Samiska sedlar och mynt i Sverige av Lars-Nila Lasko

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Samiska mynt  i Norge 1917

Norge har på den samiska nationaldagen den 6:e februari 2017 utgett ett samiskt 20 kronors mynt. Myntet utgavs i samband med 100 årsjubileumet av det första samiska landsmötet 1917 i Tråante – Trondheim.

20 NOK Tråante 1917-2017
20 NOK Tråante 1917-2017

Förslag om samiskt myntverk 1985

Professor i internationell rätt vid Bergens universitet Atle Grahl-Madsen föreslog redan 1985 om inrättande av ett samiskt bankväsen med samiska mynt och sedlar.

Förslaget ingick i hans förslag till internationell samekonvention och finns publicerad i en skrift av Institutet för internationell rätt vid Bergens Universitet, Norge, med titeln ”The People of the twilight zone – Towards Saami Self-Government, A Sovereign Sápmi, An Autonomous Sámieana”. Boken är på engelska och omfattar omkring 100 sidor.

Nya 1000 kr sedel i Sverige
Nya 1000 kr sedel i Sverige

Sedlar och mynt i Sverige med Samiska motiv

Det är mycket ont om samiska mynt och sedlar med samiska motiv vare sig i kronor eller daler. Det närmaste man kan komma är Sveriges nya 1000 kronors sedel. Men, motivet av fjällen är hämtat från Dag Hammarskjölds fritidsintresse.

Intressant är att eventuella samiska motiv i svenska sedlar bara finns i 1000 kr sedlar. Tusenlappen introducerades år 1989 med en baksida av Olaus Magnus ”Historia om de Nordiska folken”. I boken finns samerna med. Men, det är väl en lite för långsökt sökande efter samiska motiv på svenska sedlar.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Förslag till Sametinget om samiska mynt och sedlar

Sametinget ska verka för en levande samisk kultur och ta initiativ till verksamheter och föreslå åtgärder som främjar denna kultur enligt 2:1 Sametingslagen. Det innebär att Sametinget själv kan initiera och föreslå saker som berör samerna hos regering och alla myndigheter, landsting, kommuner etc inklusive förslag till nya samiska mynt och sedlar. Skriv till din lokala samepolitiker som kan väcka förslaget till nytt samiskt mynt genom motion. Du kan också skriva direkt till Sametingets styrelseordförande som kan ta beslut själv eller ta upp det i styrelsen till adressen Sametinget, Box 90, 981 22 KIRUNA. Det går också att mejla ditt förslag till Sametinget på kansli@sametinget.se

Lycka till !!!!

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Annonser

Nytt samiskt mynt 2017 av Lars-Nila Lasko

Professor i internationell rätt vid Bergens universitet Atle Grahl-Madsen föreslog redan 1985 om inrättande av ett samiskt bankväsen med samiska sedlar och mynt.

Förslaget ingick i hans förslag till internationell samekonvention och finns publicerad i en skrift av Institutet för internationell rätt vid Bergens Universitet, Norge, med titeln ”The People of the twilight zone – Towards Saami Self-Government, A Sovereign Sápmi, An Autonomous Sámieana”. Boken är på engelska och omfattar omkring 100 sidor.

Nu går det faktiskt att handla med samiska mynt!

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Norges Bank har på den samiska nationaldagen den 6:e februari 2017 utgett ett samiskt mynt i valören 20 NOK. Jubileumsmyntet utges i samband med 100 årsjubileumet av det första samiska landsmötet 1917 i Tråante – Trondheim.

20 NOK Tråante 1917-2017
20 NOK Tråante 1917-2017

Landsmötet 1917 var unikt i samisk historia eftersom det var första gången som samer från nord och syd, samt flera länder samlades till ett gemensamt möte. Landsmötet 1917 var också början till samiskt medetandegörande och ett sätt att tillsammans försöka lösa gemensamma problem. Landsmötet är också unikt utifrån samisk feministisk historia eftersom en samisk kvinnoorganisation stod bakom landsmötet.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Det norska Sametinget och Samiskt Konstnärsförbund tog initiativ till den norska riksbanken att utge ett minnesmynt i samband med 100 års jubileumet av det första samiska landsmötet den 6:e februari 2017.

20 NOK Tråante 1917-2017
20 NOK Tråante 1917-2017

Norges Bank bjöd in 7 samiska konstnärer att lämna förslag till ett samiskt mynt. Vinnande förslag var designat av samiska bildkonstnären Annelise Josefsen från Jáhkovuona, (Kokälv), i Finnmark, Norge. Vinnarmotivet har namnet ”Växelverkan”.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Jubileumsmotivet ”Växelverkan” skall symbolisera samspelet mellan krafter i naturen. Motivet är hämtat från samiska trolltrumman och samisk schamanistisk mytologi. Till vänster om motivet syns  Annelise Josefsens signatur AJ.

20 NOK Tråante 1917-2017
20 NOK Tråante 1917-2017

Under 2017 kommer Norges Bank inte att trycka eller utge andra mynt än det samiska jubileumsmyntet. Det finns således stora möjligheter att få myntet i sin plånbok för den som åker till Norge.

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Samiska frimärken i Sverige av Lars-Nila Lasko

Nu går det faktiskt att skicka brev med samiska frimärken!

Norge har på den samiska nationaldagen den 6:e februari 2017 utgett samiska frimärken med text på sydsamiska. Frimärkena utgavs i samband med 100 årsjubileumet av det första samiska landsmötet 1917 i Tråante – Trondheim.

Samiskt frimärke 2017
Samiskt frimärke 2017

Samiskt Frimärke med Elsa Laula 2017

 

Förslag om samiskt postverk 1985

Professor i internationell rätt vid Bergens universitet Atle Grahl-Madsen föreslog redan 1985 om inrättande av ett samiskt postväsen med samiska frimärken.

Förslaget ingick i hans förslag till internationell samekonvention och finns publicerad i en skrift av Institutet för internationell rätt vid Bergens Universitet, Norge, med titeln ”The People of the twilight zone – Towards Saami Self-Government, A Sovereign Sápmi, An Autonomous Sámieana”. Boken är på engelska och omfattar omkring 100 sidor.

frim-samiskkultur-ark

Frimärken i Sverige med Samiska motiv

Frimärksåret 2017 i Sverige handlar om nostalgi och retro. Med andra ord det som är på mode just nu. Men, så har det inte alltid sett ut. Även Sverige har utgett frimärken med samiska motiv. Det har genom tiderna handlat mycket om fjäll och renar. Det är väl den bild som herr Svensson har av samisk kultur. I tillägg har frimärkssumman varit lite ologisk som 11 kr, 1;40 kr osv som få använder. Därför har upplagan oftast varit liten och svårt att få tag i frimärket. Försök bara att få tag i det senaste 11 kr frimärket med samiska flaggan?????

11-1

Förslag på nya samiska frimärken i Sverige

Om du vill ha ett nytt samiskt frimärke. Kontakta i så fall Post Nord. Eftersom de inte får in så många förslag sä har du relativt stor chans att de lyssnar på dig.

frim-dragrenmedackjafrim-kalfjall-tornetraskfrim-renhjordfrim-vasterbotten-ren

Ditt förslag hamnar i så fall hos Postens Frimärksråd, som består av erfarna och
särskilt utvalda representanter för kultur, näringsliv och samhälle. Dock har de inga representanter för samisk kultur. Själva beslutsprocessen tar några månader från det att ditt förslag kommit in. Därför kan det dröja innan du får svar på din idé.

frim-timmerkata

Använd länken ovan eller skicka ditt förslag till:
Posten Frimärken, 164 88 Kista. Märk kuvertet ”Frimärksförslag”.

 

Förslag till Sametinget om samiskt frimärke

Sametinget ska verka för en levande samisk kultur och ta initiativ till verksamheter och föreslå åtgärder som främjar denna kultur enligt 2:1 Sametingslagen. Det innebär att Sametinget själv kan initiera och föreslå saker som berör samerna hos regering och alla myndigheter, landsting, kommuner etc inklusive förslag till nya samiska frimärken. Skriv till din lokala samepolitiker som kan väcka förslaget till nytt frimärke genom motion. Du kan också skriva direkt till Sametingets styrelseordförande som kan ta beslut själv eller ta upp det i styrelsen till adressen Sametinget, Box 90, 981 22 KIRUNA. Det går också att mejla ditt förslag till Sametinget på kansli@sametinget.se

Lycka till !!!!

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Nya samiska frimärken 2017 av Lars-Nila Lasko

Professor i internationell rätt vid Bergens universitet Atle Grahl-Madsen föreslog redan 1985 om inrättande av ett samiskt postväsen med samiska frimärken.

Förslaget ingick i hans förslag till internationell samekonvention och finns publicerad i en skrift av Institutet för internationell rätt vid Bergens Universitet, Norge, med titeln ”The People of the twilight zone – Towards Saami Self-Government, A Sovereign Sápmi, An Autonomous Sámieana”. Boken är på engelska och omfattar omkring 100 sidor.

Nu går det faktiskt att skicka brev med samiska frimärken!

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Norge har på den samiska nationaldagen den 6:e februari 2017 utgett samiska frimärken. Frimärkena utges i samband med 100 årsjubileumet av det första samiska landsmötet 1917 i Tråante – Trondheim.

Samiskt frimärke 2017 med Elsa Laula
Samiskt frimärke 2017 med Elsa Laula

Landsmötet 1917 var unikt i samisk historia eftersom det var första gången som samer från nord och syd, samt flera länder samlades till ett gemensamt möte. Landsmötet 1917 var också början till samiskt medetandegörande och ett sätt att tillsammans försöka lösa gemensamma problem. Landsmötet är också unikt utifrån samisk feministisk historia eftersom en samisk kvinnoorganisation stod bakom landsmötet.

Förstadagsbrev med samiska frimärken 2017
Förstadagsbrev med samiska frimärken 2017

Frimärkena är designade av den samiska konstnären Astrid Båhl. Astrid Båhl har också designat den samiska flaggan som togs i bruk 1986.

Samiskt frimärke 2017
Samiskt frimärke 100 års jubileum 2017

Det ena frimärket föreställer den samiska flaggan och en stiliserad bild av Sametinget i Norge.

Förstadagsbrev med samiska frimärken 2017
Förstadagsbrev med samiska frimärken 2017

Det andra frimärket föreställer den samiska flaggan och Elsa Laula Renberg. Elsa Laula var initiativtagare och drivkraft för tillkomsten av det första samiska landsmötet 1917.

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Spara

Samernas Nationalsång – Sámi soga lávlla – av Lars-Nila Lasko

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Vad är en nationaldag utan nationalsång?

Om man bortser från Spanien så har de flesta folk, nationer och stater en nationalsång med en melodi och text. Varje nationalhymn har dessutom sin historia.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Nationalsång utan text

När det gäller Spanien, som har Europas äldsta ”nationalsång”, så är det den enda nationalsången i världen utan text. Nationalsång La Marcha Real, som betyder den kungliga marschen omtalades första gången år 1761 av Manuel de Espinosa i boken ” Libro de Ordenanza de los toques milietares de la Infantería Española” (”Boken om det spanska infanteriets militära anfallsmetoder”). Spanien försökte få fram en text till nationalsången efter spanska revolutionen ”La Gloriosa” 1868 genom en nationell tävling. Försöket misslyckades dock.

Det kan väl nämnas att även Ryssland hade då då Sovjetunionen upplöstes år 1991 en nationalhymn ”Den patriotiska sången” utan text. Först år 2000 fick Ryssland en text till nationalsången där Sovjetunionen ersattes med Ryssland och Lenin ersattes med Gud.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Nationalsång utan melodi

För samernas del började det tvärt om. Först antogs en text till nationalsången och därefter melodin.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Samiska nationalsångens text

Texten till den samiska nationalsången är skriven av Sjösamen Isak Saba och publicerades första gången i Sagai Muittalægje år 1906. Sagai Muittalægje var en samisk tidning som utkom åren 1904 – 1911. Isak Mikael Saba (1875-1921) var den första same som blev invald i norska Stortinget för Arbeiderpartiet (Socialdemokraterna) åren 1907 – 1912 och var ordförande för Nesseby kommun 1914 – 1915. Texten till den samiska nationalsången är ursprungligen en dikt av Isak Saba.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Införande av samisk nationalsång

Beslutet om att införa en officiell samisk nationalsång togs av Samernas XIII konferens den 13 – 15 augusti 1986 i Åre, Sverige. Konferensen beslutade dock att hänskjuta till en senare Samekonferens melodin till nationalsången.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Införande av melodi till samiska nationalsången

Texten blev tonsatt at Arne Sørli och melodin antogs av Samernas XV konferens den 13 – 15 augusti 1992 i Helsingfors, Finland.

Man kan således säga att den samiska nationalsången har en internationell anknytning till flera länder där samerna bor; Norge, Sverige och Finland. Vid Samernas XV konferens deltog för första gången en samisk delegation från Ryssland. Den samiska nationalsången kan således säga vara antagen av representanter för hela det samiska folket.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Varför har man då en nationalsång?

Den samiska nationalsången kan ses som en samisk nationalsymbol. Nationalsången är en enande symbol för samerna. För ett folk som är uppsplittrat på fyra länder kan enande symboler ha stora fördelar. Men, nationalsymboler som nationaldag och nationalsång ger också möjligheter för samerna att se sig som ett folk och inte som fyra minoriteter.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

 

Samiska nationalsången

Nordsamiska

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde

 sabmá suolggai Sámieanan.

Duottar leabbá duoddar duohkin,

jávri seabbá jávrri lahka.

čohkat čilggin, čorut čearuin

allanaddet almmi vuostái.

Šávvet jogat, šuvvet vuovddit,

cáhket ceakko stállenjárggat.

máraideaddji mearaide.

Dálvit dáppe buolašbiekkat,

muohtaborggat meariheamit.

Sámisohka sieluin mielain

eahccá datte eatnamiiddis:

Mátkálažžii mánuheabit,

giđđudeaddji guovssahasat, –

ruoškkas, ruovggas rođuin gullo,

juhca jávrriin, jalgadasain,

geresskálla máđiid miel.

Ja go geassebeaivváš gollut

mehciid, mearaid, mearragáttiid,

golli siste guollebivdit

suilot mearain, suilot jávrriin.

Gollin čuvget čáhcelottit,

silban šovvot sámieanut,

šelgot čuoimmit, šleđgot áirrut,

luitet olbmát lávllodemiin

geavgŋáid, guoikkaid, goatniliid.

Sámieatnan sohkagoddi –

dat lea gierdan doddjokeahttá

goddi čuđiid, garrogávppiid,

viehkes vearrevearroválddiid.

Dearvva dutnje, sitkes sohka!

Dearvva dutnje, ráfi ruohtas!

Eai leat doarut dorrojuvvon,

eai leat vieljain varat vardán

sámi siivo soga sis.

Máttarádját mis leat dovle

vuoitán vearredahkkiid badjel.

Vuostálastot, vieljat, miige

sitkatvuođain soardiideamet!

Beaivvi bártniid nana nálli!

Eai du vuoitte vašálaččat,

jos fal gáhttet gollegielat,

muittát máttarmáttuid sáni:

Sámieatnan sámiide!

 

Svenska

Nordvart genom Karlavagnen

ser du Samelandet skymta:

Fjäll bak fjäll i fjärran blåna,

sjöar sträcka sig vid sjöar,

bergens branter, fjällens toppar

höja sig mot själva himlen,

bäckar brusa,

skogar susa,

tvärbrant stupa stålgrå uddar strävande mot stormigt hav.

Frosten härjar här om vintern,

yrsnön vräks av vilda vindar,

ändock älskar sameätten

denna jord av allt sitt hjärta:

Månens ljus en färdman fägnar,

flygga norrskensflammor fladdra,

klövkäpp, rengrymt hörs bland snåren,

ut på insjön, över slätten,

slamrar släden vägen fram.

Och när sommarns sol förgyller skogen,

havet, havets stränder,

guldomglänsta fiskefartyg vaggas utav vågor,

gullhamn får var vattenfågel,

strömmarna som silver glittra,

åror blänka,

stakar blixtra,

under sång ses männen styra utför eda,

fors och fall.

Samelands släkte,

sameätten,

obräckt har sen mäktat utstå mördartjuder,

slemma köpmän,

sluga skattekrävarskaror.

Hell, var hälsat, sega släkte!

Hell dig fridens rot och fäste!

Krigisk fejd har aldrig flammat,

aldrig spilldes brödrablodet ibland Lapplands lugna ätt.

Våra fäder övervunno

vrånga våldsmän fordomtima,

bröder låt oss likaledes strida

segt emot förtrycket!

Solens söner starka släkte!

Dig kan ingen ovän kuva,

blott ditt väna språk du vårdar,

minnes forntidsfädrens maning:

Sameland åt samerna!

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Spara

Spara

Samiska flaggan av Lars-Nila Lasko

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Den 6 februari är det Samernas nationalda och den samiska flaggan hissas i fyra länder; Sverige, Norge, Finland och Ryssland inom Sápmi eller Sameland. Men hur blev den samiska flaggan till och vad representerar den?

 

Alternativa Samiska Flaggan

På äldre bilder från demonstrationerna i Alta,Norge, ses ofta en samisk flagga i de samiska färgerna röd, gul och blå. Faktum är att flaggan påminner om den officiella samiska flaggan.

Den samiska bildkonstnären och författaren Synnøve Persen presenterade år 1977 ett förslag till samisk flagga. Förslaget fick stor genomslagskraft och var länge samernas inofficiella flagga.

Samernas inoficiella flagga 1977 - 1986
Samernas inofficiella flagga 1977 – 1986

Synnøve Persen deltog i Alta demonstrationen mot vattenkraftsutbyggnad i Alta och i svältstrejken utanför Stortinget i Oslo 1979. Synnøve Persen är född 1950 i Beavgohpis (Bevkop) i Porsangers kommun, Norge, och utbildade sig vid Granums tecknings- och måleriskola 1971, Konstskolan i Trondheim 1971-1972 och vid Norska statens konstakademi i Oslo 1972-1978. Persen har utgett flera diktsamlingar, böcker och utformat ett flertal officiella konstverk. Hon har varit ordförande för  Samiskt Konstnärsförbund 1980-83 och 1989-93, Samiskt Konstnärsråd  1991-92 och var också medlem av Norsk kulturråd 1997-2001.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Beslut om Samisk Flaggan

Beslutet om att införa en officiell samisk flagga togs av Samernas XIII konferens den 13 – 15 augusti 1986 i Åre, Sverige. Konferensen beslutade dock att hänskjuta till en senare Samekonferens vilken dag eller dagar som samernas flagga skulle hissas.

Beslutet föregicks av inledningsanföranden av samekonstnär Rose-Marie Huuva och Nordiskt Samiskt Instituts direktör Dr. Elina Helander.

Före konferensen hade Samerådet anordnat en tävling om den samiska flaggan i vilken 27 förslagsställare hade sänt in 74 förslag. Hela konferensanläggningen såg ut som en utställningslokal med olika förslag till flaggor. Som segrare utgick Astrid Båhls förslag till flagga.

Astrid Båhl, eller som Astrid Margarete Bål, föddes på Svenska flaggans dag den  6:e juni 1959 I Karesuando, Sverige. Dock flyttade hon redan som barn till Ivgobahta, (Skibotn),  i Norge. Båhl är samisk konstnär med utbildning från Norska statens Hantverks- och konstindustriskola i Oslo. Hon har även utformat det nya samiska frimärken i Norge 2017 till 100 års minne av Samernas första landsmöte den 6:e februari 1917, som blivit samernas nationaldag.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg

Kritik mot samiska symboler

Intressant kan kanske vara att före den 13:e Nordiska Samekonferensen i Åre hade några ledande samepolitiker i Sverige, i tidningen Samefolket, uttryckt sitt ogillande av samiska nationalsymboler som västerländskt tänkande. Något som de efter den 13:e Nordiska Samekonferensen snabbt ändrade åsikt om och i stället kom att hylla samiska nationalsymboler. Det låter nästan som en definition av politiker?

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Samisk Flaggan hissas för första gången

Vid Samernas XIII konferens sista konferensdag den 15 augusti 1986 hissades en provisorisk sameflagga i Åre för första gången. Det tog inte lång tid innan sameflaggan fanns i fabrikssydd version. Först ut var Flaggbutiken i Östersund AB att leverera sameflaggan.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Dröjde innan samiska flaggan fick en flaggdag

Det skulle dock dröja till år 1991 innan den samiska flaggan fick en mer formell betydelse och en anknytning till dag att hissa den samiska flaggan. Vid Samernas XV konferens den 8-12 augusti 1990 i Helsingfors, Finland, fattades beslut, efter flera år av beredning, att Samernas Nationaldag skulle vara den 6:e februari. Samtidigt fattades beslut om ett stort antal samiska flaggdagar. Nu fick den samiska flaggan en nationaldag och flaggdagar att hissas.

Den 6:e februari 1993 vid det första firandet av samisk nationaldag blev den samiska flaggans genombrott. Nu hissades den samiska flaggan på ett stort antal platser i Sameland. Den samiska flaggan fick hjälp i sin marknadsföring av att år 1993 hade av FN utsetts till Urfolksår och starten av Urfolksdekaden. Den samiska Nationaldagen firades således för första gången 1993 med samiska flaggor samtidigt som FN:s internationella Urfolksår officiellt öppnades och FN:s Urfolksdekad inleddes.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Det dröjde ännu längre innan Sameflaggan nådde Stockholm

Den 6 februari 2007 vajade för första gången den samiska flaggan utanför Stockholms stadshus på samiska nationaldagen. Tre år senare den 6 februari 2010 hissades den samiska flaggan för första gången på Gustav Adolfs Torg i Sveriges näst största stad Göteborg. Ytterligare tre år senare den 6 februari 2013 vajade den samiska flaggan för första gången i Sveriges tredje största stad Malmö. Sameföreningen Samer i Syd började dock mycket tidigare att hissa den samiska flaggan.

Sju år senare den 6 februari 2014 vajade flaggan för första gången utanför Uppsala universitet.

Umeå universitet var dock det universitet som först hissade den samiska flaggan. Vaktmästaren vid universitetet fick nämligen i uppdrag av Juridiska Institutionen att hissa den samiska flaggan redan från år 1989 varje gång det var undervisning i Samerätt. Själva undervisningen i Samerätt för juriststuderanden vid Umeå universitet höll jag själv i. På 1990-talet upphörde dock Samerätt vid Umeå universitet.

Numera hissas den samiska flaggan på den samiska nationaldagen den 6:e februari på de flesta orter i Sverige. Inom det samiska förvaltningsområdet hissas dock flaggan oftare vid samiska flaggdagar.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Vad betyder den samiska flaggan?

I mitten av den samiska flaggan finns en cirkel. Den röda delen av cirkeln representerar solen och den blå delen av cirkeln representerar månen. De 4 färgerna representerar de vanligaste samiska färgerna som finns i samedräkter i Norge, Finland, Ryssland och Sverige.

I en efterkonstruktion har intolkats att de fyra färgerna representerar att samerna bor i 4 länder och cirkeln att samerna, trots detta, är förenade i ett folk.

I en ytterligare efterkonstruktion har Sametinget i Sverige försökt uttolka den samiska flaggans färgers betydelse;

Grön
Växter/natur – landet Sápmi som är livsavgörande för samernas överlevnad.

Blå
Vattnet som är ett livselixir.

Röd
Elden – står för värme och kärlek.

Gul
Solen som står för långsiktigt liv.

Ringen
Den runda ringen i flaggan är symbolen för andlighet som binder ihop de fyra elementen.”

Det svenska Sametingets tolkning är i och för sig vacker och intressant, men har inte stöd i något beslut. Det utgör, beklagligtvis, enbart en tjänstemans tolkning i Sametingets informationsmaterial.

Lycksele kommun har anammat svenska Sametingets tolkning av färgerna i samernas flagga som att de ”symboliserar de fyra elementen; natur, vatten, eld och sol. Cirkeln är en symbol för andlighet…”. Sorsele kommun menar ”Färgerna symboliserar också viktiga överlevnadselement för samerna”.

Det är uppenbart att den samiska flaggan har blivit mytomspunnen!

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Varifrån kommer cirkeln i den samiska flaggan?

I mitten av den samiska flaggan finns en cirkel. Den röda delen av cirkeln representerar solen och den blå delen av cirkeln representerar månen. Cirkeln med dess representation av Solen och Månen är hämtat från ett epos av Anders Fjellner som publicerades första gången 1873. Enligt Fjellner bygger eposet på en samisk legend om samernas ursprung som han nedtecknat från en gammal jojk. Anders Fjellner menade att han själv nedtecknat sägnen som, enligt honom, var allmänt känd bland samer i Härjedalen och angränsande område i Norge. Anders Fjellner menade vidare att sägnen, i en kortare version, även fanns bland samerna i Tornio. Enligt legenden är samerna Solens- och Månens barn.

Sydsamen Anders Fjellner har med sina poem och framför allt poemet ”Solens söner”  satt djupa spår i samisk kultur. Några exempel är att samiska flaggan har en cirkel i mitten varav den röda delen av cirkeln representerar solen och den blå delen av cirkeln representerar månen, dvs samerna som solens och månens barn. Den samiska mångkonstnären Nils-Aslak Valkeapääs nationalepos ”Beaivi, áhcážan” – Solen, min far från 1988 har i såväl rubrik som text spår av Fjellners diktning. Likaså finns spår av Anders Fjällner i samernas nationalsång;

Máttarádját mis leat dovle vuoitán vearredahkkiid badjel. Vuostálastot, vieljat, miige sitkatvuođain soardiideamet! Beaivvi bártniid nana nálli! Eai du vuoitte vašálaččat, jos fal gáhttet gollegielat, muittát máttarmáttuid sáni: Sámieatnan sámiide!

”Våra fäder övervunno vrånga våldsmän fordomtima, bröder låt oss likaledes strida segt emot förtrycket! Solens söner starka släkte! Dig kan ingen ovän kuva, blott ditt väna språk du vårdar, minnes forntidsfädrens maning: Sameland åt samerna!”

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Samiska flaggdagar

Vid Samernas XV konferens den 8-12 augusti 1990 i Helsingfors, Finland, fattades beslut, efter flera år av beredning, att Samernas Nationaldag skulle vara den 6:e februari och samisk flaggdag. Samtidigt fattades beslut om ett stort antal andra samiska flaggdagar.

6 februari Samernas Nationaldag som firas till minne av det första samiska landsmötet i Trondheim 6:e februari 1917.

2 mars Samedelegationen  i Finland ombildades till Sameting den 2:a mars  1996.

25 mars Marie Bebådelsedag – En traditionell samisk högtidsdag.

Midsommardagen Traditionell högtidsdag till solens ära.

9 augusti Förenta Nationernas internationella urfolksdag.

15 augusti Samiska flaggan godkändes denna dag 1986.

18 augusti Samerådet grundades denna dag 1956. Samerådet består av huvudorganisationer i Sverige, Norge, Finland och Ryssland.

26 augusti Sametinget i Sverige invigdes denna dag 1993.

9 oktober Sametinget i Norge invigdes denna dag 1989.

9 november Folkvalda Samedelegationen (Delegationen för sameärenden i Finland) i Finland invigdes denna dag 1973. Samedelegationen ombildades den 2:a mars  1996 till Sametinget i Finland.

15 november Isak Sabas födelsedag 1875. Isak Saba skrev texten till det som sedan blev samernas nationalsång.

Eftersom samerna bor i flera länder så flaggas inte alla samiska flaggdagar i varje land. De flesta samiska förvaltningskommuner flaggar på dagar som har anknytning till Sverige som 6:e februari och midsommardagen, samt i vissa fall 9:e och 26:e augusti.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Samiska flaggan och lagstiftning

Svenska flaggans utseende är reglerat i ”Lag (SFS 1982:269) om Sveriges flagga”. Det är Riksarkivet som ansvarar för statens heraldiska vapen och symboler, dit svenska flaggan hör. Svenska flaggan, liksom andra rikssymboler, är skyddade i Brottsbalken 16 kap. 7 §. Brottet hette ”skymfande av rikssymbol”.

I Norge har den samiska flaggan skydd i norsk lagstiftning och räknas som norsk officiell flagga efter norska kungens flagga.

I Sverige, Finland och Ryssland har den samiska flaggan inget rättsligt skydd i lagstiftningen. I Sverige, Finland och Ryssland är den samiska flaggan i juridiskt hänseende att jämföra med en vanlig föreningsflagga. Det finns således i dessa länder ingen rättslig reglering om samiska flaggan, flaggdagar/flaggtider eller rättsligt skydd. Dock skulle skändande av den samiska flaggan eventuellt kunna inräknas i brottet ”Hets mot folkgrupp” i BrB 16:8Den som i uttalande eller i annat meddelande som sprids hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung…”.

Regler om flaggdagar för samiska flaggan finns dock reglerat i de flesta samiska förvaltningskommuner.

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

 

Spara

Spara

Samernas nationaldag den 6 februari av Lars-Nila Lasko

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg

Den 6 februari är det Samernas nationaldag. Den firas över hela Sameområdet över fyra länder som kallas Sápmi eller Sameland.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Beslut om Samisk Nationaldag

Första gången som nationaldag och flaggdagar togs upp officiellt i ett samiskt organ var vid Samernas XIII konferens 1986 i Åre, Sverige. Konferensen beslutade dock att hänskjuta saken till en senare Samekonferens.

Den påföljande Samernas XIV konferens 1989 i Laxälv, Norge, tog dock inte upp frågan om nationaldag och flaggdagar eftersom det behövdes mer beredning.

Vid Samernas XV konferens den 8-12 augusti 1990 i Helsingfors, Finland, fattades beslut, efter flera år av beredning, att Samernas Nationaldag skulle vara den 6:e februari. Samtidigt fattades beslut om ett stort antal samiska flaggdagar.

 

Beslut om Samisk Nationaldag av hela det samiska folket

Samernas XV konferens 1990 i Helsingfors var unik på många sätt. För första gången  i historien fanns en samisk delegation från Ryssland med. Tidigare hade bara funnits samiska delegationer från Finland, Norge och Sverige. Det innebar att beslut om Samisk Nationaldag kunde tas av representanter från hela det samiska folket.

 

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Varför 6:e februari som Samisk Nationaldag?

Det första egentliga mötet för hela det samiska folket var landsmötet i Tråanta (Trondheim), Norge, den 6 februari 1917. Landsmötet i Trondheim samlade för första gången samer från norr till söder över nationsgränserna för att diskutera för det samiska folket gemensamma frågor. Landsmötet i Trondheim kom att samla över 100 samer. Därför valdes den 6:e februari av Samernas XV konferens 1990 i Helsingfors, Finland, till Samernas Nationaldag.

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami History blog in English by Lars-Nila Lasko

Samepolitisk Blogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan