Daniel Mortenson – Samiska frihetskämpen som aldrig kom att hedras av Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samiska flaggan, samernas nationaldag och samernas första landsmöte 1917

Den 6:e februari har blivit den samiska nationaldagen där den samiska flaggan hissas i Ryssland, Finland, Norge och Sverige. I Norge är dessutom den 6:e februari officiell flaggdag genom en särskild lag.

Bakgrunden för att den samiska flaggan hissas just på datumet 6:e februari är att det första samiska landsmötet hölls den 6:e februari 1917 i Tråante (Trondheim). Det var första gången någonsin som samer från nord och syd, samt från flera länder, samlades till ett gemensamt möte för att diskutera för det samiska folket gemensamma frågor.

Samiskt Frimärke med Elsa Laula 2017

100 års firande av ett samiskt möte

Den 6:e februari 2017 samlades ett stort antal samiska organisationer och samer från Ryssland, Finland, Sverige och Norge i Trondheim för att fira 100 års minne av det första landsmötet. Den 6:e februari 2017 utgavs även jubileumsmynt och jubileumsfrimärken i Norge.

 

Elsa Laula blev nationalhjälte

Elsa Laula har satt djupa spår i samernas historia.  Så djupa att varje år firas och manifesteras hennes samepolitiska arbete i en särskild dag – den samiska nationaldagen.

Elsa Laula har bidragit till vad som i dag kallas för samernas nationaldag. På initiativ av Elsa Laula hölls det första samiska landsmötet i Trondheim, (Tråante), den 6:e februari 1917 och som kommit att bli samernas nationaldag. Det var Elsa Laulas idé, initiativ och idogt samepolitiskt arbete hade inte det första samiska landsmötet kommit tillstånd. Det första samiska landsmötet organiserades av en samisk kvinnoorganisation Brurskankens Lappkvindeforening där Elsa Laula var ordförande. Elsa Laula kom att öppna det första samiska landsmötet och blev landsmötets ordförande.

År 2017 beslutades att Elsa Laulas födelsedag ska bli en samisk flaggdag.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Daniel Mortenson – Samernas första president

Vid det första samiska landsmötet i Trondheim 1917 fanns det två samiska förgrundsgestalter; Elsa Laula och Daniel Mortenson.

Elsa Laula hade idén till landsmötet, var initiativtagare, organiserade och höll öppningsanförandet vid det första samiska landsmötet.

Daniel Mortenson valdes till ordförande att leda landsmötet. Förslaget till Daniel Mortenson som ordförande lades fram av Elsa Laula.

Daniel Mortenson

Två samiska frihetskämpar med två olika lösningar för samernas framtid

Landsmötet hade två huvudfrågor; Utbildning för samebarn och renskötsellagstiftning.

Utbildning för samebarn var Elsa Laulas och Brurskankens Lappkvindeforenings hjärtefråga. Landsmötet ställde krav på att en samisk skola skulle öppnas och att samiska barn skulle få undervisning i och på det samiska språket. Även om kravet från landsmötet var undervisning på samiska så var detta ingen självklar fråga. Daniel Mortenson, som var en huvudaktör på landsmötet, var emot undervisning på samiska. Han ville att samebarnen skulle följa med och bli en del av den moderna utvecklingen i samhället.

Den stora frågan på landsmötet var dock rennäringslagstiftningen som orsakade en livlig debatt. Detta var Daniel Mortensons hjärtefråga. Det var en generell uppfattning på mötet att rennäringslagen satte mer käppar i hjulet än att vara en rättvis reglering av renskötseln och samiska rättigheter. Landsmötet tillsatte en egen rennäringskommitté som kom att påverka innehållet i den kommande nya rennäringslagen.

Vid landsmötet fanns förutom två huvudfrågor även två olika huvudinriktningar. Elsa Laula hörde till den huvudinriktning som ville bevara samiska värden och traditioner, medan den andra inriktningen, som var Daniel Mortensons, ville att samerna skulle anpassa sig till storsamhället så mycket som möjligt. Elsa Laula förespråkade undervisning på samiska och Daniel Mortenson var av motsatt ståndpunkt. Elsa Laula ville ha en samisk framtid baserad på traditionell samisk intensiv renskötsel medan Daniel Mortenson förespråkade den allt mer framväxande extensiv och rationell renskötsel baserad på köttproduktion. Ibland kan man undra om inte dessa huvudinriktningar fortfarande existerar.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Frihetskämpen som inte blev hedrad

Daniel Mortenson har inte fått någon samisk flaggdag uppkallad efter sig eller på något annat sätt blivit hedrad.

Vem var då Daniel Mortenson?

Daniel Mortenson föddes den 2:a juni 1860 i Verdal i Nord-Trøndelag, Norge. Hans föräldrar var renskötaren Morten Larsen och Maria Sofia Danielsdatter. Även om Daniel Mortenson var född i Norge så växte han upp i Undersåker och Kall i Jämtland, Sverige.

Daniel Mortenson fortsatte sin skolutbildning genom att utbilda sig till lärare i Östersund. Därefter blev Mortenson under fem år, 1881-1886, Kateskeslärare. Katekeslärare var den lärarform som fanns på den tiden för samebarn och innebar en mycket enkel utbildning för samebarnen i läsning, skrivkunnighet och kristendom.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Renskötare

År 1886 lämnade dock Mortenson läraryrket och fortsatte sin fars yrkesbana som renskötare. 10 år senare 1896 flyttade han till Norge och bosatte sig i Færen, Nord-Trøndelag.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Jordbrukare

År 1905 övergick Daniel Mortenson till kombinationsnäring som jordbrukare och renskötare. Detta gjorde han genom att gården Svukuriset i Elgå i Hedmark. Kombinationsnäring var en vanlig näringsgren under denna tid.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Socialdemokrat

Daniel Mortenson var medlem i det norska Socialdemokratiska arbetarpartiet, (”Arbeiderpartiet” bokmål eller ”Arbeidarpartiet” nynorska), och försökte driva samiska frågor utan framgång.

Den norska socialdemokraten Martin Tranmæl (1879-1967) deltog på det första samiska landsmötet 1917. Mycket tyder på att det var Daniel Mortenson som tog initiativet till inbjudan av Tranmæl. Martin Tranmæl var själv från Sør-Trøndelag och en central person i norska socialdemokraterna vid denna tid.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samepolitiker

Daniel Mortenson grundade 1907 sameföreningen ”Søndre-Trondhjems Amts lappeforening” och blev föreningens ordförande.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samisk redaktör

Mortenson blev även redaktör för den samiska tidningen Waren Sardne. Waren Sardne betyder ”Fjällets röst”. Som redaktör utgav han tidningen under åren 1910–13 och 1922–24. Hans son Lars Danielsen fortsatte utgivningen av Waren Sardne några år efter sin död.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Familj

Daniel Mortenson var gift två gånger. Första gången den 3:e oktober 1886 i Jämtland med  Brita Elisabeth Andersdatter (17.1.1862–17.9.1899) som var dotter till renskötarna Anders Pålsson og Maria Nilsdatter och därefter med Elen Anna Larsdatter Duorra (4.8.1874–29.10.1922) som var dotter till renägarna Lars Olson Duorra og Maria Kristine Mortensdatter.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Eget minnesmärke

Daniel Mortenson dog den 3:e september 1924 i Røros, Sør-Trøndelag, Norge. På hans gravsten på Røros kyrkogård, som näst intill tar formen av ett minnesmärke med sin flera meter höjd, står att läsa;

Samenes uredde fører Daniel Mortenson, f. 2/6 1860, død 3/9 1924. Den som går foran i den hete dyst, han seirer ei, men kjemper kun og faller

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Mystiken kring den samiska ikonen Elsa Laula av Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Elsa Laula – En samisk legend

Det finns ganska många samepolitiska företrädare genom tiderna. Av dessa har Elsa Laula Renberg (1877-1931) från svenska sidan av Sameland blivit en ikon. Elsa Laula har satt djupa spår i samernas historia.  Så djupa att varje år firas och manifesteras hennes samepolitiska arbete i en särskild dag – den samiska nationaldagen.

 

Samiska flaggan, samernas nationaldag och samernas gemensamma möte

Den 6:e februari har blivit den samiska nationaldagen där den samiska flaggan hissas i Ryssland, Finland, Norge och Sverige. I Norge är dessutom den 6:e februari officiell flaggdag genom en särskild lag.

Bakgrunden för att den samiska flaggan hissas just på datumet 6:e februari är att det första samiska landsmötet hölls den 6:e februari 1917 i Trondheim. Det var första gången någonsin som samer från nord och syd, samt från flera länder, samlades till ett gemensamt möte för att diskutera för det samiska folket gemensamma frågor.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Elsa Laula initiativtagare

Elsa Laula Renberg har bidragit till vad som i dag kallas för samernas nationaldag. På hennes initiativ hölls det första samiska landsmötet i Trondheim och som kommit att bli samernas nationaldag.

Naturligtvis var hon inte ensam i tillkomsten av det första samiska landsmötet utan det var ett teamwork. Men, utan Elsa Laulas idé, initiativ och idogt samepolitiskt arbete hade inte det första samiska landsmötet kommit tillstånd.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

100 års firande av ett samiskt möte

Den 6:e februari 2017 samlades ett stort antal samiska organisationer och samer från Ryssland, Finland, Sverige och Norge i Trondheim för att fira 100 års minne av det första landsmötet. Den 6:e februari 2017 utgavs även jubileumsmynt och jubileumsfrimärken i Norge.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Elsa Laulas egen samisk flaggdag

Den samiska pioniären Elsa Laula Renberg har från och med 2017 fått en egen samisk flaggdag. Flaggdagen blev hennes födelsedag den 29:e november.

Det var Sámi Nisson Forum (SNF – Samiskt Kvinnoforum) som år 2008 lade fram förslaget till Samerådet om 29:e november som samisk flaggdag. Efter 9 års utredningstid kunde Samerådet vid Samernas 21 konferens i Tråante (Trondheim) anta förslaget med acklamation

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Oförklarliga stora frågor kring Elsa Laula

Elsa Laulas liv och leverne har dokumenterats i flera historiska böcker, bibliografier och vetenskapliga arbeten. Trots alla böcker och dokumentärer om Elsa Laula finns det flera stora frågor som är obesvarade:

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Drev juridik till att Elsa Laula blev samepolitiskt aktiv?

Elsa Kristina Larsdotter Laula växte upp under mycket fattiga förhållanden med ett litet fjälljordbruk där det drevs kombinationsnäring med jakt, fiske och en liten renhjord. Hennes uppväxt präglades av familjens evig kamp om land-, jakt- och fiskerättigheter. Mycket tyder också på att fadern och brodern dränktes av nybyggare i konkurrens om näringsfång. Kanske familjens rättskamp var en bidragande orsak till att Elsa Laula blev samepolitisk aktiv?

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Kvinnorörelsens betydelse för att Elsa Laula blev aktivist?

Själv tillhör jag skaran som är övertygad att kvinnorörelsen hade en avgörande betydelse för att Elsa Laula blev samepolitisk aktiv. Vi vet att Elsa Laula var i kontakt med Fredrika Bremerförbundet i Stockholm vid flera tillfällen. Säkerligen hade även hennes kontakter med andra organisationer som nykterhetsrörelsen och betydelsefulla personer i Stockholm som riksdagsman Lindhagen betydelse.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Varför flyttade Elsa Laula till Norge?

Några författare påstår att Elsa Laula inte flyttade till Norge utan flydde till Norge från Sverige. Det är i och för sig riktigt att Elsa Laula ansattes hårt av myndighetspersoner, massmedia och andra samer för sin radikala hållning. Men, inget av detta har kunnat styrkas.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Varför uppger Elsa Laula senare i livet att hon var född i Norge?

Det är utom alla tvivel att Elsa Laula föddes, döptes till namnet Elsa Kristina Larsdotter Laula och konfirmerades i Sverige. Trots detta uppger hon senare i livet att hon var född i Norge. Det finns olika teorier. Men, varför vet vi inte?

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Varför bytte Elsa Laula efternamn?

När Elsa Laula gifte sig så bytte hon efternamn. Från att ha ett samiskt namn Laula blev det i stället Renberg. Men, bytet av efternamn berodde inte på giftermålet. Både Elsa Laula och hennes namn bytte efternamn samtidigt i och med giftermålet. Elsa Laula kom efter det att hon gift sig att kallas för Elsa Renberg. Men, varför valde Elsa Laula och hennes man att båda byta efternamn till ett mer norskklingande namn?

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Varför fanns det konflikter i familjen?

Efter Elsa Laula gift sig utsattes hon för hårda angrepp från sin mans bror och svärmor.  Elsa Laula kallades av dessa för såväl utlänning som uppviglare. Varför vet vi inte?

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Vilka orter besökte Elsa Laula?

Elsa Laula reste land och rike kring i såväl Sverige som Norge och höll föredrag. Hon uppmanade samer att organisera sig och arbeta tillsammans mot gemensamma mål. I eftertid har det påståtts att hon besökt orter som hon aldrig besökt. Det är naturligtvis trevligt att kunna påstå att man hört den samiska ikonen Elsa Laula i verkligheten eller att Elsa Laula besökt en persons hemort. Men, vi vet inte i dag alla orter som Elsa Laula besökt. Kanske oviktigt att veta. Dock kan det ha en betydelse om en sameförening bildades på orten på grund av Elsa Laula?

Det finns ytterligare många frågetecken om Elsa Laula och hennes liv. Utan tvekan finns det ett behov av ytterligare forskning om Elsa Laula.

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Ett torg i Oslo är nu uppkallat efter den samiska legenden Elsa Laula av Lars-Nila Lasko

Morgonen den 9:e maj 2017 vaknade förvirrade Oslobor upp med nya namn på gator och torg. Över natten hade den samiska legenden Elsa Laula fått en plats i Oslo tillfälligt uppkallad efter sig.

Elsa Laulas Torg

Anledningen var en gemensam protestaktion från Kvinnefronten, Feministisk Initiativ (FI) och Kvinnegruppa Ottar. Ett hundratal kvinnor gick på natten ut den 8:e maj 2017 och bytte ut gatuskyltar med namnsnam till kvinnonamn. Fridtjof Nansens plass blev Elsa Laulas Plass och så vidare...

Kvinnoaktionen var en protest att så många män och så få kvinnor har fått torg och gator uppkallade eftters sig i samhället. Och visst har dom rätt! Nästa gång du går ut på stan eller byn kolla in hur många gator och vägar har kvinnor uppkallade efter sig.

Läs mer på hemsidan Kvinnohistorisk natt 2017!

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Elsa Laula Renberg och ny samisk flaggdag av Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Elsa Laula – En samisk kvinnokämpe

Elsa Laula har satt djupa spår i samernas historia.  Så djupa att varje år firas och manifesteras hennes samepolitiska arbete i en särskild dag – den samiska nationaldagen.

Elsa Laula och den samiska nationaldagen

Elsa Laula har bidragit till vad som i dag kallas för samernas nationaldag. På initiativ av Elsa Laula hölls det första samiska landsmötet i Trondheim, (Tråante), den 6:e februari 1917 och som kommit att bli samernas nationaldag.  År 2017 firas hundraårsminnet av den första internationella samekonferensen. Naturligtvis var hon inte ensam i tillkomsten av det första samiska landsmötet utan det var ett teamwork. Men, utan Elsa Laulas initiativ och idogt samepolitiskt arbete hade inte det första samiska landsmötet kommit tillstånd.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Elsa Laulas egen samisk flaggdag

Den samiska pioniären Elsa Laula Renberg har från och med 2017 fått en egen samisk flaggdag. Flaggdagen blev hennes födelsedag den 29:e november.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samisk kvinnoförening bakom nya flaggdagen

Det var Sámi Nisson Forum (SNF – Samiskt Kvinnoforum) som år 2008 lade fram förslaget till Samerådet om 29:e november som samisk flaggdag. Efter 9 års utredningstid kunde Samerådet vid Samernas 21 konferens i Tråante (Trondheim) anta förslaget med acklamation.

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Bokrecension av Emma Fox Sandbergs bok om Elsas Laula av Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Emma Fox Sandberg har den 5:e mars 2017 på ett vernissage i Umeå utkommit med en helt ny bok om Elsa Laula med titeln ”Elsas väg mot Tråante – En hyllning till en samisk ikon”.

Elsas väg mot Tråante – En hyllning till en samisk ikon

Det är en annorlunda bok som tar formen av en serieberättelse om Elsa Laula Rensberg från hennes ungdom till det första samiska landsmötet i Trondheim/ Tråante 1917. På ett lättöverskådligt och spännande sätt med bilder och fakta ger den en bra bild av Elsa Laula. Boken är lättläst och väcker intresset till vidare läsning om Elsa Laula.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

”Elsas väg mot Tråante – En hyllning till en samisk ikon” är en fantastisk bok på så vis att har man läst den så kan man det viktigaste om Elsa Laula. Den fastnar nämligen inte i detaljer utan tar bara upp de mest centrala händelserna i Elsa Laulas liv. Boken är således en genväg till samisk historia och ett komplement till historieböcker om samerna.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Boken har bara utkommit i 300 exemplar. Risken är således liten att du får möjlighet att läsa den. Men, vi får hoppas att den utkommer i en mycket större upplaga i andra utgåvan.

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Bokrecension av Siri Broch Johansens biografin om Elsa Laula av Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

En bok i första klass

Jag kopplar gärna av en helg med att läsa en bok med historisk anknytning. Med åren har jag fått ett eget historiskt bibliotek. Men, det är ganska få biografier, som är skrivna på ett sådant sätt, att man måste bara sträckläsa den. Det vill säga att man till och med hoppar över lunchen och middagen för att komma till sista sidan. Detta är en recension av sådan bok.

Siri Broch Johansens biografi över Elsa Laula är skriven på ett annorlunda sätt. Siri vare sig att höjer upp personen eller förminska person som i de flesta biografier. I stället kommer man personen Elsa Laula in på livet. Läsaren får många svar. Men, man lämnas också med flera intressanta frågeställningar om Elsa Laula! Det gör att man vill veta ännu mer om Elsa Laula.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Elsa Laula – Samisk ikon

Det finns ganska många samepolitiska företrädare genom tiderna i Ryssland, Finland, Sverige och Norge. Av dessa har Elsa Laula Renberg (1877-1931) från svenska sidan av Sameland blivit en ikon. Elsa Laula har satt djupa spår i samernas historia.  Så djupa att varje år firas och manifesteras hennes samepolitiska arbete i en särskild dag – den samiska nationaldagen.

Biografi efter 100 år

Vem var Elsa Laula Renberg?

Det har saknats en biografi över den samiska pioniären. Egentligen borde en biografi ha utgetts redan under hennes levnadstid eftersom redan då uppstod olika rykten, sanna och osanna, om henne och hennes liv.

Men nu, 100 år efter det första samiska landsmötet 1917 som Elsa Laula Renberg tog initiativ till och organiserade har äntligen en bok utgetts om pioniären. Siri Broch Johansen har skrivit den första helhetstäckande biografin över Elsa Laula Renberg.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Elsa Laula Renberg som person

Siri Broch Johansens biografin över Elsa Laula Renberg är en av de bästa biografier jag läst. I dag uppfattas Elsa Laula som en samepolitisk ikon. Dock möttes hon på sin tid av många med både hat, motstånd och personangrepp. Trots att Elsa Laula blivit en ikon i det samiska samhället vågar Siri Broch Johansen med konststycket att göra Elsa Laula till en vanlig människa. Elsa porträtteras som en människa av kött och blod, med både goda och dåliga sidor.

Biografi på flera språk

Boken har getts ut på svenska, norska och naturligtvis samiska av det samiska förlaget ČálliidLágádus. Det är inte heller en liten bok utan 180 sidor spännande läsning.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Siri Broch Johansen

Författaren Siri Broch Johansen (Född 9:e mars 1967) är, förutom att vara en samisk författare, föredragshållare, dramatiker, sångare och språkarbetare från Tana kommun i Finnmark, Norge.

Hon har gjort sig känd som vällyckad i alla de projekt som hon företagit; allt från översättning av Leonard Cohens sånger till nordsamisk till produktionen av den uppmärksammade teatermusikföreställningen ČSV-republihkka. ČSV-republihkka eller ČSV-republiken handlade om hur en självständig samisk stat kunde ha varit.

Författaren Siri Broch Johansen har fått flera utmärkelser. Själv är jag glad att den 14:e april 20111 i Rovaniemi, Finland, deltagit i utdelningen av Samerådets litteraturpris till henne för romanen Sárá beaivegirji. Hon överaskade mig verkligen då med att sjunga Lenart Cohen på nordsamiska ackompanjerad av Amund Johnskareng. Något jag aldrig hört tidigare. Utan tvekan en mångsidig samisk kulturperson!

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Fortsättning följer…

Boken ger svar på många frågor. Men, samtidigt skapar biografin också flera frågetecken om Elsa Laula och hennes liv. Utan tvekan kommer frågetecken i hennes liv att följas upp i kommande forskning eller varför inte i en fortsättningsbiografi av Siri Broch Johansen!

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Elsa Laula Rensberg och Samernas landsmöte 1917 av Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samiska flaggan, samernas nationaldag och samernas gemensamma möte

Den 6:e februari har blivit den samiska nationaldagen där den samiska flaggan hissas i Ryssland, Finland, Norge och Sverige. I Norge är dessutom den 6:e februari officiell flaggdag genom en särskild lag.

Bakgrunden för att den samiska flaggan hissas just på datumet 6:e februari är att det första samiska landsmötet hölls den 6:e februari 1917 i Trondheim. Det var första gången någonsin som samer från nord och syd, samt från flera länder, samlades till ett gemensamt möte för att diskutera för det samiska folket gemensamma frågor.

Samiskt Frimärke med Elsa Laula 2017

100 års firande av ett samiskt möte

Den 6:e februari 2017 samlades ett stort antal samiska organisationer och samer från Ryssland, Finland, Sverige och Norge i Trondheim för att fira 100 års minne av det första landsmötet. Den 6:e februari 2017 utgavs även jubileumsmynt och jubileumsfrimärken i Norge.

20 NOK Tråante 1917-2017

Elsa Laula initiativtagare

Elsa Laula Renberg har satt djupa spår i samernas historia.  Så djupa att varje år firas och manifesteras hennes samepolitiska arbete i en särskild dag – den samiska nationaldagen. Elsa Laula Renberg har bidragit till vad som i dag kallas för samernas nationaldag. På initiativ av Laula hölls det första samiska landsmötet i Trondheim, (Tråante), den 6:e februari 1917 och som kommit att bli samernas nationaldag.

Naturligtvis var hon inte ensam i tillkomsten av det första samiska landsmötet utan det var ett teamwork. Men, utan Elsa Laulas idé, initiativ och idogt samepolitiskt arbete hade inte det första samiska landsmötet kommit tillstånd.

Samiska kvinnor organiserade

Det första samiska landsmötet organiserades av en samisk kvinnoorganisation Brurskankens Lappkvindeforening.

Förstadagsbrev med samiska frimärken 2017

Brurskankens Lappkvindeforening

Måndagen den 5:e december 1910 kunde ha varit vilket måndag som helst. Men, denna måndag skulle bli en särskild dag i samisk historia. Det var just denna måndag den 5:e december 1910 som ”Brurskankens Lappkvindeforeninggrundades på Helgeland i Norge.

Brurskankens Lappkvindeforening” har numera kommit att kallas, på något så när modern svenska,”Brurskankens samiska kvinnoförening” eller på norska ”Brurskanken samiske kvinneforening”. De första åren använde dock Brurskankens Lappkvindeforening namnet ”Helgeland samiske kvindeforening”.

Initiativtagare och organisationens ordförande var Elsa Laula Renberg.

Förstadagsbrev med samiska frimärken 2017

Namnet Brurskankens Lappkvindeforening

Fjället Brurskanken har gett namn åt Brurskankens Lappkvindeforening. Brurskanken är ett 1447 m högt fjäll i Vefsn kommun i Nordland. Fjällets sydsamiska namn är Brovrese.

 

Samiskt frimärke 2017

Varför bildades Brurskankens Lappkvindeforening

Brurskankens Lappkvindeforening hade flera syften eller ändamål. Ett var naturligtvis att samla samiska kvinnor för samekvinnornas sak.

Det fanns ju redan en annan förening som samlade huvudsakligen samiska män i området och som huvudsakligen tog uppmäns frågor. Elsa Laula Renberg och hennes man var initiativtagare till den lokala sameföreningen Brurskanken samiske lag som bildades 1908.

Brurskanken samiske lag var inte den första sameföreningen som bildades i Norge som påstås på flera håll. Redan den 28:e december 1903 grundades en sameföreningen i Seglvik i Kvænangens kommun, Troms län, Norge. Sameföreningen i Seglvik var således den första sameföreningen.

Ett annat ändamål som fanns inskrivet redan i 1:a § i stadgarna för Brurskankens Lappkvindeforening och som var att verka för tillkomsten av en sameskola. Brurskankens samiska kvinnoförening tog flera initiativ till olika åtgärder som att 1910 samla in medel för etablerande av en Sameskola. Bland annat anordnades det en fest söndagen den 20:e december kl: 17.00 på församlingshuset i Hemnes med entreavgift för insamling till ”Lappeskolen”. Brurskankens Lappkvindeforening ordnade liknande insamlingar 1911 och senare.

 

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Första samiska landsmötet

Brurskankens Lappkvindeforening bjöd in samer från norr och söder till samekonferensen. Det första samiska landsmötet inleddes den 6:e februari 1917 och pågick i tre dagar fram till och med den 6:e februari.

Själva landsmötet hölls i metodistkrkan i Trondheim, Norge, med omkring 150 deltagare. Majoriteten av deltagarna var, av naturliga skäl, sydsamer från Norge.

Elsa Laula Renberg höll öppningsanförandet. Elsa Laaulas öppningsanförande har fortfarande sin giltighet även i dag:

Den nation som inte försöker att följa med i utvecklingen går under. Och det är nu en gång för alla på det sättet att små nationer, som vår, ofta får stå tillbaka för andra stora nationer. Själva har vi största delen av skulden att vår nation inte har kommit längre än den har. Vi har inte stått tillsammans. Vi har aldrig försökt att handla som ett folk. I dag försöker vi för första gången att binda samman de norska och svenska samerna.”

Landsmötet hade två huvudfrågor; Utbildning för samebarn och renskötsellagstiftning.

Utbildning för samebarn var Brurskankens Lappkvindeforenings hjärtefråga. Landsmötet ställde krav på att en samisk skola skulle öppnas och att samiska barn skulle få undervisning i och på det samiska språket. Även om kravet från landsmötet var undervisning på samiska så var detta ingen självklar fråga. Daniel Mortenson, som var en huvudaktör på landsmötet, var emot undervisning på samiska. Han ville att samebarnen skulle följa med och bli en del av den moderna utvecklingen i samhället.

Den stora frågan på landsmötet var dock rennäringslagstiftningen som orsakade en livlig debatt, Det var en generell uppfattning på mötet att rennäringslagen satte mer käppar i hjulet än att vara en rättvis reglering av renskötseln och samiska rättigheter. Landsmötet tillsatte en egen rennäringskommitté som kom att påverka innehållet i den kommande nya rennäringslagen.

Vid landsmötet fanns förutom två huvudfrågor även två olika huvudinriktningar. Elsa Laula hörde till den huvudinriktning som ville bevara samiska värden och traditioner, medan den andra inriktningen ville att samerna skulle anpassa sig till storsamhället så mycket som möjligt. Ibland kan man undra om inte dessa huvudinriktningar fortfarande existerar.

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Inför Lif eller död och Elsa Laula av Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Små skrifter i politiskt syfte

Små skrifter, sk. pamfletter, började spridas redan när tryckpressarna uppfanns. Väldigt tidigt blev de små skrifterna ett sätt att skapa opinion för en sak. Religiösa ledare som Martin Luther eller kända upplysningsfilosofer som Rousseau, Voltaire eller Diderot använde sig av pamfletter för att sprida sina idéer

Liten skrift i samepolitiskt syfte

Pamfletter fick även stor betydelse i Sverige från frihetstiden och framåt. Den förste same som kom att använda sig av en pamflett i samepolitiskt syfte var Elsa Laula (1877-1931).

Elsa Laulas utgav år 1904 sin egen kampskrift ”Inför Lif eller död”. I dag går det inte att beskriva Elsa Laula utan att nämna hennes skrift. Så stor betydelse fick den lilla skriften.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Första samiska kvinna som blivit publicerad i Sverige

Elsa Laulas kampskrift ”Inför Lif eller död” färdigställde hon i sin hemort Såafoe, Gardfjäll inom Vilhelmina kommun, i juli 1904 och utkom från Wilhelmssons tryckeri i Stockholm i augusti 1904. Elsa Laula var den första samiska kvinna som blivit publicerad i Sverige.

Liten skrift med stor spridning

Skriften är på 30 sidor och utkom i 6000 exemplar. Skriften fick stor spridning bland den samiska befolkningen, organisationer och myndigheter. Hösten 1904 delades skriften även ut till riksdagsledamöter. År 1918 lästes till och med ”Inför Lif eller död” upp i riksdagen.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Talande bild

Elsa Laulas skrift har en väl vald bild på framsidan.  Min tolkning är att det är en ren som bölar fram en samisk protest från en skövlad mark. Men, du har säkert en annan tolkning. Hur som helst är det en väl vald och talande bild?

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Pamflett som fått stor betydelse för samisk organisering

Elsa Laulas var en samepolitisk pionjär med stort samhällsengagemang och som spred skriften när hon reste runt bland samer och förespråkade att de skulle organisera sig. Skriften utkom lagom till Samiskt Centralförbunds grundande i augusti 1904 och har troligen haft betydelse för alla de nya samiska föreningar som uppstod kort där efter.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna får ge vika för den germanska rasen

Långt uppe bland fjällen i öfversta Norrland bor sedan mannaminnes tider vår stam. Svunna tiders häfder tälja dock att vi lappar  icke alltid varit hänvisade till att söka lefvebröd bland kala bergstoppar, utan lemningar från forna tider visar att lapparna besuttit rymliga betesmarker under gynnsamma förhållanden. Under seklernas lopp har lappen dock alltjämt fått vika för den jordbruksidkande germanska rasen…”

Så börjar Elsa Laulas kampskrift ”Inför Lif eller död”. Skriften inleder med att ge några korta ord om samernas historia. En historia om att samerna tidigare bott ett mycket större område, men genom Sveriges kolonisation tvingats till tillbaka till fjällområden.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna tvingats till nomadism

Elsa Laula menar i sin beskrivning att samerna tvingats till nomadisering och att de ursprungligen inte var nomader. Det är lite tveksamt vad Laula egentligen menar? Enligt min mening så är det sannolikt att hon menar att samerna tidigare innehaft Lappskatteland, d.v.s. en fast egendom bestående av ett landområde som gick i arv, kunde säljas, köpas eller ges i gåva och där det bedrevs fiske, jakt eller intensiv renskötsel eller kombination av alla. Intensiv renskötsel var en renskötselform som Elsa Laula kom att förespråka i olika sammanhang liksom tillgången till Lappskatteland.

Elsa Laula skriver ”Fredlig, lugn, sluten och alltid nöjd med sin lott har lappen utan protester själfmant lemnat hvad han trott vara hans tillhörighet och tum för tum ha de svenska nybyggarna dragit till sig den betesmark, som af lapparne användts.  De hafva däraf fått namnet »nomadiserande» d. v. s. ständigt vandrande, men månne icke den omständigheten, att de svagare under alla tider fått gifva vika för de starkare, varit orsaken till denna varidringslusta. Att lappen har betingelser för att bosätta sig när han fått sitt lefvebröd, därom vittna med tillräcklig tyd-barhetde sista decenniernas erfarenheter. Man gör orätt om man i lappbefolkningens tvungna undandragande ser något af zigenarlifvet.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Svenskarnas syn på samerna som lägre stående

Man sätter sig inte in i lappbefolkningens förhållanden utan betraktar det hela som en föråldrad brokig tafla bredvid svenskens högre kulturstadium

Med dessa ord fortsätter Laula sin skrift. Hon menar att den svenska riksdagen, myndigheter majoritetssamhället saknar kunskap om samerna, sätter sig inte in i samernas problem och har en rasistisk syn på samerna och samisk kultur som lägre stående än den svenska civilisationen.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Romantisk syn på samerna

Laula menar vidare att storsamhället har en romantiserande syn på samerna och deras levnadssätt utan att förstå att verkligheten ser helt annorlunda ut. Detta framgår av Laulas ord  ”Mer endels framställes lappens arbete, hans kamp för brödet, hans säregna lefnadsförhållanden och hans äfventyr i sagornas skimrande ljus, hans verkliga arbete för nöjestillfredsställelse. Tyvärr är dock icke lappens lefnad ett tidsfördrif utan ett af mödor, faror och umbäranden uppfylldt lif.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Felaktiga uppfattningar om samerna?

Laula tar även upp att det finns flera felaktiga förutfattade uppfattningar om samerna. Laula skriver ”Och dock tillmätes orättvist den lappska befolkningen kulturlyten, hvilka ej hafva sin uppkomst i vår stam utan äro till oss öfverförda från de högre kultiverade. Ja, man har därvid gått så långt att man därföre ansett oss ej vara värdiga att inrangeras bland folkslag eller med andra ord åtnjuta rättigheten att existera.”

Om storsamhällets uppfattning att samerna har stora alkoholproblem uttalar Laula ”Till en början vill jag konstatera det faktum att bland våra lappar finnas inga vane- drinkare och sedan tider man minnes tillbaka har icke åtminstone i min hemtrakt någon lapps dödsorsak varit alkoholsjukdom. Jäm- fördt med de senaste svenska iakttagelserna, som konstaterat att 50 tusen drinkare befolka landet, torde den lappska dryckenskapen icke böra öfverskattas sin betydelse.”

Om uppfattning att samerna är ett fattigt och tiggande folk skriver Laula ”Beklagligt är det förhållande, hvarmed man äfven framhåller lapparnes tiggeri, såsom föranledt af lättja.” Laula menar att samernas fattigdom beror på storsamhällets kolonisation och åtgärder. Samerna har helt enkelt av storsamhället drivits in i fattigdom; ”Lappen får — alla ömmande omständigheter till trots — gifva vika och obarmhertigt drifves han till tiggarstafven, han har ju icke äganderätt till sitt land utan äger endast rätt till renbete. Utan renar, utan jord, utan utsikt att lefva af sina händers arbete finnes ju ingen annan möjlighet än att anropa barmhertiga medmänniskor om hjälp.”

Som ett talande exempel tar hon upp hur en rik same fördrivits till fattigdom och tiggeri; ”Lappmannen Gustaf Klementson i Fatmomakke var för några få år sedan ansedd som en välbärgad lappman. Han ägde en renhjord på omkring 300 renar och hade således existensmöjligheter för den stora familj, 11 personer, de voro. Hufvudsakligen genom timmerdrifningen nedslogos hans renar och därmed var hans uppehälle som renägande lapp förbi. På sitt lappskatteland sökte han nu att förebygga sin ruin och göra detta fruktbärande. Nu i dessa dagar har den svenske nybyggaren fullbordat lappmannens öde — och lappmannen utestängts från rätten till sitt lappskatteland. Hvad skall nu den arme af olyckan hemföljde söka sitt bröd. Återstår för honom, fadern med de nio barnen, någon annan utväg än att söka brödet hos barmher- tiga medmänniskor, så framt han vill undgå hungersnöden ? Är nöden här föranledd af lättja eller af verkligt behof?

På denna tid tillkom ett särskilt lagstiftat stöd till fattiga och behövande samer. Laula kritiserar att detta stöd inte når den samiska befolkningen ”Det är sant att hvarje år beviljas ett statsanslag till nödlidande lappar, men dessa understöd ha dock endast i undantagsfall, och då i mycket små belopp kommit de fattiga lapparne till godo.”

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Lösningen

Efter att ha beskrivit samernas historia och storsamhällets syn på samerna övergår Elsa Laula till att beskriva hur samernas situation bör lösas.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Rätt till lappskatteland

Elsa Laula menade att samerna bestulits på sina marker och som av staten sålts till nybyggare. Nybyggarna fick äganderätt till samernas mark och den mark som blev över fick samerna endast nyttjanderätt till. Den mark som blev över minskade dessutom hela tiden genom att nya nybyggen anlades. Resultatet blev att samerna tvingas flytta allt högre upp i fjällen.

Det Elsa Laula beskriver är en lång koloniseringsprocess, som kallas avvittringen och upprättande av odlingsgräns, där rätt till land och vatten fråntogs samerna bit för bit.

Elsa Laula menade att samernas rätt till land och vatten var en ödesfråga för samernas framtida överlevnad som folk. Samerna måste därför återfå sina lappskatteland.

Rätt att bedriva jordbruk

Elsa Laula menade att samerna vidare måste få rätt att bedriva jordbruk på lappskatteland. Lagstiftningen var ju utformad så att samer endast fick rätt till renbete ovan odlingsgränsen och inte rätt att använda marken för jordbruk.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samer måste få rösträtt

Rösträtten var baserad på inkomst eller taxeringsvärde på nybygget som gjorde att nybyggare kunde rösta i kommunala val. Samer kom aldrig upp i den inkomst som fordrades, samt ingen mark, och kunde således varken rösta eller delta i kommunala beslut i sameområdet. Likadant var förhållandet för rösträtt till riksdagen. Elsa Laula menade att samerna också måste få rösträtt.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samisk Riksdagsplats

Elsa Laula menade vidare att samerna också måste få en riksdagsplats för att kunna föra sin talan i riksdagen. På den tiden var representationen i riksdagen från Norrland vigd åt präster och nybyggare, dvs representanter för kolonisatörerna.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Utbildning för samer

Elsa Laula var mycket kritisk till att svenska staten bekostade skolor och utbildning för nybyggarnas barn medan samerna fick gå i missionsskolor uppbyggda på frivilliga medel.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Lösningen uppnås genom att samerna måste organisera sig

Hur skulle lösningen uppnås. Elsa Laulas svar var ”Men då måste lappen taga saken i sin egen hand. På hvad sätt? frågar mången. Det finnes icke mer än ett. Och detta är: en enhetlig lappsk förening, fungerande i hvarje lifsnerv af lappska befolkningen.”

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Elsa Laula Rensberg och samernas feministiska organisering av Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Elsa Laula – En samisk kvinnokämpe

Elsa Laula har satt djupa spår i samernas historia.  Så djupa att varje år firas och manifesteras hennes samepolitiska arbete i en särskild dag – den samiska nationaldagen.

Elsa Laula och den samiska nationaldagen

Elsa Laula har bidragit till vad som i dag kallas för samernas nationaldag. På initiativ av Elsa Laula hölls det första samiska landsmötet i Trondheim, (Tråante), den 6:e februari 1917 och som kommit att bli samernas nationaldag.  År 2017 firas hundraårsminnet av den första internationella samekonferensen. Naturligtvis var hon inte ensam i tillkomsten av det första samiska landsmötet utan det var ett teamwork. Men, utan Elsa Laulas initiativ och idogt samepolitiskt arbete hade inte det första samiska landsmötet kommit tillstånd.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Elsa Laula, Samisk kvinnoorganisation och den samiska nationaldagen

Elsa Laula och den samiska kvinnoföreningen stod som initiativtagare till första samiska landsmöte 1917. Ett landsmöte som senare kommit att bli grunden för samernas nationaldag.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Elsa Laulas möte med Fredrika Bremer Förbundet och feminister

Efter missionsskolan i Bäsksele, Västerbotten, vidarutbildade sig Elsa Laula. Först vid Nyhyttans Missionsskola av Sjundedags Adventistsamfundet utanför Grythyttan i Dalarna och därefter som barnmorska vid Södra BB i Stockholm

Vid en resa till Stockholm 1904 besökta Elsa Laula Fredrika Bremer Förbundet som var henne behjälplig att träffa riksdagsmannen Carl Lindhagen. Fredrika Bremer Förbundets lokalkontor i Stockholm var även behjälplig till Elsa Laula som man uttrycker det i ”råd och dåd”.

”…det var Förbundets byrå, som var föremål för hennes första besök i Stockholm. Det var också byrån, som åt henne lyckades utvärka ett samtal med borgmästare Lindhagen, som sedan på alla sätt hjälpt henne med råd och dåd”  som det står i Fredrika Bremer Förbundets tidskrift Dagny 1904 s. 190f. Tidskriften Dagny  utgavs mellan åren 1886 och 1913 av Föreningen Dagny i Stockholm genom Fredrika Bremer Förbundet.

I Stockholm lärde Elsa Laula känna bland annat feministen Anna Lindhagen (1870-1941). Anna Lindhagens bror var just borgmästaren i Stockholm, riksdagsmannen och juristen Carl Lindhagen (1860-1946) som aktivt stödde samernas rättigheter. Det är den samma Carl Lindhagen som bytte parti fyra gånger för att bli Socialdemokrat och höll på att utveckla en diplomatisk kris med Ryssland genom att vägrade hissa svenska flaggan på Stockholms gator vid den ryske tsarens statsbesök. År lämnade Carl Lindhagen in den första riksdagsmotionen om kvinnors rösträtt in efter 1884 motion av Fredrik Theodor Borg om kvinnors valbarhet m.m. Anna Lindhagen arbetade aktivt för kvinnlig rösträtt och var ordförande för Stockholmsföreningen för kvinnans politiska rösträtt och initiativtagare till Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR). Anna Lindhagen var även redaktör för Socialdemokratiska Kvinnoförbundets tidning Morgonbris och en av Sveriges delegater till den internationella fredskonferensen för kvinnor i Haag.

Säkerligen har Fredrika Bremer Förbundet, Föreningen Dagny, Anna Lindhagen och fler kvinnoorganisationer och feminister påverkat Elsa Laula. Säkerligen har även dessa och andra kvinnoorganisationer och feminister haft ett större inflytande på samisk organisationshistoria än vad man tidigare trott.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Fatmomakke- och Åsele Lappska kvinnoförening

Elsa Laulas enda syster Maria Katarina Laula deltog i bildandet av den första samiska kvinnoorganisationen Fatmomakke-Åsele Lappska kvinnoförening i mars år 1905. Andra som deltog i organisationens verksamhet var den kände samepolitikern och fd. Sametingsledamoten Sigrid Elisabeth Stångbers mormor Brita Jonsson.

Stadgarna för Fatmomakke-Åsele Lappska kvinnoförening uttalar inga särskilda kvinnopolitiska mål. I stället följer stadgarna för Fatmomakke-Åsele Lappska kvinnoförening stadgarna för Lappernes Centralförbund och dess målsättningar.

 

Brurskankens Lappkvindeforening

Måndagen den 5:e december 1910 kunde ha varit vilket måndag som helst. Men, denna måndag skulle bli en särskild dag i samisk historia. Det var just denna måndag den 5:e december 1910 som ”Brurskankens Lappkvindeforeninggrundades på Helgeland i Norge.

Brurskankens Lappkvindeforening” har numera kommit att kallas, på något så när modern svenska,”Brurskankens samiska kvinnoförening” eller på norska ”Brurskanken samiske kvinneforening”. De första åren använde dock Brurskankens Lappkvindeforening namnet ”Helgeland samiske kvindeforening”.

Initiativtagare och organisationens ordförande var Elsa Laula Renberg.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Namnet Brurskankens Lappkvindeforening

Fjället Brurskanken har gett namn åt Brurskankens Lappkvindeforening. Brurskanken är ett 1447 m högt fjäll i Vefsn kommun i Nordland. Fjällets sydsamiska namn är Brovrese.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Varför bildades Brurskankens Lappkvindeforening

Brurskankens Lappkvindeforening hade flera syften eller ändamål. Ett var naturligtvis att samla samiska kvinnor för samekvinnornas sak.

Det fanns ju redan en annan förening som samlade huvudsakligen samiska män i området och som huvudsakligen tog uppmäns frågor. Elsa Laula och hennes man var initiativtagare till den lokala sameföreningen Brurskanken samiske lag som bildades 1908.

Brurskanken samiske lag var inte den första sameföreningen som bildades i Norge som påstås på flera håll. Redan den 28:e december 1903 grundades en sameföreningen i Seglvik i Kvænangens kommun, Troms län, Norge. Sameföreningen i Seglvik var således den första sameföreningen.

Ett annat ändamål som fanns inskrivet redan i 1:a § i stadgarna för Brurskankens Lappkvindeforening och som var att verka för tillkomsten av en sameskola. Brurskankens samiska kvinnoförening tog flera initiativ till olika åtgärder som att 1910 samla in medel för etablerande av en Sameskola. Bland annat anordnades det en fest söndagen den 20:e december kl: 17.00 på församlingshuset i Hemnes med entreavgift för insamling till ”Lappeskolen”. Brurskankens samiska kvinnoförening ordnade liknande insamlingar 1911 och senare.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Brurskankens Lappkvindeforening läggs ner

Den samiska kvinnoföreningen var högt beroende av Elsa Laula. När Elsa Laula gick bort så försvann även Brurskankens samiska kvinnoförening. Det skulle dröja många år innan en ny samisk kvinnoorganisation dök upp på den samepolitiska arenan.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Røros samiske kvindeforening

Røros samiske kvindeforening bildades den 5:e december 1917 i Röros, Norge. Elen Mortenson, Anna Serine Holm, Malin holm och Signe Holm deltog på bildandemötet och Anna Serine Holm blev kvinnoorganisationens första ordförande. Dock skulle det dröja till den 1:a januari 1919 innan nästa möte hölls. Denna gång hemma hos Daniel Mortenson. Elen Mortenson blev då ny ordförande och Sofie Johnsen vice ordförande. Anna Serine Holm hade då avsagt sig fortsatt ordförandeskap. Övriga styrelseledamöter blev Lisbet Danielsen och Kristine Mortensen.

Dock är det frågan om inte den kände samepolitikern Daniel Mortenson var initiativtagare till kvinnoorganisationen. På dess första möte höll han ett långt föredrag om organisering och föreningsregler, samt blev kvinnoorganisationens första sekreterare.

Det sista dokumentet från Røros samiske kvindeforening är ett styrelseprotokoll daterat 25:e februari 1926 med Sara Paulsen som ordförande. Därefter verkar inte kvinnoorganisationen haft några aktiviteter.

Røros samiske kvindeforening hade dock en mer aktiv verksamhet mellan 1919 och 1926. Dess ordförande M. Bendick Anstensen åkte även över till Sverige 1925 och agiterade för samisk organisering. Organisationen bedrev särskilt social verksamhet med stöd av medel till fattiga samer och beviljade även lån.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samiska kvinnoorganisation återuppstår i Sáráhkka

Det skulle dröja till år 1988 innan en ny samisk kvinnoorganisation bildas ”Sáráhkka”.  Sáráhkka är namnet på en samisk gudinna enligt samisk schamanistisk tro. Den nya kvinnoorganisationen grundades av samekvinnor från Norge, Sverige, Finland och Ryssland. År 2004 lades organisationen Sáráhkka ner.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko


Sámi Nisson Forum (Samiskt Kvinnoforum)

1993 bildas Sámi Nisson Forum (SNF) i Norge. Till att börja med som ett löst nätverk av samekvinnor med syfte att få in fler samekvinnor i norska Sametinget. År 1996  ger Sámi Nisson Forum ut den första samiska kvinnotidningen ”Gába” som betyder ”Duktig kvinna”.

År 1998 övergår Sámi Nisson Forum till en fastare organisering med individuellt medlemskap av samekvinnor från Ryssland, Norge, Sverige och Finland.

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Elsa Laula Rensberg och Lappernes Centralförbundet år 1904 av Lars-Nila Lasko

Elsa Laula – Samernas Jeanne d’Arc

Den franska nationalhjälten Jeanne d’Arc (1412-1431) var en fattig flicka från landet som i unga år fick en uppenbarelse att rädda det franska folket och den franska nationen. Hon förändrade den franska strategin i kriget mot England från tillbakadragande och försiktighet till initiativ och framryckande. Den nya strategin ledde till ett stort antal framgångar.

Nu ska man inte dra allt för många paralleller mellan Elsa Laula och Jeanne d’Arc. Men, det finns påtagliga likheter!

Elsa Laula har satt djupa spår i samernas historia.  Så djupa att varje år firas och manifesteras hennes samepolitiska arbete i en särskild dag – den samiska nationaldagen.

Elsa Laula och den samiska nationaldagen

Elsa Laula har bidragit till vad som i dag kallas för samernas nationaldag. På initiativ av Elsa Laula hölls det första samiska landsmötet i Trondheim, (Tråante), den 6:e februari 1917 och som kommit att bli samernas nationaldag.  År 2017 firas hundraårsminnet av den första internationella samekonferensen. Naturligtvis var hon inte ensam i tillkomsten av det första samiska landsmötet utan det var ett teamwork. Men, utan Elsa Laulas initiativ och idogt samepolitiskt arbete hade inte det första samiska landsmötet kommit tillstånd.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Idén till samisk riksorganisation

Så här många år efter det att den första samiska riksorganisationen bildats torde det vara näst intill omöjligt att spåra var idén till samisk organisering kom ifrån.

I tiden låg otvivelaktigt samiska idériktningar att någon form av organisering var nödvändig. I framför allt Västerbottens inland hade öppna konfrontationer uppstått mellan nybyggare och samer efter en kraftigt ökad nybyggarverksamhet, samernas land gavs av staten till inflyttade och lappskattelanden var i upplösning, följaktligen uppstod en kraftigt ökad fattigdom bland samerna, samer behandlades förmyndaraktigt av staten och samer blev i stort sett rättslösa, rättigheter som samerna hade togs ifrån dem genom ny lagstiftning och ny rennäringslagstiftning hade införts. Till detta tillkom begränsad rösträtt för samer och utan inflytande över utvecklingen. Samernas möjligheter att påverka sin situation var mycket begränsad utan organisationer.

Samtidigt pågick i storsamhället runt samerna en våg av nya organisationer inom fackföreningsrörelsen, nykterhetsrörelsen, rösträttsrörelsen, feministiska organisationer, sociala organisationer som måste ha påverkat samernas synsätt om ett nytt kampsätt.

I början av 1900-talet skedde också en ”explosion” av nya samiska organisationer framför allt i Västerbotten. Först på plan i ”explosionen” av nya samiska organisationer var Elsa Laula. Mycket tyder också på att Elsa Laula i sina föredragsturnéer var en av influenserna till ny samisk organisering.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samisk riksorganisation var planerad

Det är i och för sig möjligt att flera samer träffades i Stockholm, diskuterade samernas situation och beslutade upprätta en samisk huvudorganisation.

Men, inget tyder på detta. I stället verkar det som om upprättandet av en samisk huvudorganisation var planerad och diskussionen mellan samer om att organisera sig hade sannolikt föregått långt tidigare. Lappernes Centralförbunds kampskrift av Elsa Laula var färdigskriven i Dikanäs, Västerbotten, redan i juli 1904. Inför Lappernes centralförbund grundande den 10 augusti 1904 i Stockholm hade skriften kommit ut från tryckeriet.

En samisk delegation hade avrest från Västerbotten till Stockholm sommaren 1904. Syftet var att framföra samernas synpunkter på utvecklingen och kräva förändring. Bildandet av Lappernes Centralförbund sammanfaller med delegationens resa till Stockholm och alla i delegationen deltog vid förbundets grundande.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Lappernes Centralförbund bildas

Vid Elsa Laulas vistelse i Stockholm deltog hon i bildandet av Lappernes centralförbund på Skansen i Stockholm den 10 augusti 1904. Elsa Laula var då 27 år gammal.

Till mötet hade samlats Enok Johan Nilsson från Södra Storfjäll vid Tärnaby, Torkel Tomasson från Vilhelmina, Lisa Stinnerbom och Lars Stinnerbom från Vilhelmina, samt Elsa Laula. Vid mötet deltog även icke-samer som Gustav Z. Hedenström (1874 – 1942) från Brunkeberg i centrala Stockholm. Hedenström skulle komma att författa flera artiklar i centralförbundets egen tidning.

Enok Johan Nilsson var ordningsman i Vapsten sameby. Han blev också den första ordförande för Tärnaby sameförening 1904, samma år som även Fatmomakke sameförening bildades.

Att Lisa Stinnerbom och Lars Stinnerbom från Vilhelmina deltog vid bildandet av Lappernes Centralförbund på Skansen i Stockholm var i och för sig naturligt. De sommarjobbade vid samekåtan på Skansen i samedräkter genom att visa upp samisk kultur, fotograferas och svara på frågor om samerna. Detta har varit en lång tradition på Skansen som pågått långt in i modern tid. Det kan i och för sig ifrågasättas om lämpligheten i Skansens samiska verksamhet. Å andra sidan deltog samerna frivilligt och mot lön liksom andra kulturarbetare, smedjor med smeder, glasarbetare, expediter vid gamla affärer etc. vid Skansen.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Lapparnes Centralförbund inte den första sameorganisationen

Lappernes Centralförbund har av några betecknats som den första samiska organisationen. Detta är inte riktigt.

Samerna har tidigare alltid varit organiserade. Först i ett traditionellt siitasystem, senare omformade till lappbyar och lappskatteland. Ett samiskt organisationssystem som först förändrades och sedan slogs sönder av de inflyttade koloniserande folken.

Om vi i stället menar ett organisations- och föreningssystem enligt västerländsk modell så var en annan samisk förening den första. Redan den 28:e december 1903 grundades en sameföreningen i Seglvik i Kvænangens kommun, Troms län, Norge. Sameföreningen i Seglvik var den första sameföreningen.

Nu är det säkert någon som säger att Selvik inte ligger i Sverige. Därför måste Lapparnes Centralförbund vara den förta sameföreningen i Sverige. Vid den här tiden år 1903 stod Selvik under den svenska kungen. Från samisk samisk synvinkel ligger dessutom Selvik i Sameland och skillnad inte görs av att koloniserande folk dragit upp olika gränser i samiskt område.

En av initiativtagarna till sameföreningen var Anders Larsen. Anders Larsen blev den första samiska romanförfattaren som startade en sameföreningen i syfte att starta en samisk tidning och som han lyckades med. Anders Larsen är i dag en okänd samisk frihetskämpe som jag ska ta tillfället i akt att skriva något mer om vid ett annat tillfälle.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Lapparnes Centralförbund första nationella sameorganisationen

Även om det inte var många personer vid bildandet av Lapparnes Centralförbund och alla från Västerbottens län var syftet att organisationen skulle bli rikstäckande.

Lappernes centralförbund var också den första nationella och rikstäckande samiska huvudorganisationen i Sverige och i världen.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Ordförande och styrelse

Ordförande för Lappernes centralförbund blev Elsa Laula och Torkel Tomasson valdes till förbundssekreterare.

Ett första styrelsemöte hölls den 24 augusti 1904 där Axel A:son Stångberg från Löffjäll, Tärnaby, och Hans Magnus Nilsson från Klimpfjäll, Vilhelmina, valdes till styrelseledamöter.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Organisationens mål

Organisationen skulle arbeta för att ”söka bättra lapparnas ställning i ekonomiskt, kommunalt och politiskt hänseende… att söka bevaka och understödja lapparnas rätt i tvistemål samt i öfrigt medverka till spridandet av välmåga i Lappmarken”.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Lappernes Centralförbund – En mycket aktiv organisation

Det nya centralförbundet hade redan första året en tämligen omfattande aktivitet med hänsyn till en begränsad ekonomi.

Nedläggning av Lappernes Centralförbund

Det nya centralförbundet hade redan från starten ekonomiska problem. Redan efter två år så lades Lapparnas Centralförbund därför ned efter en allt mer tynande tillvaro.

Elsa Laula och styrelsen hade stora förväntningar både på förändringar i samhället och att samer skulle komma till insikt och ansluta sig. Ingen av dessa förväntningar förverkligades. Det är möjligt att förväntningarna var avsevärt större än vad som var realistiskt.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Lappernes Centralförbund återuppstår och läggs ner

År 1918 kallade Vilhelmina-Åsele sameförening alla samer till ett landsmöte i Östersund. Syftet med konferensen var att diskutera för tiden viktiga frågor för samerna som samernas skolutbildning, samernas bosättningsmöjligheter etc. Vid mötet togs frågan upp om att åter igen bilda en samisk huvudorganisation ”Lapparnas Centralförbund” och så gjordes. Även den nya samiska huvudorganisationen kom att bli kortlivad och lades ner 1923.

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan