Jonas Hallenberg år 1819 och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

Jonas Hallenberg
Jonas Hallenberg

Jonas Hallenberg (1748 – 1834) var en av Sveriges främsta historiker under 1800-talet, kansliråd, riksantikvarie och ärofylld sekreterare i Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitetsakademien. Det är säkert många som aldrig har hört talas om Vitterhetsakademien. Därför finns en länk i slutet av detta blogginlägg till akademien.

Men, för att förstå Jonas Hallbergs historiska verk måste vi först gå till en annan känd svensk historiker som levde före Hallberg; Nämligen juristen och historikern Sven Bring. Namnet och juristen Bring – De som är insatta i folkrätt spärrar säkert upp ögonen nu och känner igen namnet!

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Juristen och historikern Sven Lagerbring (Sven Bring) 1707 – 1787

Juristen Sven Lagerbring är historikern med många namn. Han var en av 1700-talets främsta historiker. Han föddes den 24:e februari 1707 i Klinta, Skåne och dog den 5:e december 1787. Sven Bring adlades och tog namnet Sven Lager Bring som senare blev Sven Lagerbring.

Som många jurister övergick han till ämnet historia. Det är egentligen två ämnen som ligger mycket nära varandra. För att förstå juridik måste man inte enbart förstå juridikens utveckling utan även historia. Det är ingen tillfällighet att de båda ämnena förenats i ett gemensamt ämne Rättshistoria.

Sven Lagerbring blev professor i historia vid Lunds universitet.

Sven Bring eller Sven Lagerbring kommer ursprungligen från en norsk släkt som genom Mathias Enertssen Bring flyttade till Skåne under 1500-talet. Bland juristen Sven Brings eller Sven Lagerbrings nu levande släktingar är kanske Sveriges främsta folkrättsexpertert juristen Ove Bring. Ove Bring är professor i folkrätt vid Uppsala och Stockholms universitet och ledamot av den permanenta Skiljedomstolen i Haag, förutom uppdrag från UD.

Historieprofessor Sven Bring eller Sven Lagerbring  skall inte förväxlas med en annan historieprofessor Samuel Ebbe Bring från samma släkt.

De flesta har nog inte funderat över varför de olika namnen i den svenska almanackan har namnsdag en viss dag. Det finns en historisk grund för att varje dag i almanackan har getts ett visst namn. Historiker Sven Lagerbring dog den 5:e december 1787. För att hedra honom infördes år 1901 den 5:e december som namnsdag för Sven. Fortfarande har alla med namnet Sven namnsdag den  5:e december. Det är första gången en historiker fått en dag på året uppkallad efter sig. En annan som fått sin dödsdag uppkallad efter sig är Sten Sture den äldre med Sten som namnsdag den 14:e december.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Sven Lagerbrings huvudverk Svea Rikes Historia 1769 – 1776

Historieprofessor och juristen Sven Lagerbrings huvudverk var ”Svea Rikes Historia” vars första del utgavs år 1769. Verket bestod av 4 delar som utgavs under hela 14 års tid mellan åren 1769 och 1783. Sista kapitlet som behandlar åren 1460-1463 utgavs först år 1907 av en annan professor i historia vid Lunds universitet Lauritz Weibull.

Första Delen av Svea Rikes Historia innefattar Sverige och svenskarna från början till år 1060, samt utgavs år 1769.

Andra delen av Svea Rikes Historia. innefattar Sverige från år 1060 till 1300, samt utgavs år 1773.

Tredje delen av Svea Rikes Historia innefattar Sverige från 1300 till 1397, samt utgavs år år 1776.

Fjärde delen av Svea Rikes Historia innefattar Sverige från 1397 till 1457, samt utgavs år 1783. Sista kapitlet som behandlar åren 1460-1463 utgavs först år 1907 av en annan professor i historia vid Lunds universitet Lauritz Weibull.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna – Sveriges första befolkning i norra Sverige

Sven Lagerbring hade hävdat att samerna var det folk som först bebodde norra Sverige. Lagerbring säger; ”Lapparne kalla sig sjelf Same och hafva de bodt i dessa nordliga orter sedan urminnes tider”.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna – Sveriges första befolkning i södra Sverige

Om samerna säger Lagerbring vidare ”Deras förfäder innehaft hela Sverige, hwilket kan medgifas, så wida man anser Dem såsom en stam med Finnarna.” Historiker Sven Lagerbring säger här att finländare och samer kommer från samma ”stam”, dvs de har varit ett folk ursprungligen; ”Att Finnar och Lappar äro ett Folk intyga både språket och namnen”. Med namnen menar han Same (Sápmi) och Suomi är likartade.

Lagerbring baserar sina slutsatser på Snorre Sturlasons Ynglingasagan där det stadgas att Oden ankom till Sverige och mötte Joterna och Joternas land. Enligt historiker Sven Lagerbring var Joterna ett samiskt-finskt folk och Joternas land var ett samiskt-finskt land.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Jonas Hallenberg och Svea Rikes Historia

Jonas Hallenberg (1748 – 1834) var Sveriges sista Rikshistograf. Någon undrar vad en Rikshistograf var för något?

Ett kort svar skulle kunna vara den högsta statliga ämbetspersonen som hade till uppgift att skriva Sveriges historia. Man kan således utgå att Hallenbergs verk i historia betraktades som särskilt betydelsefulla. En rikshistograf skrev således svensk historia medan man i universiteten undervisade europeisk historia. Huvudsakligen skedde undervisningen om antikens historia. Hallenbergs titeln rikshistograf existerade egentligen inte utan kallades vid denna tid ”Poeta Laureatus”.

Sven Lagerbring var en av 1700-talets främsta historiker och hans verk Svea Rikes Historia blev såväl populär som tongivande om svensk historia.

Jonas Hallenberg utgav ”Anmärkningar” till Sven Lagerbrings verk Svea Rikes Historia år 1819. Eftersom Sven Lagerbrings verk Svea Rikes Historia var en bokserie så blev även Jonas Hallenberg ”Anmärkningar” en serie anmärkningar.

Jonas Hallenbergs ”Anmärkningar” blir inte enbart en uppgörelse med Sven Lagerbrings tolkning av Sveriges historia. Det blir samtidigt en uppgörelse med andra svenska historiker och deras syn på svensk historia. I mångt och mycket blir Hallenbergs ”Anmärkningar” en skiljelinje mellan äldre och nyare syn på historia och framför allt vad som är historiska källor. Kanske någon skulle säga att modern historieskrivning skapas med Hallenberg. Men, så enkelt är det inte. Hallenbergs historiesyn är mer en del av en övergång till modernare historietolkning där nya och gamla historieskrivningar och tolkningar blandas.

Jonas Hallenberg tar även upp kritik mot Sven Lagerbrings, liksom andra äldre historikers, tolkning på vilket folkslag som är Sveriges urfolk.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Jonas Hallenberg och Samerna

I de isländska sagorna så möter nordgermanerna ett folk när de kommer till Norden. Sven Lagerbring påstod att det var samer. Historikern Jonas Hallenberg avfärdar Sven Lagerbrings tolkning av de isländska sagorna och menar att det var ett annat nordgermanskt folk (Joterna) som redan fanns i Norden. En av grunderna för Hallenbergs påstående var att de båda folken kunde kommunicera med varandra, dvs de talade samma språk. Men, Hallenberg hänvisar även till romerska källor och gör tolkningar av dessa.

Historikern Ihre hade menat att samerna lämnat spår av samiska ord i svenskan. Ord som Ihre menade gjorde att fornnordiska språket kom att skilja sig ut från andra nordgermanska språk.

Ihre menar exempelvis att ordet ”Stor” kommer från samiska ordet ”Stour” och finns inte i något annat germanskt språk. Likadant menade Ihre att andra ord som ”Varg”, ”Tok”, ”härd”, ”Sima”, ”Hätta” var låneord från samiskan och visade att nordgermanerna invandrade till ett samiskt talande Norden. De samiska låneorden var kvarlämningar av samer i södra Sverige.

Hallenberg avvisade Ihres påståenden och menade att det svenska ordet ”Stor” kommer från Neder-Saxiskans ”Stur” och inte från samiskans ”Stour”. Liknande avvisar Hallenberg att andra ord i svenskan  som ”Varg”, ”Tok”, ”härd”, ”Sima”, ”Hätta” som att inte vara låneord från samiskan.

Ävenså avfärdar Hallenberg historikern Ihres påståenden att sjön ”Järken” i Roslagen kommer från samiska Javri för sjö. Likaså avvisade Hallenberg även Ihres påståenden att ortsnamnen som Trollhättan, Mora, Kolmården, källan Loka, Kalmar hade ett samiskt ursprung.

Ihre menade vidare att samiska lånord fanns i de äldsta svenska lagtexterna som exempelvis det samiska ordet för vagga ”Gierkam”. Något som Hallenberg avfärdardade.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna och finländare var ett folk

Hallenberg menar att samer och finländare i äldre tid varit ett folk och uttalar; ”Finnar och Lappar äro ursprungligen af samma folkstam, hvarom språkens likhet ojäfaktigt vittnar”.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna kommer från Ryssland

Hallenberg skriver ”Lappar och Finnar äro tvenne särskilda utflyttningar från östra och norra delarna af nu varande Ryska Kejsaredömet

Hallenberg menar att samerna och Finländarna kom till Norden i två inflyttningsvågor, varav samerna invandrade först.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna kommer från ett större folkslag

Hallenberg påstår vidare att samerna och finländarna kommer från ett gemensamt större folkslag som nu är spridda över Ryssland  ”Lappar …af nu varande Ryska Kejsaredömet, i hvilket samma folkslag hörande stammar äro spridda”.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna kom aldrig till södra Sverige

Hallenberg menade att samerna var den folkgrupp som kom först till norra Sverige. De vandrade söderut men kom aldrig till södra Sverige.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Norden har tre urfolk

Hallenberg menade slutligen att i Norden finns tre urfolk; Svenskar, Samer och Finländare som tagit vars sitt område i besittning.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

BLOGGFRÅGOR

Finns det samiska lånord i svenskan?

Länk till i Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitetsakademien!

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Annonser

Vem var Christian Friedrich Rühs och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

Christian Friedrich Rühs var född den 1:a mars 1781 i i Greifswald, svenska pommern i Tyskland och dog den 1:a februari  1820 oturligt nog på en hälsoresa till Florens, Italien.

WP_Friedrich_Rühs

Christian Friedrich Rühs (1781-1820)

1808 blev Rühs extra ordinarie professor i historia vid Greifswalds universitet. Christian Friedrich Rühs blev år 1810 professor i historia vid universitetet i Berlin. Han år 1817 kunglig preussisk rikshistoriograf och medlem av vetenskapsakademien

Christian Friedrich Rühs skrev den första svenska historieboken ”Svea rikes historia från de äldsta tider till konung Carl XII:s död” i 5 delar. Han talade flytande svenska. Rühs intresserade sig för samernas historia och var den förste som tolkade folkgruppen Fenni som samer i den romerska historikern Tacitus skrift om Germania. Rühs ansåg att samerna var de som först bebodde Finland.

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Christian Friedrich Rühs år 1811 och samernas ursprung i Finland av Lars-Nila Lasko

Samernas ursprung från kontinenten

Den tyske professorn i historia Christian Friedrich Rühs (1781-1820) utgår från att samerna kommer från kontinenten någonstans nordost om floden Wisla i Polen, dvs från Balticum.

Till stöd för detta hänvisar han till den romerske historikern Tacitus. Rühs skriver ”Troligen kringdrefo dessa med sina hjordar fordom på sydligare och och blidare orter; deras inhemska traditioner skola bära vittne därom. Och utan misstag torde det kunna antagas, det Tacitus, då han beskrifer Finnarne, erhållit kunskap om dessa Lapparne; åtminstone passar hans teckning närmast på dem De moribus Germaniae; c 46).”

MedFinnarne” i Tacitus historiebeskrivning måste enligt Christian Friedrich Rühs avsett folkgruppen samerna.

 WP_Friedrich_Rühs

Christian Friedrich Rühs (1781-1820)

 

Samerna väg mot Finland

Christian Friedrich Rühs menar vidare att den samiska folkgruppen vandrat norrut och efter sig haft det ”Finska folket”. Rühs skriver ”Vid tåget mot norden, synas de Finska folken alltid haft sina stamförvanter Lapparne framför sig.”

 

Samiska ortsnamn i Finland

Christian Friedrich Rühs menar också att samerna bebott hela Finland inklusive Åland.  Rühs skriver ”Spår  efter Lappar anträffas öfver hela Finland, både i ortsnamn, (T.ex. Lappeenranta m.fl. i Wiborgs län; Lappträsk, Lappom, m.fl. i Nyland; Lappwesi, vid Åland; Lappia, Lappo m.fl. i Åbo län; Lapinkangas, Lapinlaks, Lapinsalmi, Lappfjärd, Lappajärwi, Lappo m.fl. i Österbotten; Lapiniemi, Lapinsalo, m.fl. i Savolax; o.s.v.).”

 

Samiska gravar och stenrösen i Finland

Till stöd för att samerna bebott hela Finland hänvisar Rühs bååde till andra lämningar som samiska stenrösen, samiska gravar och namnen på dessa, samt folktradition. Rühs hänvisar ocks till lämningar vid dessa som renhorn m.m. Rühs skriver ”Och i de lemningar efter dem, hvilka kallas Lapp-Grafvar, Lapprös (Lapin hauat, Lapin Rauniot) (Högre eller lägre stenkummel, kända under detta namn. Sådana finnas nästan öfver allt i Finland (Åbo Tidningar, år 1775, s. 190, år 1776, s.19; År 1777, s.67; år 1782, s.221, ff.; år 178 3, s. 186, ff. – Tuneld, Geographie, Del III, s. 323, 365, 430, 468. – Ganander,1c, s. 13, 22) ”

Folktraditionen härleder deras ursprung från Lapparne; hvilket ock troligtvis är förhållandet med dem man anträffat ini landet, och innehållit renhorn, fogelben, m.m. Svårare är det att antaga sådant om dem, som funnits längst kusten).”

 

Samerna bebodde hela Finland får stöd av andra inklusive statliga utredningar i Finland

Nu skall det omnämnas att det finns en enighet bland historiker att samernas utbredningsområde långt tillbaka inkluderade hela Finland. Även finska statliga utredningar stöder detta ställningstagande.

Dock skall omnämnas att teorin att samerna bebott hela Finland bestridits av några amatörforskare, inklusive de som hävdar att det funnits ett kungarike i norra Skandinavien benämnt Kvänland. Om Kungariket ”Kvänland” skall jag återkomma till i ett senare blogginlägg eftersom jag menar att det är så intressant som en påhittad historisk konstruktion.  Det skal också nämnas att tanken om ett kungarike Kvänland inte stöds av någon historiker eller arkeolog.

 

Källor för vidare studier

Ovan citat kommer från Christian Friedrich Rühs “Finland och dess innevånare” år 1811 och Christian Friedrich Rühs “Finland och dess innevånare” 2:a omarbetade upplaga år 1827.

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

 

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Christian Friedrich Rühs år 1811 och samernas ursprung på kontinenten av Lars-Nila Lasko

Rühs finns i nästan alla historieböcker om samerna och ändå inte

Den tyske professorn i historia Christian Friedrich Rühs (1781-1820) omnämns aldrig i historieböcker om samerna. Trots detta har hans teorier om samerna ursprung slått igenom i så gott som samtliga historiska beskrivningar om samerna. På så sätt har Rühs fått en enorm betydelse i beskrivning av samernas ursprung. Men, hade Rühs rätt?

I så gott som samtliga historieböcker fram till 2000-talet om samerna nämns den romerske historikern Tacitus som den äldsta skriftliga källan från år 98 om samerna. Samtliga dessa författare till historiebeskrivningar om samerna refererar till Tacitus som den första beskrivningen av samerna i historien. Men, utan källkritiskta granskningar.

WP_Friedrich_Rühs

Christian Friedrich Rühs

 

Första skriftliga källan om samerna?

Christian Friedrich Rühs var den förste som redan år 1811 nämnde att den romerska historikern Tacitus år 98 med folkgruppen ”Fenno”, ”Fenni”, ”Fennorum” avser samerna.  Rühs skriver Troligen kringdrefo dessa med sina hjordar fordom på sydligare och och blidare orter; deras inhemska traditioner skola bära vittne därom. Och utan misstag torde det kunna antagas, det Tacitus, då han beskrifer Finnarne, erhållit kunskap om dessa Lapparne; åtminstone passar hans teckning närmast på dem De moribus Germaniae; c 46. (De moribus Germaniae; c 46 syftar till den romerske historikerns verk ” De moribus Germaniae”, kapitel 46 där folkgruppen ”Finni” omnämns).

Tacitus beskrivning av ”Fenni” som ett jägarfolk passar väl in på samerna.

Den romerske historikern Tacitus beskriver ett folk som levde bredvid germanerna och kallades för Fenni. Fenni hade, enligt Tacitus, en ovanligt jakt på så vis att även kvinnorna deltog i jakten. De bodde i kåtor (hyddor av ris) och deras kläder var gjorda av skinn. Deras jaktvapen var pilbågen. Dessutom talade de ett annat språk än germanerna. Enligt Rühs var detta sammantaget liktydligt med samerna.

 tacitus

Tacitus

Orden ”Fenno”, ”Fenni”, ”Fennorum” passar också bra in på samerna

Det är inte bara den historiska beskrivningen av Fenni som passar in på samerna. Även lingvistiskt finns likheter med benämning Fenno/Fenni på samer.

I fornnordiskan och isländska sagor kallades samerna för ”Finni” eller ”Finnar”. Ordet ”finnar” är det gamla skandinaviskt germanska eller fornnordiska ordet för samer. I Norge heter det fortfarande ”Finnmark” (Nordligaste länet i Norge), Finnebiff (Renskav) etc och samerna kallades tidigare för finnar i Norge.

Ordet ” Fenni” passar även bra in forngermanska benämningar av folk som kan vara samerna. Utifrån ett tidigt germanska ”Fenno”  ”Fenni” (fenþn-, finn-) kan härledas betydelsen ”finna, vandra, ströva”. Folkgruppen Fenno skulle i så fall ha betydelsen ”Vägvisare”, Finnare” eller ”Vandrarfolk”. Enligt Hultman och andra språkforskare är ordet ”finne” av samma rot  som verbet ”finna” och betyder ursprungligen ”finnare” eller ”jägare”. Med andra ord kan Fenno  vara synonymt med jägarfolk.

Jämför även det germanska förnamnet Finn som beteckning för jägare.

Det kan således vara att ” Fenni” i Cornelius Tacitus berättelse är den gamla germanska benämningen på ett jägarfolk. Frågan är om det var jägarfolket ”Samerna”?

Cornelius Tacitus var romarrikets främsta historiker och den förste som omnämner Fenni i sitt verk om Germania år 98. Men, vad skriver Cornelius Tacitus om Fennis geografiska placering?

 

Fennis släktskap till andra folk okänd

Cornelius Tacitus skriver ”Huruvida jag skall räkna pevcinernas och venedernas samt fennernas  folk till germanerna eller till sarmaterna, vet jag icke säkert”, (“Peucinorum Vene dorumque et Fennorum nationes Germanis an Sarmatis ascribam, dubito: )

Det är uppenbart att Finni, enligt Cornelius Tacitus, skiljer ut sig så mycket från germanska folkstammar att han är tveksam att Fenni är besläktade med germaner, sarmaterna eller kanske ingendera av dem.

Sarmaterna antas vara ett asiatisk ryttarfolk som senare drog de sig mot väster över skyternas f.d. territorium mot Karpaterna. Karpaterna är ett bergssystem om 1 450 km lång båge av berg som löper från Polen genom Tjeckien, Slovakien, Ungern, Ukraina, Rumänien och Serbien. Sarmater kom under 200-talet e.Kr. att strida mot romarna. Skyterna var under antiken en geografisk, politisk och kulturell enhet snarare än en etnisk folkgrupp, som levde på bl.a. de ukrainska stäpperna,

Scythia-Parthia_100_BC

Skogs- och bergområde skiljer Finner i norr från pevcinerna:

Cornelius Tacitus fortsätter ”Ty hela det skogs- och bergsområde, som höjer sig mellan pevcinerna och fennerna, (Nam quidquid inter Peucinos Fennosque silvarum ac montium erigitur, latrociniis pererrant.) Pevcinerna, vilka av några benämnas bastarner, likna emellertid i språk, skick, bosättning och byggnadssätt germanerna. (quanquam Peucini, quos quidam Bastarnas vocant, sermone, cultu, sede ac domiciliis, ut Germani, agunt.)

Bastarnerna var en östgermansk folkgrupp. Dock var de starkt uppblandade med andra okända folkslag, vilket tyder att de levde i germanernas yttergräns österut i närheten till annat folkslag. Bastarnerna  levde först vid övre delen av floden Wisla i Polen för att senare ca. år 200 tränga ner mot Donau.  Bastarnerna försvinner ur historien ca. år 300. Hur denna folkgrupp försvinner finns olika teorier från att de fördrevs av goterna till att de gick upp i goterna.

Wisła (äldre svenska Weichsel) är Polens viktigaste och längsta flod. Wisła är 1 047 km lång och flyter från Karpaterna i söder förbi Kraków och genom Warszawa, för att sedan rinna ut i  Gdanskbukten i Östersjön genom ett 2000 km² stort delta. Bastarnerna levde således i närheten till Gdanskbukten. Vilka Pevcinerna var är inte helt klarlagt förutom att Bastarnerna var en del av dem. Det är möjligt att Pevcinerna levde i nuvarande Polen och Balticum eller delar därav.

Hur som helst var Balticum vid denna tidsperiod ett stort skogsområde utan kända uppodlade ytor.

Det som stöder att Fenni utbredningsområde gått i söder ända ner till Lettland och Litauen är att det finns inga bergsområden i Estland. Dock finns Gaiziņkalns som är det högsta berget i Lettland med 311 meter över havet, Juozapine är ett berg i Litauen som når 293 meter över havet och Littauens högsta ber är Aukštojas med sina 294 meter. För Vitrysslands del finns Dzerishinskaja Gora med 345 meter över havet.

Nu ska man inte dra alltför förhastade slutsatser av Cornelius Tacitus beskrivelse av landterängen enär han inte besökt området, bygger sin berättelse på andrahands källor och området som beskrivs sannolikt var okänt för romarna.

 

Tacitus placerar Fenni öster om floden Wisła i Polen

Tacitus placerar folkgruppen Fenni geografiskt öster om floden Wisla i Polen eller åtminstone Fennis sydligaste område i förhållande till folkgruppenerna Pevcinerna och Bastarnerna. Hur långt öster eller nordöst om dessa folkgrupper kan tolkas utifrån Tacitus geografiska beskrivning till Baltikum.

 

Samer på sydliga breddgrader?

Christian Friedrich Rühs skriver Troligen kringdrefo dessa med sina hjordar fordom på sydligare och och blidare orter; deras inhemska traditioner skola bära vittne därom.” Rühs är mycket väl medveten om att enligt Cornelius Tacitus bodde jägarfolket Fenni på kontinenten, nämligen i Polen eller nordöst om Polen!

800px-Roman_Empire_125_de.svg

Karta över folkstammar i Europa inklusive ”Fenni” (samer) ca. år 125 baserad på Tacitus verk Germania år 98 (Författare Andrei Nacu, Wikipedia 2009-02-21)

Se mer: https://en.wikipedia.org/wiki/File:Roman_Empire_125.svg#file

 

Hade historiker om samer omnämnt Tacitus?

Tacitus beskrivning av samerna som jägarfolk passar bra in på samerna. Men, om historiker också tittat på var Tacitus placerar in samerna geografiskt så är det tveksamt om Tacitus hade blivit omnämnd som första skriftliga källan om samerna?

 

Samer i Skandinavien och på kontinenten

Men, historieprofessorn Christian Friedrich Rühs stannar inte vid Tacitus i beskrivelsen av samernas ursprung och tidigare utbredningsområde. Till detta skall jag återkomma till i ett senare blogginlägg.

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

 

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Christian Friedrich Rühs år 1811 och samernas ursprung i romerskt källmaterial av Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Aldrig och alltid omnämnd

Den tyske professorn i historia Christian Friedrich Rühs (1781-1820) omnämns aldrig i historieböcker om samerna. Trots detta har hans teorier om samerna ursprung slått igenom i så gott som samtliga historiska beskrivningar om samerna. På så sätt har Rühs fått en enorm betydelse i beskrivning av samernas ursprung. Men, hade Rühs rätt?

 WP_Friedrich_Rühs

Christian Friedrich Rühs (1781-1820)

Christian Friedrich Rühs och svensk nationalism

Den tyske professorn i historia Christian Friedrich Rühs (1781-1820) hade ett stort intresse i Nordens historia. Hans huvudverk ”Geschichte Schwedens” , som i svensk översättning kom att lyda ” Svea rikes historia från de äldsta tider till konung Carl XII:s död” utgavs i 5 delar mellan 1803 och 1814. Rühs fick en enorm betydelse i beskrivning av svenskarnas ursprung och historia. Den mest inflytelserike svenske professorn i historia under början av 1800-talet Erik Gustav Geijer uttalade ”ej blott utan jemförelse det bästa af främmande arbeten om Sverige: den är på det hela inom oss och af oss sjelfva ännu oöfverträffad”. Christian Friedrich Rühs tolkningar av äldre romerska historikers skrifter har haft en enorm betydelse för senare svenska historiker liksom för svensk nationalism. Detta trots att flera historiker numera avvisat Rühs tolkningar av svenskarnas ursprung.

tacitus

Romerske historikern Cornelius Tacitus (55-120)

Christian Friedrich Rühs ansåg att folkgruppen ”Fenni” är samerna

Christian Friedrich Rühs var den förste och redan år 1811 som nämnde att den romerska historikern Tacitus år 98 med folkgruppen ”Fenno”, ”Fenni”, ”Fennorum” avser samerna. Tacitus beskrivning av ”Fenni” som ett jägarfolk passar väl in på samerna.

Den romerske historikern Tacitus beskriver ett folk som levde bredvid germanerna och kallades för Fenni. Fenni hade, enligt Tacitus, en ovanligt jakt på så vis att även kvinnorna deltog i jakten. De bodde i kåtor (hyddor av ris) och deras kläder var gjorda av skinn. Deras jaktvapen var pilbågen. Dessutom talade de ett annat språk än germanerna. Enligt Rühs var detta sammantaget liktydligt med samerna.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Rühs har satt spår i historieböcker om samerna

I så gott som samtliga historieböcker fram till 2000-talet om samerna nämns Tacitus som den äldsta skriftliga källan om samerna. Samtliga dessa författare till historiebeskrivningar om samerna nämner Tacitus som äldsta skriftliga dokument om samerna. Men, utan källkritiskta granskningar.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Orden ”Fenno”, ”Fenni”, ”Fennorum” passar bra in på samerna

Det är inte bara den historiska beskrivningen av Fenni som passar in på samerna. Även lingvistiskt finns likheter med benämning Fenno/Fenni på samer.

I fornnordiskan och isländska sagor kallades samerna för ”Finni” eller ”Finnar”. Ordet ”finnar” är det gamla skandinaviskt germanska eller fornnordiska ordet för samer. I Norge heter det fortfarande ”Finnmark” (Nordligaste länet i Norge), Finnebiff (Renskav) etc och samerna kallades tidigare för finnar i Norge.

Ordet ” Fenni” passar även bra in forngermanska benämningar av folk som kan vara samerna. Utifrån ett tidigt germanska ”Fenno”  ”Fenni” (fenþn-, finn-) kan härledas betydelsen ”finna, vandra, ströva”. Folkgruppen Fenno skulle i så fall ha betydelsen ”Vägvisare”, Finnare” eller ”Vandrarfolk”. Enligt Hultman och andra språkforskare är ordet ”finne” av samma rot  som verbet ”finna” och betyder ursprungligen ”finnare” eller ”jägare”. Med andra ord kan Fenno  vara synonymt med jägarfolk.

Jämför även det germanska förnamnet Finn som beteckning för jägare.

Nu skall det dock nämnas att några forskare har i litteraturen försökt anknyta ”Fenni” i Cornelius Tacitus Germanica med de tyska orterna Finniland och berget Finne utanför nuvarande Leipzig, Tyskland. Detta är, enligt min mening, alltför långsökt förklaring utan ha ytterligare belägg än ortsnamn. Till detta kommer att de tyska orterna Finniland och berget Finne utanför nuvarande Leipzig ligger relativt långt från det område som Cornelius Tacitus utpekar som jägarfolket Fennis utbredningsområde. Det är dock troligt att ordet ”Fenni” i forngermanskan kan ha haft betydelse för namngivningen av de tyska orterna Finniland och berget Finne.

Det kan således vara att ” Fenni” i Cornelius Tacitus berättelse är den gamla germanska benämningen på ett jägarfolk. Frågan är om det var jägarfolket ”Samerna”?

Enligt Cornelius Tacitus bodde jägarfolket Fenni på kontinenten, nämligen i Polen eller nordöst om Polen!

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Vem var Gustaf Abraham Silverstolpe år 1805 och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Bok om svensk historia

Gustaf Abraham Silverstolpe utgav år 1805 ”Lärobok i svenska historien”. Silverstolpeindelar den svenska historien i 11 tidevarv med början av svenskarnas invandring till Norden fram till och med Gustav den III.

I läroboken tar Silverstolpe upp samernas och svenskarnas ursprung.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Den vite Gudens ankomst till Sameland

I herrens år 1519 ankom spanjoren Hernando Cortez med 600 soldater till Mexikos östra kust.

Enligt legenden, som troligtvis inte är sann, brände spanjorerna sina båtar så att ingen skulle kunna återvända. Hernando Cortez tågade därefter med sin arme för att inta aztekernas land och huvudstad Tenochtitlán.

Aztekerna trodde att Hernando Cortez var den vite guden Quetzalcoatl, dvs morgonstjärnan venus, som enligt aztekernas legend skulle ankomma till deras land från öst.

Ungefär så beskriver historikern Gustaf Abraham Silverstolpe svenskarnas ankomst till Sverige.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Svenskarnas ursprungsland

Historikern Silverstolpe utgår från de isländska sagorna där det i Heimskringla av Snorre Sturlasson framgår att Oden och Asarna kom från Asien. Enligt Silverstolpe låg svenskarnas ursprungsland vid floden Tainais vid Svarta Havet. Tainais var det gamla namnet på floden Don, en grekisk stad vid Svarta Havet och namnet på en av Schyternas gud.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Guden Sigge Fridulfsson

Över svenskarna regerade, enligt Silverstolpe, hövdingen Sigge Fridulfsson, som var ett annat namn för guden Oden.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Orostider vid Svarta Havet

Enligt Silverstolpe uppkom lokala strider vid Svarta Havet och området ”oroades” av det Romerska riket. Svenskarnas område vid Svarta Havet började således bli instabilt.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Hövding Sigge Fridulfsson och svenskarna vandrar norrut

Enligt Silverstolpe fick hövding Sigge Fridulfsson uppdraget att ta det svenska folket till ett lugnare område. Hövding Sigge Fridulfsson förde det svenska folket över Ryssland, Tyskland och Danmark till Sverige. Detta ska ha skett omkring 100 år före Kristi födelse. Silverstolpe skriver ”Man tror at Sigge Fridulfsson av Gylfe erhållit den första anledningen, at genom en till Nordens aflägsna länder, vinna et lugn, som det til den förut kända verlden angränsande Schytien ej längre kunde …” och ” Han tågade först til Ryssland och Gardariket, derifrån genom östra delen af Tyskland. Öfver Danmark til Sverige

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna var urfolket i Norden

Enligt Gustaf Abraham Silverstolpe tolkning av Heimskringla och de isländska sagorna bodde samerna över hela Norden före svenskarnas ankomst. Samerna var nordens urfolk.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna mötte den svenske guden och drog sig undan

Silverstolpe menade att det samiska folket uppfattade svenskarna som gudar, underkastade sig svenskarna och drog sig undan norrut. Silverstolpe skriver ”Landets gamla inbyggare dels underkastade sig de främmandes välde, under inbildning om deras gudomliga ursprung och öfverlägsenhet, dels drogo sig högre åt norr, hvarifrån de efter annan blifvit än högre updrifna, föra sit ursprungliga nomadiska lefnadsätt.”

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Gustaf Abraham Silverstolpe

Docent Gustaf Abraham Silverstolpe föddes den 31 oktober 1772och var son till riksdagsmannen och godsägaren Gustaf Silfverstolpe.

 

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Juntan

Gustaf Abraham Silverstolpes bostad, ett stenhus i korsningen S:t Larsgatan och S:t Johannesgatan, samlades regelbundet en radikal studentklubb för att diskutera politik och litteratur. Studentklubben kom att kallas juntan med förebild från franska revolutionens Club des Jacobin. Club des Jacobins leddes av Maximilien de Robespierre med diskussion om frihetsideal och republik.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Bokhandlare

I Uppsala startade Silfverstolpe enbokhandel och utgav en tidning om litteratur ”Litteraturtidningen” åren 1795–1797. Han utgav även samt ”Journal för svensk litteratur” tidsperioden 1791–1803 och senare 1809–1812.

 

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Musikskandalen

Gustaf Abraham Silverstolpe hade ett stort musikintresse och invaldes som ledamot år 1799 i Kungliga Musikaliska Akademin.

Men, hans musikintresse skulle få en stor vändning året därpå 1800. Silfverstolpe var violinist i Kungliga Musikaliska Kapellet. Inför Kung Gustaf IV Adolfs kröning hade han övertalat kapellmästaren att spela ”Marseljäsen” från franska revolutionen. Kapellmästaren ändrade sig dock i sista sekund och ersatte ”Marseljäsen” med en symfoni av Haydn. När Silfverstolpe och några andra musiker, som alla tillhörde Juntan,  upptäckte detta lämnade de konsertsalen. Det hela resulterade i en halvdan orkester med ett minst sagt misshagligt framförande.

Silfverstolpe ställdes inför rätta tillsammans med andra orkestermedlemmar och han förvisades från Uppsala. Han förlorade även sin titel docent.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Uplands Nation

Gustaf Abraham Silverstolpes bostad såldes till Uplands nation för 7666 riksdaler 32 skilling banco och utgör fortfarande nationens huvudbyggnad.

 

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

I Kyrkans tjänst

Silverstolpe avslutade sina dagar med att prästviga sig år 1822 och tjänstgöra som kyrkoherde i Söderköping. Han avled den 2:a september 1824.

 

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Spara

Spara

Gustaf Abraham Silverstolpe år 1805 och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Den vite Gudens ankomst till Sameland

I herrens år 1519 ankom spanjoren Hernando Cortez med 600 soldater till Mexikos östra kust.

Enligt legenden, som troligtvis inte är sann, brände spanjorerna sina båtar så att ingen skulle kunna återvända. Hernando Cortez tågade därefter med sin arme för att inta aztekernas land och huvudstad Tenochtitlán.

Aztekerna trodde att Hernando Cortez var den vite guden Quetzalcoatl, dvs morgonstjärnan venus, som enligt aztekernas legend skulle ankomma till deras land från öst.

Ungefär så beskriver historikern Gustaf Abraham Silverstolpe svenskarnas ankomst till Sverige.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Lärobok i svensk historia

Gustaf Abraham Silverstolpe utgav år 1805 ”Lärobok i svenska historien”. Silverstolpe indelar den svenska historien i 11 tidevarv med början av svenskarnas invandring till Norden fram till och med Gustav den III.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Svenskarnas ursprungsland

Historikern Silverstolpe utgår från de isländska sagorna där det i Heimskringla av Snorre Sturlasson framgår att Oden och Asarna kom från Asien. Enligt Silverstolpe låg svenskarnas ursprungsland vid floden Tainais vid Svarta Havet. Tainais var det gamla namnet på floden Don, en grekisk stad vid Svarta Havet och namnet på en av Schyternas gud.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Sigge Fridulfsson

Över svenskarna regerade, enligt Silverstolpe, hövdingen Sigge Fridulfsson.

De isländska sagorna omnämner inte någon hövding Sigge Fridulfsson!  Därför kanske någon undrar vem Sigge Fridulfsson var?

Guden Oden har under åren haft flera namn. Namnet Sigge Fridulfsson för Oden tros ha uppkommit på 1600-talet av Olof Verelius och Johan Peringskiöld. Dock förekommer ”Sigge” tidigare i en engelsk översättning av de isländska sagorna

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Orostider vid Svarta Havet

Enligt Silverstolpe uppkom lokala strider vid Svarta Havet och området ”oroades” av det Romerska riket. Svenskarnas område vid Svarta Havet började således bli instabilt.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Hövding Sigge Fridulfsson och svenskarna vandrar norrut

Enligt Silverstolpe fick hövding Sigge Fridulfsson uppdraget att ta det svenska folket till ett lugnare område. Hövding Sigge Fridulfsson förde det svenska folket över Ryssland, Tyskland och Danmark till Sverige. Detta ska ha skett omkring 100 år före Kristi födelse. Silverstolpe skriver ”Man tror at Sigge Fridulfsson av Gylfe erhållit den första anledningen, at genom en till Nordens aflägsna länder, vinna et lugn, som det til den förut kända verlden angränsande Schytien ej längre kunde …” och ” Han tågade först til Ryssland och Gardariket, derifrån genom östra delen af Tyskland. Öfver Danmark til Sverige

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna var urfolket i Norden

Enligt Silverstolpe tolkning av Heimskringla och de isländska sagorna bodde samerna över hela Norden före svenskarnas ankomst. Samerna var nordens urfolk.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna mötte den vite guden och drog sig undan

Silverstolpe menade att det samiska folket uppfattade svenskarna som gudar, underkastade sig svenskarna och drog sig undan norrut. Silverstolpe skriver ”Landets gamla inbyggare dels underkastade sig de främmandes välde, under inbildning om deras gudomliga ursprung och öfverlägsenhet, dels drogo sig högre åt norr, hvarifrån de efter annan blifvit än högre updrifna, föra sit ursprungliga nomadiska lefnadsätt.

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Vem var Henric Gabriel Porthan år 1800 och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

Professor Henric Gabriel Porthan – Finländska historiens fader
Henric Gabriel Porthan
Henric Gabriel Porthan

Den finske professor Henric Gabriel Porthan (1739–1804) var historiker och språkforskare. Egentligen var det hans intresse för språk som ledde in honom på ämnet historia. I Finland räknas han som finländska historiens fader. Inom historia kom han naturligtvis in på samerna och deras ursprung.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna och de ”finsktalande” folken

Porthan ansåg att samerna ursprungligen haft ett gemensamt språk med de övriga finsktalande folken.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samernas urhem vid Kaspiska havet

Samernas och de finländska språkgruppernas urhem låg vid Kaspiska havet. Porthan skriver;  ”at man bör söka dess första gemensamma hemvist i Caspiska Hafvets granskap hvarifrån densamma i särskilda flockar småningom nalkats Norden; ibland hvilka Lapparne, som hunnit til de mest aflägsne trakter”.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna invandrade först till Norden

Henric Gabriel Porthan menade att samerna var det folk som först lämnade det med finnarna besläktade folkens gemensamma bosättningsområde.

Enligt Porthan var samerna det folk som först invandrade till Norden. Efter det samiska folket följde, enligt Porthan, det finska folket.

Henric Gabriel Porthan
Henric Gabriel Porthan

Finländarna invandrade ganska sent till Norden

Finländarna var, enligt Porthan, ett gemensamt folk med esterna och skiljde sig från esterna omkring år 200 e.Kr. och vandrade norrut över Finska viken till nuvarande Finland.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna bodde i hela Finland

Samerna besatte hela Finland, men fördrevs norrut av finländarna enligt Henric Gabriel Porthan. Porthan skriver;  ”At Lapparne fordom icke blott inom sine fjäll varit inskränkte, utan jämväl innehaft hela Finland, innan de af dess nuvarande invånare därifrån blifvit fördrifne”. Som bevis att samerna bebott hela Finland och av finländarna fördrivits norrut hänvisar Porthan tillMuntliga berättelser om hur samerna fördrevs norrut”, ”Samiska rösen och gravar i hela Finland”, ”Samer fick betala skatt i södra Finland” och att ”det finns ett stort antal namn på orter och platser i södra finnland” (De flesta finska namn på sjöar, orter, platser och byar som börjar eller slutar på ordet ”Lapp” finns i södra Finland och inte i norra Finland). (Se tidigare blogginlägg om Porthan) 

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Kväner i de isländska sagorna

Henric Gabriel Porthan utredde även ordet ”Kvän”. Långt efter vikingatiden och efter det att Norrland börjat koloniserat skrevs de isländska sagorna ner av skrivkunniga munkar på Island. I de isländska sagorna omnämns finländarna för kväner och samer för finnar. Finnar eller Fenno är det fornnordiska benämningen på samer. Ordet kväner har däremot ett pitesamiskt ursprung, enligt Porthan, som kommit att upptas i fornnordiskan.  I samiskan var ordet kväner en benämning på invandrande folk som svenskar, norrmän och finnar.

Ordet ”Kvän” finns fortfarande kvar i dag i norskan för benämning av ”Finländare”. Ordet ”Finne” finns fortfarande kvar i dag i norskan för benämning av ”Samer” (Se finnebiff för renskav, Finnmark för Sameland osv i norskan).

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Vem var Henric Gabriel Porthan

Då kan man undra vem den finske professor Henric Gabriel Porthan var?

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Karelsk släkt från Viborg

Henric Gabriel Porthans släkt kommer ursprungligen från staden Viborg i nuvarande Ryssland. Vid denna tid tillhörde dock Viborg Sverige sedan staden grundades år 1293. Det är därför ingen tillfällighet att staden Viborg, eller som det hette på den tiden Wiborg, har tre kronor, ett svenskt W och svenska flaggans färger i sitt stadsvapen.

I Viborg arbetade karelaren Gustaf Bengtsson Purtanen som handelsman. Gustaf Purtanen bodde i Viborg under den tid Arvid Tönnesson Wildeman var Sveriges ståthållare på Viborgs slott. Arvid Tönnesson Wildeman kom senare att på Sveriges vägnar förhandlade och underteckna freden med Ryssland i Stolbova år 1617. Ett fredsavtal som gjorde Östersjön till ett svenskt innanhav.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Prästsläkt i generationer

Gustaf Bengtsson Purtanens son Sigfrid Porthanus blev fältpräst under Karl X Gustavs arme. Efter sin tjänstgöring som fältpräst blev Sigfrid Porthanus kyrkoherde i den avlägsna socknen Viitasaari i centrala Finland. Viitasaari som blev stad först 1996 har Storumans kommun som vänort. Sedan Sigfrid Porthanus tid har varje generation i släkten Porthan varit präster i Viitasaari.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Dyster uppväxt med sinnesjukdom

När Henric Gabriel Porthan var 5 år tvingades han flytta hemifrån därför att fadern blev sinnessjuk.  Sinnessjuk domen var genetiskt och hade tidigare förekommit i släkten. Porthan fick därmed en strikt uppfostran hos sin morbror, kyrkoherden i Kronoby i Österbotten Gustaf Juslenius.

Juslenius var vid denna tid en känd universitetssläkt, vilket bådade gott för Henric Gabriel Porthans studier.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Studier

Vid 15 års ålder skrevs Porthan in som student vid Åbo Akademi år 1754. Sex år senare vid 21 års ålder avlade han filosofie magisterexamen 1760.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Yrkeskarriär

År 1762 blev Porthan docent och professor år 1777 i vältalighet (Eloquentiae professor).

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Publikationer

Henric Gabriel Porthan var oerhört produktiv. Hans viktigaste arbeten och publikationer finns samlade i verket ”Henrici Gabrielis Porthan opera selecta” i 5 delar. Enbart första delen innehåller 22 av hans mindre avhandlingar! Det ska kanske tilläggas att verket ”Henrici Gabrielis Porthan opera selecta” enbart innehåller Porthans viktigaste skrifter.

Ett stort antal av hans arbeten berör samisk historia. Kanske den av de centralaste är ” Försök at uplysa Konung Ælfreds Geographiska Beskrifning” från år 1800.

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Spara

Henric Gabriel Porthan år 1800 och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

Professor Henric Gabriel Porthan – Finländska historiens fader

Den finske professor Henric Gabriel Porthan (1739–1804) var historiker och språkforskare. Egentligen var det hans intresse för språk som ledde in honom på ämnet historia. I Finland räknas han som finländska historiens fader. Inom historia kom han naturligtvis in på samerna och deras ursprung.

 

Henric Gabriel Porthan
Henric Gabriel Porthan

 

Samerna och de ”finsktalande” folken

Porthan ansåg att samerna ursprungligen haft ett gemensamt språk med de övriga finsktalande folken.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Samernas urhem

Henric Gabriel Porthan ansåg att samerna även haft ett gemensamt språk och gemensamt urhem med de finsktalande folken.

Urhemmet låg utanför Norden enligt Porthan.

Porthan skriver att urhemmet för denna språkgrupp låg vid Kaspiska havet;  ”at man bör söka dess första gemensamma hemvist i Caspiska Hafvets granskap hvarifrån densamma i särskilda flockar småningom nalkats Norden; ibland hvilka Lapparne, som hunnit til de mest aflägsne trakter”.

 

Henric Gabriel Porthan
Henric Gabriel Porthan

 

Samerna invandrade först till Norden

Henric Gabriel Porthan menade att samerna var det folk som först lämnade det med finnarna besläktade folkens bosättningsområde.

Enligt Porthan var samerna det folk som först invandrade till Norden. Efter det samiska folket följde, enligt Porthan, det finska folket.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Finländarna invandrade ganska sent till Norden

Finländarna var enligt Porthan ett gemensamt folk med esterna och skiljde sig från esterna omkring år 200 e.Kr. och vandrade norrut över Finska viken till nuvarande Finland.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Samerna bodde i hela Finland

Samerna besatte hela Finland, men fördrevs norrut av finländarna enligt Henric Gabriel Porthan. Porthan skriver;  ”At Lapparne fordom icke blott inom sine fjäll varit inskränkte, utan jämväl innehaft hela Finland, innan de af dess nuvarande invånare därifrån blifvit fördrifne”.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Muntliga berättelser om hur samerna fördrevs norrut

Till stöd för att samerna bebott hela Finland hänvisar Porthan till sagesmän; ”Så berätta invånarena i det så kallade Rantalambi Härad, hur deras förfäder (icke längt före Reformationstiden) därifirån bortdrifvit Lapparne; hnra de på vissa ställen, hvilka utvisas och däraf ännu bära namn (såsom en Holme kallad Ammunta -Saari, Skott-Holmen), med sinä bågar nedskutit dem som ej i godo vikit undan, o. s. v.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Samiska rösen i hela Finland

Över hela nuvarande Karelen och Finland finns stenrösen. Dessa stenrösen har av Porthan tolkats som efterlämningar av samer. Många av dessa stenrösen ligger dessutom på orter eller platser som, påstås av Porthan, fått namn efter samerna. Porthan skriver; ”De besynnerliga stenhögar, som öfver hela Finland» pä holmar, uddar, sjöstränder och åsar träffas, och tydeligen ses vara genom mennisko-flit bygde och hoplagde, anses af invånarena för Lappames efterlemningar, och kallaa däiföre Lapin-kodaty Lapin-rauniot, Lapin-haudat (Lapphyddor, Lapprösen, Lappgrafvar etc). At i synnerhet Österbottens öfre del, samt norra delen af Savolax, sä väl som visse Skogs-trakter af Björneborgs Län och Tavastland, länge tjent Lapparne til hemvist och tilflykt, sedän de ifrän hafskanten blifvit forjagade” Det ska sägas att Porthan inte den ende som tolkat stenrösen i Finland och Karelen som samiska efterlämningar. I Karelen marknadsförs dessa stenrösen i dag som samiska platser i turistiska ändamål som utflyktsmål

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Samer fick betala skatt i södra Finland

Henric Gabriel Porthan hänvisar vidare till flera dokument där det framgår att samer i Björneborgs län i södra Finland beskattats av lokala godsägare för att använda marker och vatten. Han menar vidare att dessa godsägare lagt under sig marker och vattendrag som ursprungligen användes av samerna. Porthan skriver; ”flere documenter bestyrkes, at ägarena til åtskilliga Gods i Tavastland hade lagt under sig stora skogstrakter, och förmånliga fiskvatten i den aflägsnare och jännn föga bebodde delen af landet (såsom Österbotten, Ruovesi och Keuru Socknar i Björneborgs Län, med hela Rantalambi orten), hvarjämte de tilägnade sig et slags herravälde öfver de i granskapet sig uppehållande Lappar, af hvilka de uttvungo en ärlig skatt.”

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Porthan och kväner

Eftersom jag själv är Pitesame kan jag inte låta bli att referera till Porthans slutsats var ordet ”Kvän” kommer ifrån.

Porthan skriverNamnet Kvener förekommer i inga Svenska Handlingar: det synes härröra ifrån Lapparne, af hvilke Nordmännerne det lånt, och sedan fortplantat…Ty at Kainu är samma namn som Kvän eller Kven, lärer ej kunne dragas i tvistvelsmål.”.

Ordet ”Kvän” har, enligt Porthan, kommit till fornnordiskan, dvs till norrønt folk, från pitesamiskan där pitesamer i gamla tider kallat svenskar och finländare för ”Kainolats”. Ett Pitesamiskt ord som norrønt folk tagit till sig och blivit ”kvän.” (Jämför även Lindahl och Öhrling Lappska Lexicon. Stock. 1780, sidan. 114)

Kainolats” eller Gájnulasj är ett känt pitesamiskt och lulesamiskt ord som betyder ”lång rygg”. Ordet ”Guojnna” är ett annat ord för ”Kvän” och används fortfarande i Tysfjord, Norge. (Samuel Gælok och Kåre Tjihkkom).

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Porthan och Kvänland

Henric Gabriel Porthan menade således att ordet ”Kvän” har samiskt ursprung. Samerna kallade svenskar, norrmän och finländare för kväner. De svenskar som kommit längst norr i sin kolonisering av Sameland var hälsingar som således kallades kväner. Enligt Porthan fortsatte hälsingarna, d.v.s. kväner, att kolonisera norrlandskusten och Torne älvdal.

Porter menade vidare att invandrande finländare till Tornedalen övertog benämningen kväner och, som det får förstås, gett upphov till Kväner och Kvänland i de isländska sagorna.

Porthan skriver år 1800 i verket  ”Försök at uplysa Konung Ælfreds Geographiska Beskrifning ofver den Europesiska Norden”;

Dette ställe, i synneret när det jämföres med hvad som ännu längre fram förekommer, tyckes vara afgörande i tvisten, om de fordne kveners bonigs-ort. När K. Ælfred säger, at de bodde norr om svenskarna (som i vester gränsade södra Norrige, och ifrån hvilka Lapparne lågo i nordvest) och skildes genom fjällen ifrån nordliga delen av det bebodda Norrige: så är det omöjeligt at söka dem annorstädes, än i vårt Norrland. Förmodeligen voro de samma folk med de fordna Helsingar, och altså af den Germaniska, men icke at den Finska folkestammen? Just dette samme land hafva Helsingarne af ålder bebodt. Namnet Kvener förekommer i inga Svenska Handlingar: det synes härröra ifrån Lapparne, af hvilke Nordmännerne det lånt, och sedan fortplantat? Lapparne kalla ännu både Svenskar och Norrmän gemensamt Kainlats; och at samma namn äfven beteknat Helsingarne (Lapparnes granner åt denna sidan), bestyrkes jämväl deraf, at en by vid Torneå, på Svenska kallad Helsing-byn, hos Finnarne derstädes heter Kainu Kylä. Jfr det af Hrr. Lindahl och Öhrling författade Lappska Lexicon. Stock. 1780, 420 p. 114. Ty at Kainu är samma namn som Kvän eller Kven, lärer ej kunne dragas i tvistvelsmål. Dette namn har sedan af Lapparna blifvit tilagdt ej allenast Helsingarnas släktningar de Svenske og Norrske, utan ock de Finnar som vid Botniska Viken östra och norra strand småingom uträngde Helsingarne och intogo deres rum. Finnarne kalles annars på Lappska med et egen namn Suomelats. Ehura man ej med säkerhet vet, om Helsingarne fordom i Norra Österbotten, jast beständiga hemvist: få är dock ostridigt, at de, för Fiskets skull i de norra Elvarne (Torno, Kemi, To och Ulo) sträct alt dit sit lands gränsor, och åtminstone under sommartiden sig där uppehållit. Fördenskull, när sedan Finnarne ifrån det nästgränsande Karelen och Savlolax efter hand hade dragit sig hit up och bosatt sig på denne ort, blefvo jämväl de af Lapparne (ock efter desses exempel af Norrmännerne) kallade med samma namn (Kainolats, Kainu, Kväner), som landets förra innehafvare Helsingarne; da deres egne slägtingar och grannar i Karelen och Savolax antogo småningom samme sed, och kalla ännu (Norra) Österbotten för Kainu, kainun-maa, och dets invånare for Kainulaiset, (hvoraf uten tvifvel jämväl Kajana upkommit): men desse skjuta sjelfve ifrån sig detta namn på sine grannar (både Finske och Svenske), i Vesterbooten. Detta alt cykes nogsamt utvisa namnes rätta ursprung. Norrmännerna kalla ock ännu ej allest norre Österbotningarne, som äro Finnar, uten jämväl Vesterbotningarne, som äro Svenskar, met et gemensamt nam för Qväner, indelandes dem fördenskul i Öst- och Vest-Qväner.

Om Kväner och Kvänland jämför även;

Perinskiöld. Monum. Upland. T.I. p.2-7 (Hans Hammends Nordiske Misjons Historia (Köpenhamn 1787) sidorna 908 till 923 och 927,  och Eneroths disputation ”de Quenlandia antiqua från år 1767, samt Wegelii disputation ”de antiqua gente Qvenorum” från år 1788.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Kväner i de isländska sagorna

Långt efter vikingatiden och efter det att Norrland börjat koloniserat skrevs de islänska sagorna ner av skrivkunniga munkar på Island. I de isländska sagorna omnämns finländarna för kväner och samer för finnar. Finnar eller Fenno är det fornnordiska benämningen på samer. Kväner omnämns i de isländska sagorna med Kung Faravid och konungadömet Kvänland.

Konungadömet Kvänland i de isländska sagorna har av olika historiker tolkats till att ligga i Hälsingland, Tornedalen, hela Norrland eller vid Vita havet.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Nyvaknande Kväner

Fortfarande i Norge kallas finländare för kväner. I Sverige har dock ordet kväner från de isländska sagorna fått ett nyvaknande och ny innebörd. Några från Minoriteten Tornedalningar kallar sig numera kväner och startat upp en ny organisation ”Kvenlandsförbundet” med krav om urfolksstatus på lika nivå som indianer och samer. Kvenlandsförbundet har också tillskapat en egen flagga för det kvänska folket.

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

 

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Carl Gustav Nordin år 1786 och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

 

Carl Gustav Nordin
Carl Gustav Nordin

Historikern Carl Gustaf Nordin föddes den 2:a januari 1749 i Stockholm och avled i Härnösand den 14:e mars 1814. Förutom att vara historiker var han även biskop, språkforskare, politiker. Han invaldes i den nyöppnade Svenska Akademien 1786 och var ledamot på stol 15 fram till 1812. Han utnämndes även till docent i gotisk litteratur och översatte Bibeln till samiska.

Carl Gustaf Nordin blev även känd som motståndare till den Rudbeckianska skolan, som var en extrem nationalistisk idé om att Sverige var världens och civilisationens urhem.

 

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Teorier om samernas ursprung i ett tal

De flesta historiker och teoretiker som haft teorier om samernas ursprung har publicerat sin teori i en bok. Ett undantag är Carl Gustav Nordin som framförde sin mening om samernas ursprung i ett tal. Nu ska det sägas att talet i efterhand publicerades av Svenska Akademien och finns även refererat i annan litteratur.

 

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Invandring till Sverige och urfolk

Under 1700-talet och tidigare fanns det en enighet att Sverige, som territoriet ser ut nu, att samer och svenskar bebott landet sedan urminnes tider. Frågan var i stället vilket folk som invandrade först till Sverige. Det var en fråga som uppkom först under 1700-talet. Detta om man bortser från frågan om Sverige var världens ursprungsland och alla världens folk utvandrat från Sverige

 

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Invandring till Sverige och inträdestal till Svenska Akademien

Carl Gustav Nordin var inte den enda som kom att ta upp folkgruppers invandring till Sverige. Redan den 27:e maj 1786, d.v.s. samma månad som Carl Gustav Nordin inträdestal, höll historikern Olof Celsius (1716-1794) sitt inträdestal till Svenska Akademien. Olof Celsius tog i sitt tal upp svenskarnas invandring från mindre Asien till Sverige utan att nämna samerna. Dock poängterar han att svenskan är lika gammal som nordens innevånare; ”Hvem vet icke att Svenskan räknar sin ålder lika med nordens invånare. ..tala vi ännu, i anseende till grunden och arten, det gamla Asa målet, hvilket ifrån den mindre Asien fordom med nationen hitfördes.

Olof Celsius utgår från svenskarnas ursprung från krimhalvön, vid Svarta Havet, som överensstämmer om tolkningar av oden och Asarnas ursprung i de isländska sagorna; ” I Crim, eller det nu ryktbara Taurien, hvarmed den ärerika Catharina icke längesedan vidgat sitt välde, och hvarifrån vå-ra stamfäder förmodeligen utgått, talades Götiskan af ett folkslag skildt ifrån Musselmännen

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Carl Gustav Nordins inträdestal till Svenska Akademien

Nordin höll sitt inträdestal till Svenska Akademien den 13:e maj 1786. Han inleder talet med orden ”Jag har härvid funnit, att det är med språk, såsom med menniskoansigtet. Den första ålderns drag bibehålla sig sällan, och gifva en ganska osäker anvisning på utseendet i tillkommande åldrar” syftande på att ett språks ursprung inte är lätt att fastställa.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samiska var Europas urspråk

Carl Nordin ansåg att samerna var inte enbart Nordens urfolk utan även Europas urfolk och att i Europa talades samiska : ”hvilka talade det stamspråk, som varit gängse öfver Tyskland, Nederländerne, England, Frankrike, Ungern och Italien: till äfventyrs ett språk, som ännu oförryckt bibehåller sig under Svea välde”.

Nordin sade i sitt tal vidare; ”Jag vill ej förmoda, att vår egenkärlek, på Svenska språkets vägnar, må finna sig förfördelad af denna ättledning; åtminstone böra vi ej i detta afseende befara något förakt af Fransyska, Engelska, Tyska med flera södra Europas nationer, hvilka i namnen på sina orter och äfven i sjelfva deras gångbara språk, ej mindre än vi, förvara ojäfäktiga bevis af skyldskapen med Lapparne; och om jag ej bedrager mig, ligger förnämsta grunden till Europeiska tungomålens öfverensstämmelse i denna gemensamhet af urfäder och stamspråk.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samer flyktingar till Sverige

Nordin menade vidare att samerna var det folk som invandrat till Sverige först. Dock menar han att samerna ankommit som flyktingar. Han säger till och med att samerna ankommit till Sverige som ”nödställde flyktingar”. Han förklarar inte varför, hur eller vilken källa han använder. Dock kan man kanske logiskt utgå från att han menade att samer från kontinentala Europa fördrivits norrut till Norden av andra folk. Nordin sade vidare; ”sedan det låtit drifva sig till våra ofruktbara fjäll, der egennyttan ej räknat mödan värdt att vidare förfölja dem.” Något som kan tolkas att germaner och svenskar fördrivit samerna norrut från Europa till dagens fjälltrakter.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samer var det folk som först invandrade till Sverige

Carl Gustav Nordin menade att samerna var de första innevånarna i Sverige. Detta kunde man finna i samiskans spår i namn över landskapet i hela Sverige. Nordin menade vidare att i svenska språket fanns lämningar från samiskan.

Nordin säger således; ”Desse, som vi nu kalla Lappar, äro så mycket säkrare bördesmän till Svenska jorden, som de förvarat sin talan i de namn, dem de gifvit och vi ännu bruka på ganska många sjöar, vi- kar, vattudrag, skogar, berg, bebyggda ställen, m. m. och vore ej skäl att tro, det ett annat språk blifvit taladt och ett annat nyttjadt till orters nämnande. Om någon inflyttning till våra stränder vid Östersjön sedermera är skedd, lära desse ankommande i språket ej varit mera skiljaktige ifrån rikets gamla invånare, än att, efter de äldsta häfdatecknares berättelse, samtal och giftermål emellan de förre och sednare anställdes; äfvensom det är nog säkert, att vårt språk ännu i dag innefattar ganska många ord, hvilka antingen äro rent af Lappska, eller ock till sitt ursprung sådana.

BLOGGFRÅGA

Har det funnits ett urspråk i Europa?

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Spara

Spara