit att bli samernas nationaldag. Det var Elsa Laulas idé, initiativ och idogt samepolitiskt arbete hade inte det första samiska landsmötet kommit tillstånd. Det första samiska landsmötet organiserades av en samisk kvinnoorganisation Brurskankens Lappkvindeforening där Elsa Laula var ordförande. Elsa Laula kom att öppna det första samiska landsmötet och blev landsmötets ordförande.

År 2017 beslutades att Elsa Laulas födelsedag ska bli en samisk flaggdag.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Daniel Mortenson – Samernas första president

Vid det första samiska landsmötet i Trondheim 1917 fanns det två samiska förgrundsgestalter; Elsa Laula och Daniel Mortenson.

Elsa Laula hade idén till landsmötet, var initiativtagare, organiserade och höll öppningsanförandet vid det första samiska landsmötet.

Daniel Mortenson valdes till ordförande att leda landsmötet. Förslaget till Daniel Mortenson som ordförande lades fram av Elsa Laula.

Daniel Mortenson

Två samiska frihetskämpar med två olika lösningar för samernas framtid

Landsmötet hade två huvudfrågor; Utbildning för samebarn och renskötsellagstiftning.

Utbildning för samebarn var Elsa Laulas och Brurskankens Lappkvindeforenings hjärtefråga. Landsmötet ställde krav på att en samisk skola skulle öppnas och att samiska barn skulle få undervisning i och på det samiska språket. Även om kravet från landsmötet var undervisning på samiska så var detta ingen självklar fråga. Daniel Mortenson, som var en huvudaktör på landsmötet, var emot undervisning på samiska. Han ville att samebarnen skulle följa med och bli en del av den moderna utvecklingen i samhället.

Den stora frågan på landsmötet var dock rennäringslagstiftningen som orsakade en livlig debatt. Detta var Daniel Mortensons hjärtefråga. Det var en generell uppfattning på mötet att rennäringslagen satte mer käppar i hjulet än att vara en rättvis reglering av renskötseln och samiska rättigheter. Landsmötet tillsatte en egen rennäringskommitté som kom att påverka innehållet i den kommande nya rennäringslagen.

Vid landsmötet fanns förutom två huvudfrågor även två olika huvudinriktningar. Elsa Laula hörde till den huvudinriktning som ville bevara samiska värden och traditioner, medan den andra inriktningen, som var Daniel Mortensons, ville att samerna skulle anpassa sig till storsamhället så mycket som möjligt. Elsa Laula förespråkade undervisning på samiska och Daniel Mortenson var av motsatt ståndpunkt. Elsa Laula ville ha en samisk framtid baserad på traditionell samisk intensiv renskötsel medan Daniel Mortenson förespråkade den allt mer framväxande extensiv och rationell renskötsel baserad på köttproduktion. Ibland kan man undra om inte dessa huvudinriktningar fortfarande existerar.

.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Frihetskämpen som inte blev hedrad

Daniel Mortenson har inte fått någon samisk flaggdag uppkallad efter sig eller på något annat sätt blivit hedrad.

Vem var då Daniel Mortenson?

Daniel Mortenson föddes den 2:a juni 1860 i Verdal i Nord-Trøndelag, Norge. Hans föräldrar var renskötaren Morten Larsen och Maria Sofia Danielsdatter. Även om Daniel Mortenson var född i Norge så växte han upp i Undersåker och Kall i Jämtland, Sverige.

Daniel Mortenson fortsatte sin skolutbildning genom att utbilda sig till lärare i Östersund. Därefter blev Mortenson under fem år, 1881-1886, Kateskeslärare. Katekeslärare var den lärarform som fanns på den tiden för samebarn och innebar en mycket enkel utbildning för samebarnen i läsning, skrivkunnighet och kristendom.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Renskötare

År 1886 lämnade dock Mortenson läraryrket och fortsatte sin fars yrkesbana som renskötare. 10 år senare 1896 flyttade han till Norge och bosatte sig i Færen, Nord-Trøndelag.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Jordbrukare

År 1905 övergick Daniel Mortenson till kombinationsnäring som jordbrukare och renskötare. Detta gjorde han genom att gården Svukuriset i Elgå i Hedmark. Kombinationsnäring var en vanlig näringsgren under denna tid.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Socialdemokrat

Daniel Mortenson var medlem i det norska Socialdemokratiska arbetarpartiet, (”Arbeiderpartiet” bokmål eller ”Arbeidarpartiet” nynorska), och försökte driva samiska frågor utan framgång.

Den norska socialdemokraten Martin Tranmæl (1879-1967) deltog på det första samiska landsmötet 1917. Mycket tyder på att det var Daniel Mortenson som tog initiativet till inbjudan av Tranmæl. Martin Tranmæl var själv från Sør-Trøndelag och en central person i norska socialdemokraterna vid denna tid.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Samepolitiker

Daniel Mortenson grundade 1907 sameföreningen ”Søndre-Trondhjems Amts lappeforening” och blev föreningens ordförande.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Samisk redaktör

Mortenson blev även redaktör för den samiska tidningen Waren Sardne. Waren Sardne betyder ”Fjällets röst”. Som redaktör utgav han tidningen under åren 1910–13 och 1922–24. Hans son Lars Danielsen fortsatte utgivningen av Waren Sardne några år efter sin död.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Familj

Daniel Mortenson var gift två gånger. Första gången den 3:e oktober 1886 i Jämtland med  Brita Elisabeth Andersdatter (17.1.1862–17.9.1899) som var dotter till renskötarna Anders Pålsson og Maria Nilsdatter och därefter med Elen Anna Larsdatter Duorra (4.8.1874–29.10.1922) som var dotter till renägarna Lars Olson Duorra og Maria Kristine Mortensdatter.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

 

Eget minnesmärke

Daniel Mortenson dog den 3:e september 1924 i Røros, Sør-Trøndelag, Norge. På hans gravsten på Røros kyrkogård, som näst intill tar formen av ett minnesmärke med sin flera meter höjd, står att läsa;

Samenes uredde fører Daniel Mortenson, f. 2/6 1860, død 3/9 1924. Den som går foran i den hete dyst, han seirer ei, men kjemper kun og faller

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Annonser

Mystiken kring den samiska ikonen Elsa Laula av Lars-Nila Lasko

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Elsa Laula – En samisk legend

Det finns ganska många samepolitiska företrädare genom tiderna. Av dessa har Elsa Laula Renberg (1877-1931) från svenska sidan av Sameland blivit en ikon. Elsa Laula har satt djupa spår i samernas historia.  Så djupa att varje år firas och manifesteras hennes samepolitiska arbete i en särskild dag – den samiska nationaldagen.

 

Samiska flaggan, samernas nationaldag och samernas gemensamma möte

Den 6:e februari har blivit den samiska nationaldagen där den samiska flaggan hissas i Ryssland, Finland, Norge och Sverige. I Norge är dessutom den 6:e februari officiell flaggdag genom en särskild lag.

Bakgrunden för att den samiska flaggan hissas just på datumet 6:e februari är att det första samiska landsmötet hölls den 6:e februari 1917 i Trondheim. Det var första gången någonsin som samer från nord och syd, samt från flera länder, samlades till ett gemensamt möte för att diskutera för det samiska folket gemensamma frågor.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Elsa Laula initiativtagare

Elsa Laula Renberg har bidragit till vad som i dag kallas för samernas nationaldag. På hennes initiativ hölls det första samiska landsmötet i Trondheim och som kommit att bli samernas nationaldag.

Naturligtvis var hon inte ensam i tillkomsten av det första samiska landsmötet utan det var ett teamwork. Men, utan Elsa Laulas idé, initiativ och idogt samepolitiskt arbete hade inte det första samiska landsmötet kommit tillstånd.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

100 års firande av ett samiskt möte

Den 6:e februari 2017 samlades ett stort antal samiska organisationer och samer från Ryssland, Finland, Sverige och Norge i Trondheim för att fira 100 års minne av det första landsmötet. Den 6:e februari 2017 utgavs även jubileumsmynt och jubileumsfrimärken i Norge.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Elsa Laulas egen samisk flaggdag

Den samiska pioniären Elsa Laula Renberg har från och med 2017 fått en egen samisk flaggdag. Flaggdagen blev hennes födelsedag den 29:e november.

Det var Sámi Nisson Forum (SNF – Samiskt Kvinnoforum) som år 2008 lade fram förslaget till Samerådet om 29:e november som samisk flaggdag. Efter 9 års utredningstid kunde Samerådet vid Samernas 21 konferens i Tråante (Trondheim) anta förslaget med acklamation

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Oförklarliga stora frågor kring Elsa Laula

Elsa Laulas liv och leverne har dokumenterats i flera historiska böcker, bibliografier och vetenskapliga arbeten. Trots alla böcker och dokumentärer om Elsa Laula finns det flera stora frågor som är obesvarade:

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Drev juridik till att Elsa Laula blev samepolitiskt aktiv?

Elsa Kristina Larsdotter Laula växte upp under mycket fattiga förhållanden med ett litet fjälljordbruk där det drevs kombinationsnäring med jakt, fiske och en liten renhjord. Hennes uppväxt präglades av familjens evig kamp om land-, jakt- och fiskerättigheter. Mycket tyder också på att fadern och brodern dränktes av nybyggare i konkurrens om näringsfång. Kanske familjens rättskamp var en bidragande orsak till att Elsa Laula blev samepolitisk aktiv?

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Kvinnorörelsens betydelse för att Elsa Laula blev aktivist?

Själv tillhör jag skaran som är övertygad att kvinnorörelsen hade en avgörande betydelse för att Elsa Laula blev samepolitisk aktiv. Vi vet att Elsa Laula var i kontakt med Fredrika Bremerförbundet i Stockholm vid flera tillfällen. Säkerligen hade även hennes kontakter med andra organisationer som nykterhetsrörelsen och betydelsefulla personer i Stockholm som riksdagsman Lindhagen betydelse.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Varför flyttade Elsa Laula till Norge?

Några författare påstår att Elsa Laula inte flyttade till Norge utan flydde till Norge från Sverige. Det är i och för sig riktigt att Elsa Laula ansattes hårt av myndighetspersoner, massmedia och andra samer för sin radikala hållning. Men, inget av detta har kunnat styrkas.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Varför uppger Elsa Laula senare i livet att hon var född i Norge?

Det är utom alla tvivel att Elsa Laula föddes, döptes till namnet Elsa Kristina Larsdotter Laula och konfirmerades i Sverige. Trots detta uppger hon senare i livet att hon var född i Norge. Det finns olika teorier. Men, varför vet vi inte?

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Varför bytte Elsa Laula efternamn?

När Elsa Laula gifte sig så bytte hon efternamn. Från att ha ett samiskt namn Laula blev det i stället Renberg. Men, bytet av efternamn berodde inte på giftermålet. Både Elsa Laula och hennes namn bytte efternamn samtidigt i och med giftermålet. Elsa Laula kom efter det att hon gift sig att kallas för Elsa Renberg. Men, varför valde Elsa Laula och hennes man att båda byta efternamn till ett mer norskklingande namn?

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Varför fanns det konflikter i familjen?

Efter Elsa Laula gift sig utsattes hon för hårda angrepp från sin mans bror och svärmor.  Elsa Laula kallades av dessa för såväl utlänning som uppviglare. Varför vet vi inte?

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Vilka orter besökte Elsa Laula?

Elsa Laula reste land och rike kring i såväl Sverige som Norge och höll föredrag. Hon uppmanade samer att organisera sig och arbeta tillsammans mot gemensamma mål. I eftertid har det påståtts att hon besökt orter som hon aldrig besökt. Det är naturligtvis trevligt att kunna påstå att man hört den samiska ikonen Elsa Laula i verkligheten eller att Elsa Laula besökt en persons hemort. Men, vi vet inte i dag alla orter som Elsa Laula besökt. Kanske oviktigt att veta. Dock kan det ha en betydelse om en sameförening bildades på orten på grund av Elsa Laula?

Det finns ytterligare många frågetecken om Elsa Laula och hennes liv. Utan tvekan finns det ett behov av ytterligare forskning om Elsa Laula.

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Ett torg i Oslo är nu uppkallat efter den samiska legenden Elsa Laula av Lars-Nila Lasko

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Morgonen den 9:e maj 2017 vaknade förvirrade Oslobor upp med nya namn på gator och torg. Över natten hade den samiska legenden Elsa Laula fått en plats i Oslo tillfälligt uppkallad efter sig.

Elsa Laulas Torg

Anledningen var en gemensam protestaktion från Kvinnefronten, Feministisk Initiativ (FI) och Kvinnegruppa Ottar. Ett hundratal kvinnor gick på natten ut den 8:e maj 2017 och bytte ut gatuskyltar med namnsnam till kvinnonamn. Fridtjof Nansens plass blev Elsa Laulas Plass och så vidare...

Kvinnoaktionen var en protest att så många män och så få kvinnor har fått torg och gator uppkallade eftters sig i samhället. Och visst har dom rätt! Nästa gång du går ut på stan eller byn kolla in hur många gator och vägar har kvinnor uppkallade efter sig.

Läs mer på hemsidan Kvinnohistorisk natt 2017!

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Elsa Laula Renberg och ny samisk flaggdag av Lars-Nila Lasko

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Elsa Laula – En samisk kvinnokämpe

Elsa Laula har satt djupa spår i samernas historia.  Så djupa att varje år firas och manifesteras hennes samepolitiska arbete i en särskild dag – den samiska nationaldagen.

Elsa Laula och den samiska nationaldagen

Elsa Laula har bidragit till vad som i dag kallas för samernas nationaldag. På initiativ av Elsa Laula hölls det första samiska landsmötet i Trondheim, (Tråante), den 6:e februari 1917 och som kommit att bli samernas nationaldag.  År 2017 firas hundraårsminnet av den första internationella samekonferensen. Naturligtvis var hon inte ensam i tillkomsten av det första samiska landsmötet utan det var ett teamwork. Men, utan Elsa Laulas initiativ och idogt samepolitiskt arbete hade inte det första samiska landsmötet kommit tillstånd.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Elsa Laulas egen samisk flaggdag

Den samiska pioniären Elsa Laula Renberg har från och med 2017 fått en egen samisk flaggdag. Flaggdagen blev hennes födelsedag den 29:e november.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Samisk kvinnoförening bakom nya flaggdagen

Det var Sámi Nisson Forum (SNF – Samiskt Kvinnoforum) som år 2008 lade fram förslaget till Samerådet om 29:e november som samisk flaggdag. Efter 9 års utredningstid kunde Samerådet vid Samernas 21 konferens i Tråante (Trondheim) anta förslaget med acklamation.

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Elsa Laula Rensberg och Samernas landsmöte 1917 av Lars-Nila Lasko

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Samiska flaggan, samernas nationaldag och samernas gemensamma möte

Den 6:e februari har blivit den samiska nationaldagen där den samiska flaggan hissas i Ryssland, Finland, Norge och Sverige. I Norge är dessutom den 6:e februari officiell flaggdag genom en särskild lag.

Bakgrunden för att den samiska flaggan hissas just på datumet 6:e februari är att det första samiska landsmötet hölls den 6:e februari 1917 i Trondheim. Det var första gången någonsin som samer från nord och syd, samt från flera länder, samlades till ett gemensamt möte för att diskutera för det samiska folket gemensamma frågor.

Samiskt Frimärke med Elsa Laula 2017

100 års firande av ett samiskt möte

Den 6:e februari 2017 samlades ett stort antal samiska organisationer och samer från Ryssland, Finland, Sverige och Norge i Trondheim för att fira 100 års minne av det första landsmötet. Den 6:e februari 2017 utgavs även jubileumsmynt och jubileumsfrimärken i Norge.

20 NOK Tråante 1917-2017

Elsa Laula initiativtagare

Elsa Laula Renberg har satt djupa spår i samernas historia.  Så djupa att varje år firas och manifesteras hennes samepolitiska arbete i en särskild dag – den samiska nationaldagen. Elsa Laula Renberg har bidragit till vad som i dag kallas för samernas nationaldag. På initiativ av Laula hölls det första samiska landsmötet i Trondheim, (Tråante), den 6:e februari 1917 och som kommit att bli samernas nationaldag.

Naturligtvis var hon inte ensam i tillkomsten av det första samiska landsmötet utan det var ett teamwork. Men, utan Elsa Laulas idé, initiativ och idogt samepolitiskt arbete hade inte det första samiska landsmötet kommit tillstånd.

Samiska kvinnor organiserade

Det första samiska landsmötet organiserades av en samisk kvinnoorganisation Brurskankens Lappkvindeforening.

Förstadagsbrev med samiska frimärken 2017

Brurskankens Lappkvindeforening

Måndagen den 5:e december 1910 kunde ha varit vilket måndag som helst. Men, denna måndag skulle bli en särskild dag i samisk historia. Det var just denna måndag den 5:e december 1910 som ”Brurskankens Lappkvindeforeninggrundades på Helgeland i Norge.

Brurskankens Lappkvindeforening” har numera kommit att kallas, på något så när modern svenska,”Brurskankens samiska kvinnoförening” eller på norska ”Brurskanken samiske kvinneforening”. De första åren använde dock Brurskankens Lappkvindeforening namnet ”Helgeland samiske kvindeforening”.

Initiativtagare och organisationens ordförande var Elsa Laula Renberg.

Förstadagsbrev med samiska frimärken 2017

Namnet Brurskankens Lappkvindeforening

Fjället Brurskanken har gett namn åt Brurskankens Lappkvindeforening. Brurskanken är ett 1447 m högt fjäll i Vefsn kommun i Nordland. Fjällets sydsamiska namn är Brovrese.

 

Samiskt frimärke 2017

Varför bildades Brurskankens Lappkvindeforening

Brurskankens Lappkvindeforening hade flera syften eller ändamål. Ett var naturligtvis att samla samiska kvinnor för samekvinnornas sak.

Det fanns ju redan en annan förening som samlade huvudsakligen samiska män i området och som huvudsakligen tog uppmäns frågor. Elsa Laula Renberg och hennes man var initiativtagare till den lokala sameföreningen Brurskanken samiske lag som bildades 1908.

Brurskanken samiske lag var inte den första sameföreningen som bildades i Norge som påstås på flera håll. Redan den 28:e december 1903 grundades en sameföreningen i Seglvik i Kvænangens kommun, Troms län, Norge. Sameföreningen i Seglvik var således den första sameföreningen.

Ett annat ändamål som fanns inskrivet redan i 1:a § i stadgarna för Brurskankens Lappkvindeforening och som var att verka för tillkomsten av en sameskola. Brurskankens samiska kvinnoförening tog flera initiativ till olika åtgärder som att 1910 samla in medel för etablerande av en Sameskola. Bland annat anordnades det en fest söndagen den 20:e december kl: 17.00 på församlingshuset i Hemnes med entreavgift för insamling till ”Lappeskolen”. Brurskankens Lappkvindeforening ordnade liknande insamlingar 1911 och senare.

 

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Första samiska landsmötet

Brurskankens Lappkvindeforening bjöd in samer från norr och söder till samekonferensen. Det första samiska landsmötet inleddes den 6:e februari 1917 och pågick i tre dagar fram till och med den 6:e februari.

Själva landsmötet hölls i metodistkrkan i Trondheim, Norge, med omkring 150 deltagare. Majoriteten av deltagarna var, av naturliga skäl, sydsamer från Norge.

Elsa Laula Renberg höll öppningsanförandet. Elsa Laaulas öppningsanförande har fortfarande sin giltighet även i dag:

Den nation som inte försöker att följa med i utvecklingen går under. Och det är nu en gång för alla på det sättet att små nationer, som vår, ofta får stå tillbaka för andra stora nationer. Själva har vi största delen av skulden att vår nation inte har kommit längre än den har. Vi har inte stått tillsammans. Vi har aldrig försökt att handla som ett folk. I dag försöker vi för första gången att binda samman de norska och svenska samerna.”

Landsmötet hade två huvudfrågor; Utbildning för samebarn och renskötsellagstiftning.

Utbildning för samebarn var Brurskankens Lappkvindeforenings hjärtefråga. Landsmötet ställde krav på att en samisk skola skulle öppnas och att samiska barn skulle få undervisning i och på det samiska språket. Även om kravet från landsmötet var undervisning på samiska så var detta ingen självklar fråga. Daniel Mortenson, som var en huvudaktör på landsmötet, var emot undervisning på samiska. Han ville att samebarnen skulle följa med och bli en del av den moderna utvecklingen i samhället.

Den stora frågan på landsmötet var dock rennäringslagstiftningen som orsakade en livlig debatt, Det var en generell uppfattning på mötet att rennäringslagen satte mer käppar i hjulet än att vara en rättvis reglering av renskötseln och samiska rättigheter. Landsmötet tillsatte en egen rennäringskommitté som kom att påverka innehållet i den kommande nya rennäringslagen.

Vid landsmötet fanns förutom två huvudfrågor även två olika huvudinriktningar. Elsa Laula hörde till den huvudinriktning som ville bevara samiska värden och traditioner, medan den andra inriktningen ville att samerna skulle anpassa sig till storsamhället så mycket som möjligt. Ibland kan man undra om inte dessa huvudinriktningar fortfarande existerar.

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Inför Lif eller död och Elsa Laula av Lars-Nila Lasko

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Små skrifter i politiskt syfte

Små skrifter, sk. pamfletter, började spridas redan när tryckpressarna uppfanns. Väldigt tidigt blev de små skrifterna ett sätt att skapa opinion för en sak. Religiösa ledare som Martin Luther eller kända upplysningsfilosofer som Rousseau, Voltaire eller Diderot använde sig av pamfletter för att sprida sina idéer

Liten skrift i samepolitiskt syfte

Pamfletter fick även stor betydelse i Sverige från frihetstiden och framåt. Den förste same som kom att använda sig av en pamflett i samepolitiskt syfte var Elsa Laula (1877-1931).

Elsa Laulas utgav år 1904 sin egen kampskrift ”Inför Lif eller död”. I dag går det inte att beskriva Elsa Laula utan att nämna hennes skrift. Så stor betydelse fick den lilla skriften.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Första samiska kvinna som blivit publicerad i Sverige

Elsa Laulas kampskrift ”Inför Lif eller död” färdigställde hon i sin hemort Såafoe, Gardfjäll inom Vilhelmina kommun, i juli 1904 och utkom från Wilhelmssons tryckeri i Stockholm i augusti 1904. Elsa Laula var den första samiska kvinna som blivit publicerad i Sverige.

Liten skrift med stor spridning

Skriften är på 30 sidor och utkom i 6000 exemplar. Skriften fick stor spridning bland den samiska befolkningen, organisationer och myndigheter. Hösten 1904 delades skriften även ut till riksdagsledamöter. År 1918 lästes till och med ”Inför Lif eller död” upp i riksdagen.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Talande bild

Elsa Laulas skrift har en väl vald bild på framsidan.  Min tolkning är att det är en ren som bölar fram en samisk protest från en skövlad mark. Men, du har säkert en annan tolkning. Hur som helst är det en väl vald och talande bild?

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

 

Pamflett som fått stor betydelse för samisk organisering

Elsa Laulas var en samepolitisk pionjär med stort samhällsengagemang och som spred skriften när hon reste runt bland samer och förespråkade att de skulle organisera sig. Skriften utkom lagom till Samiskt Centralförbunds grundande i augusti 1904 och har troligen haft betydelse för alla de nya samiska föreningar som uppstod kort där efter.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Samerna får ge vika för den germanska rasen

Långt uppe bland fjällen i öfversta Norrland bor sedan mannaminnes tider vår stam. Svunna tiders häfder tälja dock att vi lappar  icke alltid varit hänvisade till att söka lefvebröd bland kala bergstoppar, utan lemningar från forna tider visar att lapparna besuttit rymliga betesmarker under gynnsamma förhållanden. Under seklernas lopp har lappen dock alltjämt fått vika för den jordbruksidkande germanska rasen…”

Så börjar Elsa Laulas kampskrift ”Inför Lif eller död”. Skriften inleder med att ge några korta ord om samernas historia. En historia om att samerna tidigare bott ett mycket större område, men genom Sveriges kolonisation tvingats till tillbaka till fjällområden.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Samerna tvingats till nomadism

Elsa Laula menar i sin beskrivning att samerna tvingats till nomadisering och att de ursprungligen inte var nomader. Det är lite tveksamt vad Laula egentligen menar? Enligt min mening så är det sannolikt att hon menar att samerna tidigare innehaft Lappskatteland, d.v.s. en fast egendom bestående av ett landområde som gick i arv, kunde säljas, köpas eller ges i gåva och där det bedrevs fiske, jakt eller intensiv renskötsel eller kombination av alla. Intensiv renskötsel var en renskötselform som Elsa Laula kom att förespråka i olika sammanhang liksom tillgången till Lappskatteland.

Elsa Laula skriver ”Fredlig, lugn, sluten och alltid nöjd med sin lott har lappen utan protester själfmant lemnat hvad han trott vara hans tillhörighet och tum för tum ha de svenska nybyggarna dragit till sig den betesmark, som af lapparne användts.  De hafva däraf fått namnet »nomadiserande» d. v. s. ständigt vandrande, men månne icke den omständigheten, att de svagare under alla tider fått gifva vika för de starkare, varit orsaken till denna varidringslusta. Att lappen har betingelser för att bosätta sig när han fått sitt lefvebröd, därom vittna med tillräcklig tyd-barhetde sista decenniernas erfarenheter. Man gör orätt om man i lappbefolkningens tvungna undandragande ser något af zigenarlifvet.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Svenskarnas syn på samerna som lägre stående

Man sätter sig inte in i lappbefolkningens förhållanden utan betraktar det hela som en föråldrad brokig tafla bredvid svenskens högre kulturstadium

Med dessa ord fortsätter Laula sin skrift. Hon menar att den svenska riksdagen, myndigheter majoritetssamhället saknar kunskap om samerna, sätter sig inte in i samernas problem och har en rasistisk syn på samerna och samisk kultur som lägre stående än den svenska civilisationen.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Romantisk syn på samerna

Laula menar vidare att storsamhället har en romantiserande syn på samerna och deras levnadssätt utan att förstå att verkligheten ser helt annorlunda ut. Detta framgår av Laulas ord  ”Mer endels framställes lappens arbete, hans kamp för brödet, hans säregna lefnadsförhållanden och hans äfventyr i sagornas skimrande ljus, hans verkliga arbete för nöjestillfredsställelse. Tyvärr är dock icke lappens lefnad ett tidsfördrif utan ett af mödor, faror och umbäranden uppfylldt lif.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Felaktiga uppfattningar om samerna?

Laula tar även upp att det finns flera felaktiga förutfattade uppfattningar om samerna. Laula skriver ”Och dock tillmätes orättvist den lappska befolkningen kulturlyten, hvilka ej hafva sin uppkomst i vår stam utan äro till oss öfverförda från de högre kultiverade. Ja, man har därvid gått så långt att man därföre ansett oss ej vara värdiga att inrangeras bland folkslag eller med andra ord åtnjuta rättigheten att existera.”

Om storsamhällets uppfattning att samerna har stora alkoholproblem uttalar Laula ”Till en början vill jag konstatera det faktum att bland våra lappar finnas inga vane- drinkare och sedan tider man minnes tillbaka har icke åtminstone i min hemtrakt någon lapps dödsorsak varit alkoholsjukdom. Jäm- fördt med de senaste svenska iakttagelserna, som konstaterat att 50 tusen drinkare befolka landet, torde den lappska dryckenskapen icke böra öfverskattas sin betydelse.”

Om uppfattning att samerna är ett fattigt och tiggande folk skriver Laula ”Beklagligt är det förhållande, hvarmed man äfven framhåller lapparnes tiggeri, såsom föranledt af lättja.” Laula menar att samernas fattigdom beror på storsamhällets kolonisation och åtgärder. Samerna har helt enkelt av storsamhället drivits in i fattigdom; ”Lappen får — alla ömmande omständigheter till trots — gifva vika och obarmhertigt drifves han till tiggarstafven, han har ju icke äganderätt till sitt land utan äger endast rätt till renbete. Utan renar, utan jord, utan utsikt att lefva af sina händers arbete finnes ju ingen annan möjlighet än att anropa barmhertiga medmänniskor om hjälp.”

Som ett talande exempel tar hon upp hur en rik same fördrivits till fattigdom och tiggeri; ”Lappmannen Gustaf Klementson i Fatmomakke var för några få år sedan ansedd som en välbärgad lappman. Han ägde en renhjord på omkring 300 renar och hade således existensmöjligheter för den stora familj, 11 personer, de voro. Hufvudsakligen genom timmerdrifningen nedslogos hans renar och därmed var hans uppehälle som renägande lapp förbi. På sitt lappskatteland sökte han nu att förebygga sin ruin och göra detta fruktbärande. Nu i dessa dagar har den svenske nybyggaren fullbordat lappmannens öde — och lappmannen utestängts från rätten till sitt lappskatteland. Hvad skall nu den arme af olyckan hemföljde söka sitt bröd. Återstår för honom, fadern med de nio barnen, någon annan utväg än att söka brödet hos barmher- tiga medmänniskor, så framt han vill undgå hungersnöden ? Är nöden här föranledd af lättja eller af verkligt behof?

På denna tid tillkom ett särskilt lagstiftat stöd till fattiga och behövande samer. Laula kritiserar att detta stöd inte når den samiska befolkningen ”Det är sant att hvarje år beviljas ett statsanslag till nödlidande lappar, men dessa understöd ha dock endast i undantagsfall, och då i mycket små belopp kommit de fattiga lapparne till godo.”

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Lösningen

Efter att ha beskrivit samernas historia och storsamhällets syn på samerna övergår Elsa Laula till att beskriva hur samernas situation bör lösas.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Rätt till lappskatteland

Elsa Laula menade att samerna bestulits på sina marker och som av staten sålts till nybyggare. Nybyggarna fick äganderätt till samernas mark och den mark som blev över fick samerna endast nyttjanderätt till. Den mark som blev över minskade dessutom hela tiden genom att nya nybyggen anlades. Resultatet blev att samerna tvingas flytta allt högre upp i fjällen.

Det Elsa Laula beskriver är en lång koloniseringsprocess, som kallas avvittringen och upprättande av odlingsgräns, där rätt till land och vatten fråntogs samerna bit för bit.

Elsa Laula menade att samernas rätt till land och vatten var en ödesfråga för samernas framtida överlevnad som folk. Samerna måste därför återfå sina lappskatteland.

Rätt att bedriva jordbruk

Elsa Laula menade att samerna vidare måste få rätt att bedriva jordbruk på lappskatteland. Lagstiftningen var ju utformad så att samer endast fick rätt till renbete ovan odlingsgränsen och inte rätt att använda marken för jordbruk.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Samer måste få rösträtt

Rösträtten var baserad på inkomst eller taxeringsvärde på nybygget som gjorde att nybyggare kunde rösta i kommunala val. Samer kom aldrig upp i den inkomst som fordrades, samt ingen mark, och kunde således varken rösta eller delta i kommunala beslut i sameområdet. Likadant var förhållandet för rösträtt till riksdagen. Elsa Laula menade att samerna också måste få rösträtt.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Samisk Riksdagsplats

Elsa Laula menade vidare att samerna också måste få en riksdagsplats för att kunna föra sin talan i riksdagen. På den tiden var representationen i riksdagen från Norrland vigd åt präster och nybyggare, dvs representanter för kolonisatörerna.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Utbildning för samer

Elsa Laula var mycket kritisk till att svenska staten bekostade skolor och utbildning för nybyggarnas barn medan samerna fick gå i missionsskolor uppbyggda på frivilliga medel.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Lösningen uppnås genom att samerna måste organisera sig

Hur skulle lösningen uppnås. Elsa Laulas svar var ”Men då måste lappen taga saken i sin egen hand. På hvad sätt? frågar mången. Det finnes icke mer än ett. Och detta är: en enhetlig lappsk förening, fungerande i hvarje lifsnerv af lappska befolkningen.”

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Elsa Laula Rensberg och samernas feministiska organisering av Lars-Nila Lasko

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Elsa Laula – En samisk kvinnokämpe

Elsa Laula har satt djupa spår i samernas historia.  Så djupa att varje år firas och manifesteras hennes samepolitiska arbete i en särskild dag – den samiska nationaldagen.

Elsa Laula och den samiska nationaldagen

Elsa Laula har bidragit till vad som i dag kallas för samernas nationaldag. På initiativ av Elsa Laula hölls det första samiska landsmötet i Trondheim, (Tråante), den 6:e februari 1917 och som kommit att bli samernas nationaldag.  År 2017 firas hundraårsminnet av den första internationella samekonferensen. Naturligtvis var hon inte ensam i tillkomsten av det första samiska landsmötet utan det var ett teamwork. Men, utan Elsa Laulas initiativ och idogt samepolitiskt arbete hade inte det första samiska landsmötet kommit tillstånd.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Elsa Laula, Samisk kvinnoorganisation och den samiska nationaldagen

Elsa Laula och den samiska kvinnoföreningen stod som initiativtagare till första samiska landsmöte 1917. Ett landsmöte som senare kommit att bli grunden för samernas nationaldag.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Elsa Laulas möte med Fredrika Bremer Förbundet och feminister

Efter missionsskolan i Bäsksele, Västerbotten, vidarutbildade sig Elsa Laula. Först vid Nyhyttans Missionsskola av Sjundedags Adventistsamfundet utanför Grythyttan i Dalarna och därefter som barnmorska vid Södra BB i Stockholm

Vid en resa till Stockholm 1904 besökta Elsa Laula Fredrika Bremer Förbundet som var henne behjälplig att träffa riksdagsmannen Carl Lindhagen. Fredrika Bremer Förbundets lokalkontor i Stockholm var även behjälplig till Elsa Laula som man uttrycker det i ”råd och dåd”.

”…det var Förbundets byrå, som var föremål för hennes första besök i Stockholm. Det var också byrån, som åt henne lyckades utvärka ett samtal med borgmästare Lindhagen, som sedan på alla sätt hjälpt henne med råd och dåd”  som det står i Fredrika Bremer Förbundets tidskrift Dagny 1904 s. 190f. Tidskriften Dagny  utgavs mellan åren 1886 och 1913 av Föreningen Dagny i Stockholm genom Fredrika Bremer Förbundet.

I Stockholm lärde Elsa Laula känna bland annat feministen Anna Lindhagen (1870-1941). Anna Lindhagens bror var just borgmästaren i Stockholm, riksdagsmannen och juristen Carl Lindhagen (1860-1946) som aktivt stödde samernas rättigheter. Det är den samma Carl Lindhagen som bytte parti fyra gånger för att bli Socialdemokrat och höll på att utveckla en diplomatisk kris med Ryssland genom att vägrade hissa svenska flaggan på Stockholms gator vid den ryske tsarens statsbesök. År lämnade Carl Lindhagen in den första riksdagsmotionen om kvinnors rösträtt in efter 1884 motion av Fredrik Theodor Borg om kvinnors valbarhet m.m. Anna Lindhagen arbetade aktivt för kvinnlig rösträtt och var ordförande för Stockholmsföreningen för kvinnans politiska rösträtt och initiativtagare till Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR). Anna Lindhagen var även redaktör för Socialdemokratiska Kvinnoförbundets tidning Morgonbris och en av Sveriges delegater till den internationella fredskonferensen för kvinnor i Haag.

Säkerligen har Fredrika Bremer Förbundet, Föreningen Dagny, Anna Lindhagen och fler kvinnoorganisationer och feminister påverkat Elsa Laula. Säkerligen har även dessa och andra kvinnoorganisationer och feminister haft ett större inflytande på samisk organisationshistoria än vad man tidigare trott.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Fatmomakke- och Åsele Lappska kvinnoförening

Elsa Laulas enda syster Maria Katarina Laula deltog i bildandet av den första samiska kvinnoorganisationen Fatmomakke-Åsele Lappska kvinnoförening i mars år 1905. Andra som deltog i organisationens verksamhet var den kände samepolitikern och fd. Sametingsledamoten Sigrid Elisabeth Stångbers mormor Brita Jonsson.

Stadgarna för Fatmomakke-Åsele Lappska kvinnoförening uttalar inga särskilda kvinnopolitiska mål. I stället följer stadgarna för Fatmomakke-Åsele Lappska kvinnoförening stadgarna för Lappernes Centralförbund och dess målsättningar.

 

Brurskankens Lappkvindeforening

Måndagen den 5:e december 1910 kunde ha varit vilket måndag som helst. Men, denna måndag skulle bli en särskild dag i samisk historia. Det var just denna måndag den 5:e december 1910 som ”Brurskankens Lappkvindeforeninggrundades på Helgeland i Norge.

Brurskankens Lappkvindeforening” har numera kommit att kallas, på något så när modern svenska,”Brurskankens samiska kvinnoförening” eller på norska ”Brurskanken samiske kvinneforening”. De första åren använde dock Brurskankens Lappkvindeforening namnet ”Helgeland samiske kvindeforening”.

Initiativtagare och organisationens ordförande var Elsa Laula Renberg.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Namnet Brurskankens Lappkvindeforening

Fjället Brurskanken har gett namn åt Brurskankens Lappkvindeforening. Brurskanken är ett 1447 m högt fjäll i Vefsn kommun i Nordland. Fjällets sydsamiska namn är Brovrese.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Varför bildades Brurskankens Lappkvindeforening

Brurskankens Lappkvindeforening hade flera syften eller ändamål. Ett var naturligtvis att samla samiska kvinnor för samekvinnornas sak.

Det fanns ju redan en annan förening som samlade huvudsakligen samiska män i området och som huvudsakligen tog uppmäns frågor. Elsa Laula och hennes man var initiativtagare till den lokala sameföreningen Brurskanken samiske lag som bildades 1908.

Brurskanken samiske lag var inte den första sameföreningen som bildades i Norge som påstås på flera håll. Redan den 28:e december 1903 grundades en sameföreningen i Seglvik i Kvænangens kommun, Troms län, Norge. Sameföreningen i Seglvik var således den första sameföreningen.

Ett annat ändamål som fanns inskrivet redan i 1:a § i stadgarna för Brurskankens Lappkvindeforening och som var att verka för tillkomsten av en sameskola. Brurskankens samiska kvinnoförening tog flera initiativ till olika åtgärder som att 1910 samla in medel för etablerande av en Sameskola. Bland annat anordnades det en fest söndagen den 20:e december kl: 17.00 på församlingshuset i Hemnes med entreavgift för insamling till ”Lappeskolen”. Brurskankens samiska kvinnoförening ordnade liknande insamlingar 1911 och senare.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Brurskankens Lappkvindeforening läggs ner

Den samiska kvinnoföreningen var högt beroende av Elsa Laula. När Elsa Laula gick bort så försvann även Brurskankens samiska kvinnoförening. Det skulle dröja många år innan en ny samisk kvinnoorganisation dök upp på den samepolitiska arenan.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Røros samiske kvindeforening

Røros samiske kvindeforening bildades den 5:e december 1917 i Röros, Norge. Elen Mortenson, Anna Serine Holm, Malin holm och Signe Holm deltog på bildandemötet och Anna Serine Holm blev kvinnoorganisationens första ordförande. Dock skulle det dröja till den 1:a januari 1919 innan nästa möte hölls. Denna gång hemma hos Daniel Mortenson. Elen Mortenson blev då ny ordförande och Sofie Johnsen vice ordförande. Anna Serine Holm hade då avsagt sig fortsatt ordförandeskap. Övriga styrelseledamöter blev Lisbet Danielsen och Kristine Mortensen.

Dock är det frågan om inte den kände samepolitikern Daniel Mortenson var initiativtagare till kvinnoorganisationen. På dess första möte höll han ett långt föredrag om organisering och föreningsregler, samt blev kvinnoorganisationens första sekreterare.

Det sista dokumentet från Røros samiske kvindeforening är ett styrelseprotokoll daterat 25:e februari 1926 med Sara Paulsen som ordförande. Därefter verkar inte kvinnoorganisationen haft några aktiviteter.

Røros samiske kvindeforening hade dock en mer aktiv verksamhet mellan 1919 och 1926. Dess ordförande M. Bendick Anstensen åkte även över till Sverige 1925 och agiterade för samisk organisering. Organisationen bedrev särskilt social verksamhet med stöd av medel till fattiga samer och beviljade även lån.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Samiska kvinnoorganisation återuppstår i Sáráhkka

Det skulle dröja till år 1988 innan en ny samisk kvinnoorganisation bildas ”Sáráhkka”.  Sáráhkka är namnet på en samisk gudinna enligt samisk schamanistisk tro. Den nya kvinnoorganisationen grundades av samekvinnor från Norge, Sverige, Finland och Ryssland. År 2004 lades organisationen Sáráhkka ner.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg


Sámi Nisson Forum (Samiskt Kvinnoforum)

1993 bildas Sámi Nisson Forum (SNF) i Norge. Till att börja med som ett löst nätverk av samekvinnor med syfte att få in fler samekvinnor i norska Sametinget. År 1996  ger Sámi Nisson Forum ut den första samiska kvinnotidningen ”Gába” som betyder ”Duktig kvinna”.

År 1998 övergår Sámi Nisson Forum till en fastare organisering med individuellt medlemskap av samekvinnor från Ryssland, Norge, Sverige och Finland.

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Elsa Laula Rensberg och Lappernes Centralförbundet år 1904 av Lars-Nila Lasko

Elsa Laula – Samernas Jeanne d’Arc

Den franska nationalhjälten Jeanne d’Arc (1412-1431) var en fattig flicka från landet som i unga år fick en uppenbarelse att rädda det franska folket och den franska nationen. Hon förändrade den franska strategin i kriget mot England från tillbakadragande och försiktighet till initiativ och framryckande. Den nya strategin ledde till ett stort antal framgångar.

Nu ska man inte dra allt för många paralleller mellan Elsa Laula och Jeanne d’Arc. Men, det finns påtagliga likheter!

Elsa Laula har satt djupa spår i samernas historia.  Så djupa att varje år firas och manifesteras hennes samepolitiska arbete i en särskild dag – den samiska nationaldagen.

Elsa Laula och den samiska nationaldagen

Elsa Laula har bidragit till vad som i dag kallas för samernas nationaldag. På initiativ av Elsa Laula hölls det första samiska landsmötet i Trondheim, (Tråante), den 6:e februari 1917 och som kommit att bli samernas nationaldag.  År 2017 firas hundraårsminnet av den första internationella samekonferensen. Naturligtvis var hon inte ensam i tillkomsten av det första samiska landsmötet utan det var ett teamwork. Men, utan Elsa Laulas initiativ och idogt samepolitiskt arbete hade inte det första samiska landsmötet kommit tillstånd.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Idén till samisk riksorganisation

Så här många år efter det att den första samiska riksorganisationen bildats torde det vara näst intill omöjligt att spåra var idén till samisk organisering kom ifrån.

I tiden låg otvivelaktigt samiska idériktningar att någon form av organisering var nödvändig. I framför allt Västerbottens inland hade öppna konfrontationer uppstått mellan nybyggare och samer efter en kraftigt ökad nybyggarverksamhet, samernas land gavs av staten till inflyttade och lappskattelanden var i upplösning, följaktligen uppstod en kraftigt ökad fattigdom bland samerna, samer behandlades förmyndaraktigt av staten och samer blev i stort sett rättslösa, rättigheter som samerna hade togs ifrån dem genom ny lagstiftning och ny rennäringslagstiftning hade införts. Till detta tillkom begränsad rösträtt för samer och utan inflytande över utvecklingen. Samernas möjligheter att påverka sin situation var mycket begränsad utan organisationer.

Samtidigt pågick i storsamhället runt samerna en våg av nya organisationer inom fackföreningsrörelsen, nykterhetsrörelsen, rösträttsrörelsen, feministiska organisationer, sociala organisationer som måste ha påverkat samernas synsätt om ett nytt kampsätt.

I början av 1900-talet skedde också en ”explosion” av nya samiska organisationer framför allt i Västerbotten. Först på plan i ”explosionen” av nya samiska organisationer var Elsa Laula. Mycket tyder också på att Elsa Laula i sina föredragsturnéer var en av influenserna till ny samisk organisering.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Samisk riksorganisation var planerad

Det är i och för sig möjligt att flera samer träffades i Stockholm, diskuterade samernas situation och beslutade upprätta en samisk huvudorganisation.

Men, inget tyder på detta. I stället verkar det som om upprättandet av en samisk huvudorganisation var planerad och diskussionen mellan samer om att organisera sig hade sannolikt föregått långt tidigare. Lappernes Centralförbunds kampskrift av Elsa Laula var färdigskriven i Dikanäs, Västerbotten, redan i juli 1904. Inför Lappernes centralförbund grundande den 10 augusti 1904 i Stockholm hade skriften kommit ut från tryckeriet.

En samisk delegation hade avrest från Västerbotten till Stockholm sommaren 1904. Syftet var att framföra samernas synpunkter på utvecklingen och kräva förändring. Bildandet av Lappernes Centralförbund sammanfaller med delegationens resa till Stockholm och alla i delegationen deltog vid förbundets grundande.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Lappernes Centralförbund bildas

Vid Elsa Laulas vistelse i Stockholm deltog hon i bildandet av Lappernes centralförbund på Skansen i Stockholm den 10 augusti 1904. Elsa Laula var då 27 år gammal.

Till mötet hade samlats Enok Johan Nilsson från Södra Storfjäll vid Tärnaby, Torkel Tomasson från Vilhelmina, Lisa Stinnerbom och Lars Stinnerbom från Vilhelmina, samt Elsa Laula. Vid mötet deltog även icke-samer som Gustav Z. Hedenström (1874 – 1942) från Brunkeberg i centrala Stockholm. Hedenström skulle komma att författa flera artiklar i centralförbundets egen tidning.

Enok Johan Nilsson var ordningsman i Vapsten sameby. Han blev också den första ordförande för Tärnaby sameförening 1904, samma år som även Fatmomakke sameförening bildades.

Att Lisa Stinnerbom och Lars Stinnerbom från Vilhelmina deltog vid bildandet av Lappernes Centralförbund på Skansen i Stockholm var i och för sig naturligt. De sommarjobbade vid samekåtan på Skansen i samedräkter genom att visa upp samisk kultur, fotograferas och svara på frågor om samerna. Detta har varit en lång tradition på Skansen som pågått långt in i modern tid. Det kan i och för sig ifrågasättas om lämpligheten i Skansens samiska verksamhet. Å andra sidan deltog samerna frivilligt och mot lön liksom andra kulturarbetare, smedjor med smeder, glasarbetare, expediter vid gamla affärer etc. vid Skansen.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Lapparnes Centralförbund inte den första sameorganisationen

Lappernes Centralförbund har av några betecknats som den första samiska organisationen. Detta är inte riktigt.

Samerna har tidigare alltid varit organiserade. Först i ett traditionellt siitasystem, senare omformade till lappbyar och lappskatteland. Ett samiskt organisationssystem som först förändrades och sedan slogs sönder av de inflyttade koloniserande folken.

Om vi i stället menar ett organisations- och föreningssystem enligt västerländsk modell så var en annan samisk förening den första. Redan den 28:e december 1903 grundades en sameföreningen i Seglvik i Kvænangens kommun, Troms län, Norge. Sameföreningen i Seglvik var den första sameföreningen.

Nu är det säkert någon som säger att Selvik inte ligger i Sverige. Därför måste Lapparnes Centralförbund vara den förta sameföreningen i Sverige. Vid den här tiden år 1903 stod Selvik under den svenska kungen. Från samisk samisk synvinkel ligger dessutom Selvik i Sameland och skillnad inte görs av att koloniserande folk dragit upp olika gränser i samiskt område.

En av initiativtagarna till sameföreningen var Anders Larsen. Anders Larsen blev den första samiska romanförfattaren som startade en sameföreningen i syfte att starta en samisk tidning och som han lyckades med. Anders Larsen är i dag en okänd samisk frihetskämpe som jag ska ta tillfället i akt att skriva något mer om vid ett annat tillfälle.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Lapparnes Centralförbund första nationella sameorganisationen

Även om det inte var många personer vid bildandet av Lapparnes Centralförbund och alla från Västerbottens län var syftet att organisationen skulle bli rikstäckande.

Lappernes centralförbund var också den första nationella och rikstäckande samiska huvudorganisationen i Sverige och i världen.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Ordförande och styrelse

Ordförande för Lappernes centralförbund blev Elsa Laula och Torkel Tomasson valdes till förbundssekreterare.

Ett första styrelsemöte hölls den 24 augusti 1904 där Axel A:son Stångberg från Löffjäll, Tärnaby, och Hans Magnus Nilsson från Klimpfjäll, Vilhelmina, valdes till styrelseledamöter.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Organisationens mål

Organisationen skulle arbeta för att ”söka bättra lapparnas ställning i ekonomiskt, kommunalt och politiskt hänseende… att söka bevaka och understödja lapparnas rätt i tvistemål samt i öfrigt medverka till spridandet av välmåga i Lappmarken”.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Lappernes Centralförbund – En mycket aktiv organisation

Det nya centralförbundet hade redan första året en tämligen omfattande aktivitet med hänsyn till en begränsad ekonomi.

Nedläggning av Lappernes Centralförbund

Det nya centralförbundet hade redan från starten ekonomiska problem. Redan efter två år så lades Lapparnas Centralförbund därför ned efter en allt mer tynande tillvaro.

Elsa Laula och styrelsen hade stora förväntningar både på förändringar i samhället och att samer skulle komma till insikt och ansluta sig. Ingen av dessa förväntningar förverkligades. Det är möjligt att förväntningarna var avsevärt större än vad som var realistiskt.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Lappernes Centralförbund återuppstår och läggs ner

År 1918 kallade Vilhelmina-Åsele sameförening alla samer till ett landsmöte i Östersund. Syftet med konferensen var att diskutera för tiden viktiga frågor för samerna som samernas skolutbildning, samernas bosättningsmöjligheter etc. Vid mötet togs frågan upp om att åter igen bilda en samisk huvudorganisation ”Lapparnas Centralförbund” och så gjordes. Även den nya samiska huvudorganisationen kom att bli kortlivad och lades ner 1923.

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Elsa Laula Rensbergs studieår av Lars-Nila Lasko

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Elsa Laula – En samisk frihetskämpe

Elsa Laula har satt djupa spår i samernas historia.  Så djupa att varje år firas och manifesteras hennes samepolitiska arbete i en särskild dag – den samiska nationaldagen.

Elsa Laula och den samiska nationaldagen

Elsa Laula har bidragit till vad som i dag kallas för samernas nationaldag. På initiativ av Elsa Laula hölls det första samiska landsmötet i Trondheim, (Tråante), den 6:e februari 1917 och som kommit att bli samernas nationaldag.  År 2017 firas hundraårsminnet av den första internationella samekonferensen. Naturligtvis var hon inte ensam i tillkomsten av det första samiska landsmötet utan det var ett teamwork. Men, utan Elsa Laulas initiativ och idogt samepolitiskt arbete hade inte det första samiska landsmötet kommit tillstånd.

Förstadagsbrev med samiska frimärken 2017

 

Växte upp i fattiga förhållanden

Elsa Laulas far var renskötaren Lars Tomasson Laula (1846-1899) från Aarborte, (Hattfjelldal), i Nordland län, Norge.  Modern hette Kristina Josefina Larsdotter (1847-1912) och var renskötarkvinna från Sverige. Föräldrarna bedrev renskötsel i gränstrakterna mellan Västerbotten i Sverige och Helgeland i Norge.

Elsa Laula föddes i Jïjnjesuvvane, (Storseleby eller som lokalbefolkningen kallar det ”Storselestan”. Jïjnjesuvvane betyder på sydsamiska ”Storselet”), som ligger mellan Vilhelmina och Storuman i Västerbottens län, den 29:e november 1877, samt döptes kort därefter till Elsa Stina Larsdotter Laula.

Elsa Laula var det fjärde barnet till Kristina och Lars Tomasson Laula av totalt nio syskon. Men, fyra av barnen dog i tidig ålder. Hela familjen kom således att bestå av 7 personer; två föräldrar och fem barn. I tillägg får man räkna med att någon eller några av deras äldre bodde hos dem. Moderna ålderdomshem var inte att tänka på. En stor familj var i och för sig var vanligt vid denna tid. Framför allt för jordbrukande samer. För Elsa Laula växte upp i en familj som bedrev kombinationsnäring. En vanlig näring på den tiden som innebar ett litet fjälljordbruk med några få kor och häst, fiske, jakt och en liten renhjord.

Även om Familjen var relativt stor på 7 personer så bestod Elsa Laulas hem av ett litet hus med två rum; ett kök och en kammare. I tillägg får man räkna med att någon eller några av deras äldre bodde hos dem. Förutom huset fanns även en liten ladugård och bodar.

Elsa Laula kom således från en mycket fattig uppväxtmiljö.

Samiskt Frimärke med Elsa Laula 2017

Skolor för samebarn i Sverige

Kungligt uppdrag till munkar

Den första gången i Sverige som ett initiativ till utbildning för samebarn görs är av konung Gustav Wasa. Gustav Wasa skrev den 5:e juni 1526 till munken Herr Bengt vid Vadstena kloster att resa till norr ”till att predika för de fattiga lapparna och andra den landsändans urbyggare och, om så lägligt blir, där upptaga en skola för lapparna och andra goda barn”. Något resultat av Gustav Wasas uppmaning till munkarna vid Vadstena kloster  blev det inte.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Kidnappning av samebarn

Den svenska kungen Karl IX hade en annan taktik för att införa utbildning av samer. Hans syfte var sannolikt inte att höja utbildningsnivån bland samer. Den svenska kungens syfte var sannolikt i stället att utbilda samisktalande missionärer i syfte att fullfölja kolonisationen av Sameland och öka kungens intäkter. År 1605 uppdrog Karl IX till Daniel Thordsson Hjort (Daniel Thordssonn Hiortt) med tämligen omfattande uppdrag till fogdar, präster och birkarlar om kolonisationsinsatser och att kidnappa samepojkar. De 16 kidnappade samepojkarna skulle utbildas i kristendom för att sedan skickas norrut som missionärer. 16 samepojkar kidnappades visserligen, varav flera rymde, men något resultat blev det inte.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Missionskolan för samer i Piteå

När svenska kungars åtgärder inte hjälpte tog kyrkan ett eget initiativ.  År 1617 inrättade kyrkoherden i Piteå Nicolaus Andreæ, med ekonomiskt stöd från kung Gustav II Adolf, en ”sameskola” i Piteå. Nicolaus Andreæ, eller Herr Nils som han kallades, talade själv samiska och utgav dessutom den första ABC-Boken på samiska, samt en ”Missale”, d.v.s. en bok med samiska texter för predikan bland samerna. Dessa två böcker blev de första samiskspråkiga böcker som utgavs. Nu ska det sägas att det var en sameskola med några få elever vilket tyder på att syftet var att utbilda samisktalande missionärer. De sista fyra åren fanns bara 3 samebarn vid skolan. Verksamheten vid missionsskolan för samer i Piteå pågick bara under 15 år fram till 1632.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Skytteanska skolan för samer i Lycksele

Kyrkan i Sverige hade under början av 1600-talet stora problem med att kristna samerna. Kyrkoherden i Piteå, Nicolaus Andreæ, som var samisktalande, avled år 1628. Det fanns då inga präster eller missionärer i Sameområdet.  Till råga på allt så kunde de präster som fanns, vid den redan koloniserade norrlandskusten, ingen samiska. Prästerna vid kusten kunde således inte aktivt kristna samerna. Detta var inte enbart ett problem för kyrkan utan även för svenska staten i sina koloniseringssträvanden.

Vid riksrådets Johan Skyttes resa till Norrland tog prosten i Umeå, Olaus Petri Niurenius även kallad Mäster Olof, upp kyrkans och statens problem med kristnandet av samer. Riksrådet Johan Skytte beslutade att öppna en missionsskola för samerna mitt i Sameområdet. Lycksele ansågs då som en lämplig ort. Johan Skytte, som tidigare inrättat Skytteanska Proffesuren i Uppsala, bidrog således till inrättandet av Skytteanska Skolan i Lycksele under februari månad 1632.  Syftet med Skytteanska Skolan var att utbilda missionärer bland samerna själva för att kristna samerna. De två första lärarna var två elever från den tidigare missionsskolan för samer i Piteå. Redan två månader efter öppnandet av Skytteanska Skolan kunde Mäster Olof rapportera till Skytte att det fanns 11 elever. Året därefter 1633 kunde Skytteanska Skolan publicera en Katekes på samiska. Samen Olaus Stephani Graan blev den förste eleven vid Skytteanska Skolan som blev prästvigd. Olaus Stephani Graan kom att utge flera böcker på samiska  som psalmbok, katekes och ”Cathechetiska frågor till Lapparnes undervisning”, samt ” Manuale Lapponicum” om jesu lidande m.m.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

År 1723 – Statligt beslut om att inrätta Sameskolor

År 1723 beslutade svenska staten genom förordning ”Kongl. Maj:tts Nådige om Lappländernes flitigare undervisande i Christendomen och scholors inrettande der i orten …Gifven Stockholm i Råd-Camarren den 20 octob. 1723” att sameskolor skulle inrättas vid var och en av de sju huvudkyrkorna i Lappmarken.

Att tala om ”Sameskolor” är egentligen missvisande. Det var fråga om små skolor med internat för upp till 6 elever där undervisning var svenska språket, inklusive läskunskaper, och kristendomskunskap under två år. Syftet var att eleverna efter avslutad skolutbildning skulle undervisa andra samebarn i svenska och kristendomskunskap på hemorten. Det var med andra ord skolor för att påskynda kristnandet av samer och koloniseringen av Sameland.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Samerna skulle betala koloniseringen av Sameland

USAs president Donald Trump har utlovat att en mur ska byggas mot Mexiko och mexikanarna skall betala muren. Något liknande införde svenska staten på 1700-talet. Koloniseringen av Sameland och kristnandet av samerna skulle betalas av samerna själva. När skattepengar från samerna inte räckte till fick kyrkan bistå. I 1723 års förordning punkt 4 stadgades  ”Då den av lapparna utlovade bevillningen av 6 öre s.m. för var skattedaler ej förslår, påbjudes till lappmarksskolorna fyra kollekter om året över hela riket till nästa riksdag”.

Förordningen kom inte att genast få resultat utan allt eftersom inrättades Sameskolor i Sameland; år 1732 sameskolor tillkom i Åsele och Jokkmokk, år 1743 sameskola tillkom i Arjeplog, år 1744 sameskola tillkom i Jukkasjärvi, år 1748 sameskola tillkom i Föllinge, år 1756 sameskola tillkom i Gällivare och senare tillkom sameskola i Karesuando 1813.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

1818 –Billigare och effektivare skolreform införs (Katekesskolor)

År 1818 kom den svenska staten på en nytt mer billigare och mer effektivare sätt att försvenska och kristna samerna. De sameskolor som inrättades genom 1723 års kungliga förordning kom att ersättas med ett helt nytt skolsystem; Katekesskolor.

Någon undrar vad en Katekesskola är för något?

En katekesskola innebar att en person, Katekes, som hade kännedom om bibeln och talade samiska fick ansvaret att undervisa alla barn i en sameby. På så vis flyttade man undervisningen från en fast plats till där samerna var och till samernas hem. Katekesen följde bara med samernas flyttningar och var själv same. Man kan också uttrycka det som att undervisningen flyttades från fasta kostsamma skolor, undervisningsmaterial och lärare till samernas egna kåtor med en billigare och lägre utbildad lärare.

Modellen med Katekesskolor hade hämtats från Norge där vandrande kateketer hade funnits sedan mitten av 1600talet. Katekesskolor om man nu kan kalla det skolor bestod  alltså av en vandrande lärare. Läraren kunde stanna någon vecka i ett sameläger och öppna en tillfällig skola i någons sames bostadkåta för att sedan dra vidare till nästa sameläger.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

1846 –Katekesskolor och fasta skolor till kåtaskolor

En ny skolreform för samebarn beslutades år 1846 som innebar att katekesskolorna skulle läggas ned. Men, så blev inte fallet. Några fasta sameskolor återuppstod allt eftersom och katekesverksamheten fortsatte parallellt. En ytterligare skolreform beslutades 1877 och 1913 infördes kåtaskolor enligt principen ”Lapp skall vara lapp”, dvs samer skulle leva i kåtor och så skulle samebarnen också göra i sin utbildning.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Bristande statlig skolutbildning för samebarn skapade utrymme för alternativa kristna aktörer

Någon egentlig skolutbildning för samer och samebarn fanns således inte under århundraden. Den skolutbildning som gavs hade som syfte att kristna samer, assimilera samer till att tala svenska och underlätta svensk kolonisation av Sameland. Det var således inte fråga om att höja utbildningsnivån bland samer.

Bristande statlig skolutbildning för samebarn skapade utrymme för alternativa kristna aktörer. Nya privata skolor tillkom under 1800-talet i det samiska området för samebarn. Det var skolor som var finansierade och uppbyggda av frireligiösa samfund. De hade ett gemensam nämnare och ett gemensamt mål; kristnandet av samer. Sameland var ett alternativt missionsmål till Indien, Kina och Afrika. Exempel på frireligiösa samfund som öppnade sameskolor var Svenska Missionssällskapet, Femöreföreningen och Lapska Missionens Vänner.

Nya privata skolor var långt mer organiserade och effektivare än den statliga skolsystemet för samebarn. Medan de statliga skolorna utbildade 6 samebarn eller katekeslärare en några veckor kunde de nya privata skolor utbilda mångfalt fler elever på fasta platser.

Missionsskolorna bidrog till att höja utbildningsnivån bland samerna, Men, genom sin organisation och effektivitet kraftigt att påskynda assimilering av samer till svenskar.

Bakom flera religiösa samfund som startade missionsskolor för samerna stod internationella intressen. Svenska Missionssällskapet var inte så svenskt som namnet låter.

 

Första skolgång

Elsa Laula påbörjade sin 3 åriga skolutbildning på en frikyrklig missionsskola i den lilla byn Bäcksele utanför Vilhelmina år 1888. Laula gick i missionsskolan under tre år fram till 1891. Det fanns inte så många andra utbildningsalternativ för Elsa Laula annat än statlig kateketlärare i samebyn.

Den frikyrklig missionsskolan som Elsa Laula påbörjade sin utbildning var ägd och finansierad av Svenska Missionssällskapet och Femöreföreningen. Dessa två frikyrkliga organisationer öppnade ett flertal kristna skolor över Sameland.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Missionsskolan i Bäsksele

I den lilla orten Bäsksele utanför Vilhelmina öppnade Svenska Missionssällskapet och Femöreföreningen en missionsskolan i juni månad 1865.  Det var inte den första missionsskolan som Svenska Missionssällskapet startat. Redan år 1839 hade Knaftens missionsskola och Mårdsele missionsskolan  i Lycksele socken anlagts. Samma år öppnades Bastuträsk missionsskolan i Stensele socken. Redan första året kunde dessa skolor ta emot 54 samebarn mot svenska statens sameskolor med bara sex samebarn i varje skola. År 1845 hade Svenska Missionssällskapet ökat antalet missionsskolor till sju.

För tillblivelsen av Bäsksele missionsskola hade den kända sameflickan Maria Magdalena Matsdotter från Gitsfjället i Vilhelmina verkat. En fransk pastor Henri Roerich vid franska reformerta kyrkan kom att kalla Maria Magdalena Matsdotter för Nordens Apostel. En bok om Maria Magdalena Matsdotter utgavs även på franska. Maria Magdalena Matsdotter hade utbildats vis Svenska Missionssälskapets missionsskola i Gafsele.

Första läraren vid Bäsksele missionsskola blev Jonas Daniel Lindbom, som egentligen hade tänkt sig bli missionär i Indien, men i stället hamnade i Bärksele i Norrlands inland. Jonas Daniel Lindbom kom även att bli Elsa Laulas första lärare.

Realskola i Örebro eller Nyhyttans Missionsskola?

Vid flera artiklar och böcker om Elsa Laula hänvisas att hon gick vid Realskolan i Örebro. Det är mycket tveksamt om Laula verkligen gjorde det. Det verkar till och med osannolikt att hon skulle haft den möjligheten att antas liksom att hinna med studier vid Realskolan i Örebro.

År 1898 startades Nyhyttans Missionsskola av Sjundedags Adventistsamfundet utanför Grythyttan i Dalarna. Sjundedags Adventistsamfundet uppstod i 1800-talets läsarväckelse och roparrörelse i Sverige, och numera en del av det världsvida Seventh-day Adventist Church. Verksamheten flyttade 1932 till Ekebyholms gods utanför Rimbo som köptes upp av Sjundedags Adventistsamfundet. Vid Ekebyholms gods bedrivs verksamheten nu av Ekebyholmsskolan med grundskola, gymnasium och en folkhögskola. År 1901 framgår av handlingarna till Nyhyttans praktiska missionsskola att skolan fått in ansökan från ”en lappflicka, som bor långt uppe bland fjällen”.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Barnmorskeutbildning

Elsa Laula fick dock möjligheten till högre utbildning, genom drottning Sofias stipendium, och åren 1904 – 1905 utbildade sig Laula till barnmorska i Stockholm.

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Elsa Laula Rensbergs uppväxt av Lars-Nila Lasko

Elsa Laula – En samepolitisk förgrundsgestalt

Elsa Laula har satt djupa spår i samernas historia.  Så djupa att varje år firas och manifesteras hennes samepolitiska arbete i en särskild dag – den samiska nationaldagen.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Elsa Laula och den samiska nationaldagen

Elsa Laula har bidragit till vad som i dag kallas för samernas nationaldag. På initiativ av Elsa Laula hölls det första samiska landsmötet i Trondheim, (Tråante), den 6:e februari 1917 och som kommit att bli samernas nationaldag.  År 2017 firas hundraårsminnet av den första samiska landsmötet. Naturligtvis var hon inte ensam i tillkomsten av det första samiska landsmötet utan det var ett teamwork. Men, utan Elsa Laulas initiativ och idogt samepolitiskt arbete hade inte det första samiska landsmötet kommit tillstånd.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

 

Föräldrar

Fadern var renskötaren Lars Tomasson Laula (1846-1899) från Aarborte, (Hattfjelldal), i Nordland län, Norge.  Modern hette Kristina Josefina Larsdotter (1847-1912) och var renskötarkvinna från Sverige. Föräldrarna bedrev renskötsel i gränstrakterna mellan Västerbotten i Sverige och Helgeland i Norge.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Mysterier kring Elsa Laulas födelseort

Det finns flera mysterier omkring Elsa Laula. Ett mysterium är varför hon och hennes man ändrade namn från samiskt efternamn till ett norskt efternamn. Ett annat mysterium är Elsa Laulas födelsedag och födelseland. Själv hävdade hon efter sitt giftemål att hon var född i Norge. Ett ytterligare mysterium som orsakat flera rykten är varför Elsa Laula flyttade eller flydde till Norge. Det finns även oklarheter om Elsa Laulas utbildning som jag ska försöka klara ut i kommande blogginlägg – Gick Elsa Laula på Realskolan i Örebro eller inte som det påstås i många artiklar och i hennes dödsruna?

Samiskt Frimärke med Elsa Laula 2017

Elsa Laula otvivelaktigt född i Sverige

Elsa Laula föddes, av vad jag kan utreda, i Jïjnjesuvvane, (Storseleby eller som lokalbefolkningen kallar det ”Storselestan”. Jïjnjesuvvane betyder på sydsamiska ”Storselet”), som ligger mellan Vilhelmina och Storuman i Västerbottens län, den 29:e november 1877. Elsa Laula var således född i Sverige och svensk medborgare. Varför hon uppger senare i livet att hon är född i Norge, liksom varför hon flydde eller flyttade till Nore, ska jag återkomma till i ett senare blogginlägg. Svaret har mycket även med att Elsa Laula bytte namn.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Officiella svenska födelsenamn

Hennes officiella födelsenamn var Elsa Stina Larsdotter Laula.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Elsa Laulas samiska namn

Mycket sannolikt hade Elsa Laula även ett samiskt namn. Av svensk tradition skrevs dock aldrig hennes samiska namn in i kyrkoböckerna. Det var ett namn som hon troligen använde endast samer emellan i Vilhelminatrakten. Enligt samiskt namnskick går det att gissa sig till hennes samiska namn. Men, jag avstår eftersom det kan finnas lokala samiska varianter på namnskick.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Kom från en stor familj

Elsa Laula var det fjärde barnet till Kristina och Lars Tomasson Laula av totalt nio syskon. Men, fyra av barnen dog i tidig ålder. Hela familjen kom således att bestå av 7 personer; två föräldrar och fem barn. I tillägg får man räkna med att någon eller några av deras äldre bodde hos dem. Moderna ålderdomshem var inte att tänka på. En stor familj var i och för sig var vanligt vid denna tid. Framför allt för jordbrukande samer.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Litet hus med två rum

Även om Familjen var relativt stor på 7 personer så bestod Elsa Laulas hem av ett litet hus med två rum; ett kök och en kam mare. Förutom huset fanns även en liten ladugård och bodar. Elsa Laula kom således från en mycket fattig uppväxtmiljö.

Prisbilden på hus i samma område i dag ser helt annan ut. Även om det är ett utflyttningsområde så kostar ett hus 500 000 kr och uppåt, samt troligen är ett fritidshus.

 

Uppväxt i det förlovade landet

Laula växte upp i fjälltrakterna väster om Jïjnjesuvvane i Suofo. Suofo ligger i området Kaanan i Vilhelminafjällen. Enligt det Gamla Testamentet är Kanaan ”det förlovade landet” och kanske det var det för de första samerna som anlände dit. Men, på Elsa Laulas tid var det inte det förlovade landet. Det var en tid med öppna strider mellan samer och nybyggare.

Familjen var relativt stor på 7 personer. I tillägg får man räkna med att någon eller några av deras äldre bodde hos dem. En stor familj var i och för sig var vanligt vid denna tid. Framför allt för jordbrukande samer. För Elsa Laula växte upp i en familj som bedrev kombinationsnäring. En vanlig näring på den tiden som innebar ett litet fjälljordbruk med några få kor och häst, fiske, jakt och en liten renhjord. Renskötseln på den tiden bedrevs inte som i dag i extensiv form. I stället var det intensivrenskötsel med en liten renhjord som krävde kontinuerlig bevakning och skötsel.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Uppväxten präglade vem Elsa Laula blev

Elsa Laulas uppväxt skulle otvivelaktligen komma att prägla den hon blev – En samisk förkämpe som ville förändra världen för samerna och samekvinna som aldrig gav upp kampen för samernas situation och rättigheter.

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Arbetsmarknadspolitisk blogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan