Gerhard Schøning år 1773 och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Gerhard Schøning var inte Norges första historiker. Av många räknas han dock som Norges första historiker till yrket. Möjligt att islänningen Tormod Torfæus (Þormóður Torfason 1636 – 1719) räknas som Norges första professionelle historiker. Han var anställd som kunglig historiker i Kungariket Danmark, som Norge tillhörde och bodde större delen av sitt liv i Kopervik, Rogaland, Norge.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Historiker av betydelse

1700-tals historikern Gerhard Schøning har haft betydelse in i vår tid.  År 1995 stämde över 200 markägare i Selbu kommun, sydliga Tröndelag (Sør-Trøndelag), samerna och menade att de hade bättre rätt till fjällområden. Markägarna avsåg att använda ett 400 kvadratkilometer stort områdena till jakt, fiske, skogsbruk och etablering av fritidsstugor. Markägarna menade att samerna hade invandrat till området i modern tid och långt senare än bondebebyggelse tillkommit. Markägarna hävdade vidare att användning av fjällområden för renbete (Essand och Riast/Hylling) inte kunde ge upphov till nyttjanderätt eller andra rättigheter.

Samerna å sin sida hänvisade till den norske historikern Gerhard Schøning, som i ett brev från sin resa år 1773 i området, skrivit att det fanns såväl samer som renskötsel där. Samerna hänvisade även till en uttalande från år 1872 då den 72 årige bonden Thomas P. Kallar uttalade; ”Allerede i min Ungdom hørte jeg Tale om, at Lapper med Reensdyr har holdt til fra tidligere Dage i Sælbo og navnlig i Tydalen. (…) Om vaaren kan det have hændt, at Reensdyr ere kommet lige ned i Bygden heromkring Hovedkirken, men dette er dog undtagelsesviis”.

Samerna vann i såväl Tingsrätt (herredsretten ) och Hovrätt (lagmannsretten). Saken togs upp av Norges Högsta Domstol (Høyesterett), som avgjorde saken i Plenum år 2001 till samernas fördel. En avgörelse i plenum används mer sällan och innebär att 15 domare i Högsta Domstolen avgör saken. Högsta Domstolen menade vidare att det var otvivelaktigt att sydsamerna i området var ett urfolk som brukat marken sedan urminnes tider. Vidare uttalade Högsta Domstolen att samerna som urfolk hade särskilda rättigheter till fjällområdena.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Glöm inte att skriva ett resebrev!

Så nästa gång du är ute på resa – Glöm inte att skriva ett resebrev! Brevet kan kanske få större betydelse än du anat om några hundra år?

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Annonser

Peter Frederik Suhm år 1770 och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

Peter Frederik Suhm
Peter Frederik Suhm

Juristen Peter Frederik Suhm var utan tvekan Danmarks främsta 1700-talshistoriker. Han blev med tiden sannolikt den mest rikaste historikern genom tiderna.

Man kan undra vad en dansk historier har med samernas ursprung att göra? Det finns flera anledningar varför Suhm kom att fundera över samernas härkomst.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Peter Frederik Suhm flyttar från Danmark till Sameland

En anledning är att han att han 1752 gifte sig med Elisabeth Angell från Trondheim som var arvtagerska till Norges största förmögenhet. Hans ankomst till Trondheim från Köpenhamn var väl förberedd. Redan efter en vecka i Tronheim var han förlovad och gifte sig året år därpå den 19:e april 1752. I och med bröllopet förband sig Suhm i ett äktenskapsförord att bo i Trondheim så länge hans svärmor levde.

Boende i Trondheim i närheten till samer och samisk kultur skapade naturligtvis intresse för samerna och samernas ursprung. Peter Frederik Suhm kom även att skriva om nordens folks ursprung och utveckla teori om de nordiska folkens invandring till Skandinavien. Om man skriver om de nordiska folken går det inte att bortse från frågeställningar som varför är samerna i Sameland och var kommer de ifrån?

En ytterligare anledning kan ha varit hans nära bekantskap med den norska historikern Gerhard Schøning som hade i stort sett samma uppfattning om samernas ursprung som Suhm. Gerhard Schøning hade dessutom ett stort intresse i samerna uppvuxen bland Sjösamer (Havssamer). De gav också ut gemensamma verk och satt i samma olika styrelser.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Peter Frederik Suhm flyttar tillbaka till Köpenhamn

Suhm svärmor dog året därpå 1752. Suhm hade också möjlighet att ta del av kommande arv efter sin frus rike ogifte farbror Thomas Angell, (1692-1767).

Thomas Angells bror Lorentz Angell dog 1751 och Lorentz del i arvet förblev oskiftat. Dock bröt Thomas Angell år 1761sina kontakter med familjen till brodern Lorentz Angell.

Thomas Angell bröt samma år 1761 även sina kontakter med Peter Frederik Suhm. Thomas Angell skiftade dock sin förmögenhet och gav sin brorsdotter och Suhms fru Elisabeth Angell den för tiden enorma summan av 300 000 riksdaler i arvslott. 300 000 riksdaler motsvarar omkring 1,2 miljarder NOK i dagens värde eller 1,3 miljarder SEK.

På kvällen den 19:e september kl: 22.00 år 1767 dog den stormrike handelsmannen Thomas Angell. Men, bara några timmar före han dog överlämnade Thomas Angell ett skrini järn till sina två testamentsförordnade. Skrinet innehöll för sina släktingar och omvärlden en enorm överraskning. I skrinet låg ett testamente och Agells sista vilja att hela hans förmögenhet skulle gå till de fattiga i Trondheim. Testamentet var daterat dagen innan han dog den 18:e oktober 1767 och uttalar orden ”Alle mine Efterladenskaber, være sig contante Penger, Bergparter, Jordegods, Obligationer, med videre, af hvad Navn nefnes kand, giver og skienker jeg til de Fattige, saaledes: At de nyde aarlig deraf de faldende Renter og Revenuer.”

I testamentet ingick även krongodsen med stora skogsområden i Selbu, Tydal och Klæbu som Thomas Angells morfar, Thomas Hammond, inköpt år 1681.

Testamentet ledde till att Thomas Angells Stiftelser upprättades den 1:a januari 1767.

”Thomas Angells Hus” i Trondheim ingick även i testamentet och som omgjordes till 50 hyreslägenheter som uthyres av Thomas Angells Stiftelser. Thomas Angells Stiftelser hyr även ut ett andra hus på  Kjøpmannsgate 6 som omgjordes till hela 25 hyreslägenheter, dvs två bostadshus blev 75 hyreslägenheter. Det kan man tala om bostadshus för 1 person!

Thomas Angells testamente och gåva till staden har påverkat Trondheims liv in i våra dagar. Detta år 2017 har av Trondheim utsetts till 250 års jubileumsår och Thomas Angells dödsdag tisdag den 19:e september firas särskilt.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

En tallrik gröt

Författarinnan Conradine Birgitte Dunker (1780-1866) har på ett gripande sätt i en bok beskrivit hur Thomas Angells bröt med sina släktingar och orsaken varför. Att rekommendera för vidare läsning är också Professor Ida Bulls bok ”Thomas Angell – kapitalisten som ble hjembyens velgjører” från 1992.

Enligt sägnen bröt Thomas Angell med sina släktingar på grund av man missade att servera till honom en tallrik gröt på morgonen. Personligen tror jag att grunden var djupare än så. Thomas Angell hade en djup humanistisk syn som, enligt min mening, skilde sig från andras synsätt på världen och hur rikedom skulle användas. Thomas Angell bidrog själv till flera insatser under sitt liv för att hjälpa fattiga och nödställda.

Suhm flyttade efter brottet med Thomas Angell tillbaka till Köpenhamn år 1761.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Omgift efter tre månader

Hans fru Elisabeth Angell dog den 11:e juli 1788. Tre månader senare den 18:e oktober 1788 var den 60-årige Peter Frederik Suhm omgift med den 24 årige Christiane Becker (26.3.1764–7.2.1799).

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Peter Frederik Suhm publikationer

Suhm har utgivit ett stort antal historiska verk. De huvudverk som främst berör samernas ursprung är ”Om de nordiske Folks ældste Oprindelse” från år 1770 och  ”Historie om de fra Norden udvandrede Folk” i två bind från 1772 respektive 1773.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Två folkslag sedan urminnes tider

Den danske historikern Suhm konstaterar att Norden bebotts av två folkslag sedan urminnes tider. Med Norden avser Suhm Danmark, Sverige och Norge. De två folkslagen grundar han sig på språkskillnader där han hänför svenskar, norrmän och danskar till det ena folkslaget och till det andra folkslaget samer, finländare, kajaner/kväner och karelare.

Peter Frederik Suhm konstaterar att endast dessa två folkgrupper bebott Norden sedan urminnes tider.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Två folkslag med två olika ursprung

Historikern Suhm konstaterar vidare att skillnaden mellan dessa två huvudspråk är så stor ”att man lätt kan inse att de två språken har olika ursprung”, samt de som talar de olika språken följaktligen måste ha haft olika ursprung.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Vem kom först?

Efter att ha konstatera vilka folkgrupper som lever i Norden går Suhm sedan vidare med att hänvisa till verket ”Historia rerum Norvegicarum” (Historien om Norge), del 1 sidorna 116 – 118 och konstaterar att Gigantes, Thusser och Jotuner var de som kom först till Norden.

Gigantes, Thusser och Joter var väsen från den isländska sagovärlden. De isländska sagorna var vid denna tid historisk dokumenterad fakta. Sådana fakta som inte kunde ifrågasättas vid denna tidsperiod.

Med Gigantes avses Jättar, Thusser  avser Troll och Joter avser den folk som härstammar från det mystiska gudaväsendet som besitter stor vishet Forn-Jot (forn-jótr). I andra sammanhang Jotuner tolkats som det samiska folket eller Väst-nordiska germaner. I Orkneyöarnas saga, (Orknøyingenes saga), och i ”Hur Norge blev byggt”, (Hversu Noregr byggðist), uppträder i stället Forn-Jot som första kung av Gotland, Finland och Kvenland.

Historia rerum Norvegicarum, (Historien om Norge), var skriven av den isländske historikern Thormodus Torfæus, (Þormóður Torfaso).  Torfæus levde mellan åren 1636—1719 och utgav Historia Rerum Norvegicarum i fyra volymer år 1711. Det ska sägas att Historia Rerum Norvegicarum är ett mastodontverk på 3 500 sidor och som beskriver Norges tillkomst.

Den isländske historikern Torfæus hade en källkritisk inställning. Trots detta menade Thormodus Torfæus att övernaturliga väsen och trolldom i de isländska sagorna verkligen existerat och var därmed historisk fakta. Det som kan ses som uppdiktade historier och väsen är omskrivningar av verkligheten och ett uttryck för en djupare sanning. En sanning som kan förstås bara om de tolkas rätt. Det historikern Thormodus Torfæus troligen menade, enligt min mening, var att ibland skall man inte läsa ett gammalt dokument bokstavstroget. En liknelse, i viss mån, kan göras vid bibeln. Bibeln och gamla testamentet, samt delar av nya testamentet, kan inte läsas bokstavstroget. Om man läser bibeln bokstavligt så får man problem med den vetenskapliga kunskapen. Man kan inte bygga en population på bara två individer till exempel Adam och Eva. En sådan population skulle gå under i stället för att skapa nuvarande mänskliga släkte.

Det var Gigantes, Thusser och Jotuner som Oden och Asarna mötte när de kom till Norden. För den danske historikern Peter Frederik Suhm var Oden en person som verkligen levat. Utifrån tolkning av de isländska sagorna och bibeln konstaterar Suhm att Gother (Goter) och Geter (Götar), dvs germaner, invandrat till Norden efter Gigantes, Thusser och Jotuner. Gother och Geter, som Suhm menar var ett folk, var kom med Oden och härstammade från bibelns Japhet. Japhet var en av Noaks söner.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Vem kom sist?

Historikern Peter Frederik Suhm menade att samer och finländare invandrade till Norden efter germanerna.

 

Ett stort tack

Ett stort tack till Kaplan för samerna på Lunds Stift, Mattias Haglund, som varit behjälplig med synpunkter på bibeltolkning.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

 

 

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Gerhard Schøning år 1769, den stora finska nationen och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

Gerhard Schøning var inte Norges första historiker. Av många räknas han dock som Norges första historiker till yrket. Möjligt att islänningen Tormod Torfæus (Þormóður Torfason 1636 – 1719) räknas som Norges första professionelle historiker. Han var anställd som kunglig historiker i Kungariket Danmark, som Norge tillhörde och bodde större delen av sitt liv i Kopervik, Rogaland, Norge.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Norges historia i bokform 1751

Gerhard Schøning utgav år 1751 ett verk om Norges historia med den långa titeln; Forsøg til de nordiske landes, særdeles Norges, gamle geographie: hvorved Finmarkens og hosliggende Lapmarkers gamle grændser og strekning, indbyggernes oprindelse, landenes ælde, samt andre saa vel geographiske som politiske omstændigheder undersøges”.

Nu ska det sägas att boktitlar på den här tiden var omfattande. Inte bara titel på Schønings verks omfattande. Faktiskt hela verket är omfattande på hela 664 sidor. Utgivningen skedde naturligt i Danmark hos Det kongl. Danske selskab (C. G . Glasing).

 

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samer och Samojeder var ett folk

I sitt verk från 1751 uttalar historikern Gerhard Schøning att samer och samojeder ursprungligen var ett folk.

Schøning grundar sin uppfattning om ”släktskap” att de båda folken, Samer och samojeder, har ett likartat namn på sig själva. Vidare menade Schøning att det fanns kulturella likheter mellan de två folken.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Äldre historiska verk om samer och samojeder

Schøning var således inte ensam om teorin att samerna var besläktade med samojeder. Carl von Linné företog 1732 sin Lappländska resa. Linné inte in på samernas ursprung. Där emot skriver Linné att det samiska folket är en unik variant av Grönlands eskimåer och Rysslands Samojeder ”Singularum esse varietatem e Samojedica gente una cum Groenlandis et Esquimaux ortam.” Nu ska det sägas att Linnés Lappländska resa publicerades först efter hans död i verket ”Iter Lapponicum”.

Tre år före Schønings verk publicerade Eric Julius Björner (1696-1750) en bok med ett liknande påstående. År 1748 utgav Björner sin historiska bok ”Svea rikes hävda ålder, uppvisader med en sago och röno reda om nordiske länders, så fornare som senare, åboning, strandvidd och Östersjöhögd, med tillökning av et brev om finnars, lappars och samojeders ursprung från samaritanske israeliter”.  I detta verk skriver Eric Julius Björner att finnar, samer och samojeder var besläktade och kom ursprungligen från ett och samma folk. Björner skriver ”i det Lapparne kallar sig själve Samorej” och Finnarna kallar sig Suomalaiset så är det uppenbart att de har varit ett folk med Samojederna. Björner utgår således, bland annat, vad de olika folken kallar sig själva. Björner hänvisar också till de geografiska likheterna.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samojeder

Samojeder är en samlingsbeteckning för fyra folkgrupper som talar ett med varandra besläktat språk; Nenets (Jurak-Samojeder), Nganasaner (Tajmir Samojeder), Entser (Jenisej Samojeder) och Selkuper (Ostjak Samojeder).

Gerhard Schøning menade att orden samer och samojed påminner om varandra och skulle kunna vara ett tecken på släktskap mellan de två folken. Att dra slutsatser utifrån namn på orter och folk var en vanlig forskningsmetod i historia på denna tid. Nu är det bara så att ordet ”Samojed” inte är urfolkens egen beteckning på sig själva. I stället tros beteckningen ha ryskt ursprung med betydelsen ”de som äter sig själva” (kannibaler). Språkligt sett är dock Samojeder besläktade med samerna och ingår i den finsk-ugriska språkfamiljen.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samer och Samojeder blev två olika folk

Historikern Gerhard Schøning menade, i sitt verk från 1751, att samer och samojeder kom att splittras upp till två olika folk genom folkgrupperna hunner och ryssars inträng på deras område. (Hunnerna är ett samlingsbegrepp för en av de centralasiatiska befolkningsgrupper som under mitten av 400-talet invaderade Europa under ledning av den kände Attila).

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Norges historia i bokform 1769

Gerhard Schøning utgav år den 22:a juli år 1769 en ny skrift med titeln; Afhandling om de Norskes og endeel andre Nordiske Folkes Oprindelse”. Skriften publicerades även år 1839 och då under ett nannat namn ”Om Nordmændenes Herkomst og Folke-Slægtskab”.

Som titeln anger så handlar skriften om norrmännens och nordiska folks, inklusive samernas, ursprung.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna och finska nationen år 1769

I ”Afhandling om de Norskes og endeel andre Nordiske Folkes Oprindelse från 1769 utvecklar historikern Gerhard Schøning, inte bara samernas ursprung, utan även en teori om folk av den ”finska nationen”.

Schøning ville hitta en förklaring på var samerna kom ifrån och ett sammanhang på alla folk som fanns i norr och öster inkluderat de ”Bjarmer” som fanns omtalade i de isländska sagorna. Lösningen blev ”Den finska nationen”.

Historikern Gerhard Schøning menade att det ursprungligen måste ha funnits en stor folkgrupp som ursprungligen talade ett språk och som senare kom att splittras upp i flera olika folk med olika språk. Schøning kallade denna stora folkgrupp för den finska nationen och som talade ett finskt språk.

Enligt Schøning kunde den finska nationen indelas i två folkgrupper. Den ena folkgruppen var  ”Permecker eller Biarmer, Ostiaker, Sirener, og Wotiaker” och den andra folkgruppen var  ”Scheremisser, Kalmukker, Wogulizer, Morduiner, Samojeder, Lapper og Finner”. (Afhandling om de Norskes og endeel andre Nordiske Folkes Oprindelse  1769 s.145). Schøning menade, som omnämndes ovan, att ryssar och hunner trängt in och splittrat upp den finska nationen som resulterade i flera folkgrupper med besläktade språk.

Schøning var inte ensam om teorin att samerna var besläktade med finländarna. Schøning hänvisar själv till att Johannes Schefferus, (1621 – 1679) i verket Lapponia från år 1673 menat att samer och finländare varit besläktade (Se tidigare blogginlägg ).

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Bjarmerna

I de isländska sagorna omnämns folket ”Bjarmer”. Det är omtvistat, bland historiker, om Bjarmerna existerat och i så fall var deras bosättningsområde ”Bjarmland” varit. Enligt Schøning var Bjarmland i nuvarande Arkhangelsk län vid floden Dvina och Vita havet.

Folkgruppen ”Bjarmerna” menade Schøning att de var ett ”blandfolk” mellan den finskspråkige och norrönantalande folkgrupperna. Att Bjarmerna var en ”blandning” mellan två olika folk konstaterar Schøning utifrån att de talade ett finskt språk och samtidigt ”have næsten allesammen rødt Haar og blaaeagtige Øine” enligt den isländska sagan. (Afhandling om de Norskes og endeel andre Nordiske Folkes Oprindelse  1769 s.145).

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Bjarmerna – Den finska nationens mäktigaste folk

Man skulle kanske naturligt kunna tro att finska folket var det ledande och största folkgruppen i den finska nationen utifrån Schønings namngivning av ”nationen”. Men, enligt Schøning var det istället Bjarmerna som var det mäktigaste folket i den ”finske nasjon. (Afhandling om de Norskes og endeel andre Nordiske Folkes Oprindelse  1769 s.145).

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samer, Kväner och Kvänland

Det kan vara på sin plats att i detta sammanhang också ta upp historiker Schønings syn på Kväner och Kvänland.

Det har under modern tid bildats ett Kvänlandsförbund, Författaren Bengt Pohjanen har år 2014 skrivit en särskild bok om Kvänland med titeln ” Kvänland – Faravids rike”, Sedan år 2010 finns en Kvänsk flagga och den 16:e mars utsetts till Kvänfolkets dag, samt Kväner kräver urfolksstatus.

Om ”Kväner” och ”Kungadömet Kvänland” verkligen existerat har blivit en omdiskuterad fråga. ”Kväner” och ” Kvänland” omnämnts i de isländska sagorna. Jag ska i ett kommande blogginlägg ta upp Kvänland som ett fantasiland från sagornas värld.

Enligt Schøning så har varken folket Kväner och Kvänland aldrig existerat. Schøning menar i stället att det var en beteckning på samer.

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Vem var Gerhard Schøning år 1751 och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Norsk historiker från 1700-talet.

Gerhard Schøning var inte Norges första historiker. Av många räknas han dock som Norges första historiker till yrket. Möjligt att islänningen Tormod Torfæus (Þormóður Torfason 1636 – 1719) räknas som Norges första professionelle historiker. Han var anställd som kunglig historiker i Kungariket Danmark, som Norge tillhörde och bodde större delen av sitt liv i Kopervik, Rogaland, Norge.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Uppvuxen i Sjösamisk miljö

Gerhard Schøning föddes den 2:a maj 1722 i en Sjösamisk, (Havssamisk), miljö i Skotnes vid vid Lofoten och dog den 18:e juli 1780 i Köpenhamn.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Schøning och antisamisk hållning

Det har påståtts i litteraturen och på olika internetsidor att genom att Schøning växte upp i en Sjösamisk miljö skulle han ha haft en negativ inställning till samerna. Själv har jag inte ännu hittat några egentliga belägg för detta. Dock, kan hans teorier om samernas ursprung tolkas som han varit fientligt inställd till samerna. Personligen skulle jag i stället klassificera honom som norsk nationalist. Att någon är nationalist behöver ju inte innebära att personen har något emot samerna. Nu ska det väl tilläggas att i dag skulle nog Schøning betecknas som ultra-nationalist motsvarande Rydbäck d.ä. och götisterna i Sverige.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Historikern Gerhard Schøning gav samerna seger

Det ska tilläggas att tack vare historikern Gerhard Schøning har samerna i Norge vunnit en betydande rättegång i Högsta Domstolen. 1700-tals historikern Gerhard Schøning har således haft betydelse in i vår tid.  År 1995 stämde över 200 markägare i Selbu kommun, sydliga Tröndelag (Sør-Trøndelag), samerna och menade att de hade bättre rätt till fjällområden. Markägarna avsåg att använda ett 400 kvadratkilometer stort områdena till jakt, fiske, skogsbruk och etablering av fritidsstugor. Markägarna menade att samerna hade invandrat till området i modern tid och långt senare än bondebebyggelse tillkommit. Markägarna hävdade vidare att användning av fjällområden för renbete (Essand och Riast/Hylling) inte kunde ge upphov till nyttjanderätt eller andra rättigheter.

Samerna å sin sida hänvisade till den norske historikern Gerhard Schøning, som i ett brev från sin resa år 1773 i området, skrivit att det fanns såväl samer som renskötsel där.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna var besläktade med Samojederna

Gerhard Schøning utgav år 1751 ett verk om Norges historia med en av de längsta titlarna på en historiebok; ”Forsøg til de nordiske landes, særdeles Norges, gamle geographie: hvorved Finmarkens og hosliggende Lapmarkers gamle grændser og strekning, indbyggernes oprindelse, landenes ælde, samt andre saa vel geographiske som politiske omstændigheder undersøges”. I verket påstår Schøning att samer och samojeder ursprungligen var ett folk. Schøning grundar sin uppfattning om ”släktskap” att de båda folken, Samer och samojeder, har ett likartat namn på sig själva. Vidare menade Schøning att det fanns kulturella likheter mellan de två folken.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Norrmän invandrade till Norden från norr

Historikern Gerhard Schøning ansåg i sitt verk från 1751 att norrmännen ”norrøne befolkning” var det folk som först invandrade till Norge. Det revolutionerande var att han menade att norrmännen invandrade till Norge norrifrån. Att en germansk stam kommit till Norden från norr hade aldrig någon tidigare presenterat.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna invandrade till Norden efter Norrmännen

Historikern Gerhard Schøning menade vidare att samerna anlände från Ryssland till Nordnorge efter norrmännen. Att samerna kunnat breda ut sig i norr berodde på, enligt Schøning, att norrmännen redan övergett Finnmark och stora delar av Nordnorge. Norrmännen hade redan vandrat söderut när samerna ankom till Skandinavien.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

1700-talet med negativ syn på samerna

Historikern Gerhard Schøning växte upp i en sjösamisk miljö och levde under 1700-talet. Det finns skrivet på några ställen att det fanns en allmän negativ hållning under 1700-talet mot samerna. Jag är personligen inte övertygad om detta påstående. Det rimmar inte heller med upplysningstidens och Rousseaus ideal om naturfolk. Det rimmar inte heller med Carl von Linnés idealisering av samerna och samernas liv. Den svenska historikern Lennart Lundmark har i historieboken ”Stulet land: svensk makt på samisk mark” utnämnt 1700-talet för samerna som ”Det goda 1700-talet”.

Upplysningstiden satte vetenskaplighet och tron på förnuftet i centrum. Något som ledde till att européerna utvecklade en uppfattning av överlägsenhet gentemot andra folk. Européerna såg sig som civiliserat och kulturfolk som var mer utvecklade än och därför överlägsna ”naturfolk”. Denna idéströmning skulle så småningom nå Norden. Om detta ska jag dock återkomma till i ett senare blogginlägg.

Nu ska det väl också sägas att upplysningstidens inträde i Norden kom senare än övriga Europa.

Historikern Schøning påstod att norrmännen kom före samerna till Sameland. Detta har tolkats som om Schøning hade en negativ syn å samerna. I Schøning värld, som historiker under denna tidsperiod, hämtades otvivelaktiga fakta från bibeln och de isländska sagorna. Det ligger i sakens natur att norsk historia måste förklaras på så sätt att det låg i linje med både bibeln och de isländska sagorna. Svenska historiker påstod att i den isländska ”Ynglingasagan”, om de svenska kungaätterna, uttalas att Goterna, dvs ”svenskarna”, invandrade till Norden så möttes de av ett annat folk ”Joter”, som redan fanns i Norden. Några av de svenska historikerna påstod att Joterna var samerna. Vilka var då norrmännen och var kom de ifrån? Kan det inte då ha tett sig naturligt för Schøning, som norsk nationalist, att påstå att Joterna var Norrmän och att norrmännen kom invandrat till Norden? Att påstå att Norrmännen kom före svenskar och samer till Norge behöver således inte betyda att Schøning såg ner på samerna eller hade Samefobi. Det kan bara vara ett utslag av norsk nationalism.

Det skall också tilläggas att det år Schønings verk publicerades pågick förhandlingar om riksgränsen mellan Danmark (Norge) och Sverige, där Sverige hävdade ”eldgamla” dokument om rätten till ”Västersjön”, dvs Atlanten, i norr. Det passar nästan för bra in i tiden för Norge att hävda att norrmännen bebott hela Nordnorge, inkluderat Finnmark, långt före svenskarna ens invandrat till Skandinavien?

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Karriär

År 1742 blev Schøning student och år 1748 Fil.Dr. År 1751 blev Schøning rektor vid Katedralskolan i Trondheim. Trondheim Katedralskole är Norges äldsta skola och har en historia som går mer än 900 år tillbaka i tiden. I Trondheim har Schøning fått en gata uppkallad efter sig liksom Trondheims Realskola ändrat namn till ”Gerhard Schønings skole”.

Schøning blev utnämnd till professor vid Sorø Akademi.

Gerhard Schøning var ledamot av ”Det Kongelige Danske Videnskabernes Selskab” från 1758 och blev Justitieråd 1774.

På sin ålders höst arbetade han vid Riksarkivet i Köpenhamn där han så småningom avled. Här kan tilläggas att han var av dansk släkt.

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami History blog in English by Lars-Nila Lasko

Samepolitisk Blogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Gerhard Schøning år 1751 och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

Gerhard Schøning  – Norges första historiker?

Gerhard Schøning var inte Norges första historiker. Av många räknas han dock som Norges första historiker till yrket. Möjligt att islänningen Tormod Torfæus (Þormóður Torfason 1636 – 1719) räknas som Norges första professionelle historiker. Han var anställd som kunglig historiker i Kungariket Danmark, som Norge tillhörde och bodde större delen av sitt liv i Kopervik, Rogaland, Norge.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Vem som var Sveriges första historiker ?

Vem som var Sveriges första historiker som yrke är lite mer komplicerat. Enbart vilket universitet som är Sveriges äldsta är diskutabelt. Titeln som det äldsta svenska universitet är omstridd, men tre orter brukar nämnas i diskussionen.

Staden Lunds akademiska tradition påbörjades redan år 1425 genom Lunds studium general. Men, staden tillhörde då Danmark och Lunds studium general upphörde redan år 1536 i och med danska reformationen. I tillägg motsvarade studium general en högskola enligt några historiker. Otvivelaktigt är att staden var först med högskolestudier i Norden. Andra akademiker i Lund hävdar däremot att Lund har Sveriges äldsta universitet.

Universitetet i Greifswald, Tyskland, från år 1456 omnämns ibland i den historiska litteraturen som Sveriges äldsta universitet. Men, staden Greifswald blev svenskt först år 1648. Greifswald återgick senare till att bli en tysk stad.

Uppsala universitet grundades år 1477. Dock låg verksamheten nere under större delen av 1500-talet. Universitetet har varit i oavbruten verksamhet sedan 1595. I Uppsala hävdar man att stadens universitet inte bara är Sveriges utan rentav hela Nordens äldsta.

Så, jag avstår att spekulera vem som var Sveriges första historiker till yrket så länge debatten om Sveriges äldsta universitet fortfarande pågår. Dock, är det lätt att fastställa vem som var Sveriges första kvinnliga professionella historiker. Agnes Birgitta Odén-Dunér (1921-2016), den första kvinnliga professorn i historia i Sverige och arbetade vid Lunds universitet. Det är alla överens om. Är det inte ett manssamhälle vi lever i?

Allmänt så brukar greken Herodotos utpekas som ” historieskrivningens fader”. Men, han skrev inget om Norden utan endast om Medelhavsvärlden, samt levde långt före Kristi födelse. För svenskt vidkommande skulle jag nog hellre utse  Erik Olofsson som historieskrivningens fader i Sverige. Han är dock mer känd under sitt latinska namn Ericus Olai.

Men, vem var samernas första historiker? Kanske Samuli Aikio eller Israel Ruong eller???

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Norges gamla geografi

Gerhard Schøning utgav år 1751 ett verk om Norges historia med en av de längsta titlarna på en historiebok;Forsøg til de nordiske landes, særdeles Norges, gamle geographie: hvorved Finmarkens og hosliggende Lapmarkers gamle grændser og strekning, indbyggernes oprindelse, landenes ælde, samt andre saa vel geographiske som politiske omstændigheder undersøges”.

Nu ska det sägas att boktitlar på den här tiden var omfattande. Inte bara titel på Schønings verks omfattande. Faktiskt hela verket är omfattande på hela 664 sidor. Utgivningen skedde naturligt i Danmark hos Det kongl. Danske selskab (C. G . Glasing).

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samer och Samojeder var ett folk

Historikern Gerhard Schøning var av uppfattningen att samer och samojeder ursprungligen var ett folk. Detta uttalar han i bokenForsøg til de Nordiske Landes, særdeles Norges, gamle Geographie...” från 1751. Han skulle några år senare komma att utveckla sin idé om samernas släktskap med samojederna.

Schøning grundar sin uppfattning om ”släktskap” att de båda folken, Samer och samojeder, har ett likartat namn på sig själva. Vidare menade Schøning att det fanns kulturella likheter mellan de två folken.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samer är en unik variant av Grönlands eskimåer och Rysslands Samojeder (Carl von Linné år 1732)

Nu var inte Schøning inte ensam att ha teorin om att samerna var besläktade med samojederna. Carl von Linné företog 1732 sin Lappländska resa. Om samerna däremot talar Linné inte om deras ursprung. Där emot skriver Linné att det samiska folket är en unik variant av Grönlands eskimåer och Rysslands Samojeder ”Singularum esse varietatem e Samojedica gente una cum Groenlandis et Esquimaux ortam.” Nu ska det sägas att Linnés Lappländska resa publicerades först efter hans död i verketIter Lapponicum”.

bok-bjorner

Samer och samojeder (Eric Julius Björner år 1748)

Tre år före Schønings verk publicerade Eric Julius Björner (1696-1750) en bok med ett liknande påstående. År 1748 utgav Björner historiska verket ”Svea rikes hävda ålder, uppvisader med en sago och röno reda om nordiske länders, så fornare som senare, åboning, strandvidd och Östersjöhögd, med tillökning av et brev om finnars, lappars och samojeders ursprung från samaritanske israeliter”. Eric Julius Björner ansåg att finnar, samer och samojeder var besläktade och kom ursprungligen från ett och samma folk. Björner skriver ”i det Lapparne kallar sig själve Samorej” och Finnarna kallar sig Suomalaiset så är det uppenbart att de har varit ett folk med Samojederna. Björner utgår således, bland annat, vad de olika folken kallar sig själva. Björner hänvisar också till de geografiska likheterna.

Björner menade att samer och samojeder ursprungligen varit ett folk som splittrats i två folk. Även Schøning drar liknande slutsats. Schøning hade samma teori om varför samer och samojeder splittrats i två folk.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samer och Samojeder blev två olika folk

Historikern Gerhard Schøning menade att samer och samojeder kom att splittras upp till två olika folk genom folkgrupperna hunner och ryssars inträng på deras område. (Hunnerna är ett samlingsbegrepp för en av de centralasiatiska befolkningsgrupper som under mitten av 400-talet invaderade Europa under ledning av den kände Attila).

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samojeder

Samojeder är en samlingsbeteckning för fyra folkgrupper som talar ett med varandra besläktat språk; Nenets (Jurak-Samojeder), Nganasaner (Tajmir Samojeder), Entser (Jenisej Samojeder) och Selkuper (Ostjak Samojeder).

Gerhard Schøning menade att orden samer och samojed påminner om varandra och skulle kunna vara ett tecken på släktskap mellan de två folken. Att dra slutsatser utifrån namn på orter och folk var en vanlig forskningsmetod i historia på denna tid. Nu är det bara så att ordet ”Samojed” inte är urfolkens egen beteckning på sig själva. I stället tros beteckningen ha ryskt ursprung med betydelsen ”de som äter sig själva” (kanibaler). Språkligt sett är dock Samojeder besläktade med samerna och ingår i den finsk-ugriska språkfamiljen.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Revolutionerande teorier på 1700-talet

Historikern Gerhard Schøning hade vidare omfattande och revolutionerande teorier om samerna i en stora nationen och samernas invandring till Skandinavien och Norge. I tillägg hade Schøning en ny och mycket annorlunda idé om norrmännens ursprung. Dessa teorier var dessutom revolutionerande för att läggas fram i mitten av 1700-talet. Något som jag skall återkomma till i ett kommande blogginlägg.

 

Bloggfrågor

Vem var Sveriges första historiker?

Vem va Norges första historiker?

Vem var Finlands första historiker?

Vem var samernas första historiker?

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami History blog in English by Lars-Nila Lasko

Samepolitisk Blogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Gerhard Schøning år 1751, samernas invandring till Norden och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Gerhard Schøning var inte Norges första historiker. Av många räknas han dock som Norges första historiker till yrket. Möjligt att islänningen Tormod Torfæus (Þormóður Torfason 1636 – 1719) räknas som Norges första professionelle historiker. Han var anställd som kunglig historiker i Kungariket Danmark, som Norge tillhörde och bodde större delen av sitt liv i Kopervik, Rogaland, Norge.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Norges gamla geografi

Gerhard Schøning utgav år 1751 ett verk om Norges historia med en av de längsta titlarna på en historiebok; ”Forsøg til de nordiske landes, særdeles Norges, gamle geographie: hvorved Finmarkens og hosliggende Lapmarkers gamle grændser og strekning, indbyggernes oprindelse, landenes ælde, samt andre saa vel geographiske som politiske omstændigheder undersøges”.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Norrmän invandrade till Norden från norr

Historikern Gerhard Schøning ansåg i sitt verk från 1751 att norrmännen ”norrøne befolkning” var det folk som först invandrade till Norge. Schøning påstående kanske tyckas naturlig eftersom han var norsk nationalist.

Det revolutionerande var att han menade att norrmännen invandrade till Norge norrifrån. Att en germansk stam kommit till Norden från norr hade aldrig någon tidigare presenterat.

Schøning kunde också tidsbestämma tidpunkt när Norrmännen anlände till Nordnorge. Enigt Schøning hade norrmännen kommit till Norge från Ryssland och nått Nordkap mellan åren 2457 och 2557 efter världens tillkomst.

Schønings teorier om Norrmännens ankomst till ett öde land skulle hundra år senare tas upp igen i modifierad form av Rud Keyser i boken ”Om Nordmændenes Her-korast og Folkeslægtskapfrån år 1868, (Första gången publicerad i ”Samlinger til det norske Folks Sprog og Historie”. VI, sidorna. 263-462, år 1839).

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Norrmän ankom till herrelöst land

Enligt Schøning anlände norrmännen först till Finnmark och Nordnorge, som var herrelöst land. Norrmännen vandrade därefter söderut längst norska kusten till södra Norge.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna invandrade till Norden efter Norrmännen

Historikern Gerhard Schøning menade vidare att samerna anlände från Ryssland till Nordnorge efter norrmännen. Att samerna kunnat breda ut sig i norr berodde på, enligt Schøning, att norrmännen redan övergett Finnmark och stora delar av Nordnorge. Norrmännen hade redan vandrat söderut när samerna ankom till Skandinavien.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Nordnorge var norskt land

Historikern Gerhard Schøning menade vidare att norrmännen aldrig uppgett överhögheten och kontrollen över Finnmark och Nordnorge. Som bevis för detta hänvisar Schöning att i isländska sagan ”Heimskringla” fastslås att ”Eirik Blodøksplundrade Bjarmland och fortsatte till Finnmark ” hvor han for ganske fredelig fram og lot allting forbli rolig”. Detta skulle enligt Schøning vara bevis på att innevånarna, dvs samerna, i Finnmark var norska undersåtar, Forsøg til de nordiske landes, særdeles Norges, gamle geographie: hvorved Finmarkens og hosliggende Lapmarkers gamle grændser og strekning, indbyggernes oprindelse, landenes ælde, samt andre saa vel geographiske som politiske omstændigheder undersøges”, år 1751, sidan 77”.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Schønings värld

Det kan kanske i dag vara svårt att förstå hur en historiker kunde komma fram till de resultat som Schøning gjorde. För många verkar hans teorier i dag om norrmännens invandring till Norge löjeväckande eller som en trevlig Norgehistoria.

Men, utifrån 1700-talets idévärld var Bibeln och de isländska sagorna obestridliga fakta. Alla teorier om folks ursprung och folkvandringar måste således passa in med Bibeln och de isländska sagorna.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Syndafloden:

Världen började för Schøning med bibelns skapelseberättelse och syndaflodens ödeläggande av jorden. När Noa steg i land på, Åreskutan i norra Sverige enligt Rudbäck d.ä. eller, Araratfjället i mellanöstern enligt Schøning låg världen helt öde.

Här kommer dock Schøning i konflikt med de som på hans tid menade att syndafloden inte kunnat beröra norra Europa och att det fanns folkslag i norra Europa som var äldre än Noaks efterkommande.

 

Babels Torn i Första Mosebok  11:9:

Hela jorden hade ett enda språk och samma ord.  Men när människorna bröt upp och drog österut, fann de en lågslätt i Sinars land och bosatte sig där. De sade till varandra: ”Kom, så slår vi tegel och bränner det!” Teglet använde de som sten, och som murbruk använde de jordbeck. Och de sade: ”Kom, så bygger vi oss en stad och ett torn som har spetsen uppe i himlen. Låt oss göra oss ett namn, så att vi inte sprids ut över hela jorden.”
Då steg HERREN ner för att se på staden och tornet som människorna byggde. HERREN sade: ”Se, de är ett enda folk och de har ett enda språk. Detta är deras första tilltag, och härefter skall ingenting vara omöjligt för dem vad de än beslutar sig för.  Låt oss stiga ner och förbistra deras språk, så att den ene inte förstår vad den andre säger.”  Så spred HERREN ut dem därifrån över hela jorden, och de måste upphöra att bygga på staden.  Den fick namnet Babel, eftersom HERREN där förbistrade hela jordens språk, och därifrån spred han ut dem över hela jorden.

Babels torn har tolkats Guds straff för mänskligt övermod.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Från Ararat till Babel:

Med utgångspunkt från bibelns berättelse om Noaks landstigning på fjället Ararat och avståndet till Babels torn, dit alla människor först kom, ansåg Schøning sig kunna beräkna tidsåtgång för alla folkvandringar. Eftersom det hade tagit hundra år från Ararat till Babels Torn och avståndet var omkring 75 ”tyska” mil, så tog varje folks folkvandring 100 år för 55,7 mil. Schöning använder sig av tyska mil som motsvarar 7 420,5 m.

Tidigare fanns inget enhetligt system att mäta avstånd. Exempelvis var 1 dalamil = ca 14 485 meter, 1 västgötamil = ca 13 000 meter, 1 Ångermanlandmil = 11 875 meter, 1 Upplandsmil = 10 688,54 meter  och 1 Smålandsmil = ca 7 000 meter. Först år 1665 infördes enhetliga längdenheter utifrån Upplandsmilen som kom att gälla fram till 1889 och var 1 mil = 3 600 stänger = 6 000 famnar = 18 000 alnar = 36 000 fot = 10 688,54 meter. En mil kunde delas upp i 4 fjärdingsvägar om vardera 4 500 alnar eller 2 672 meter.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Tidsåtgång för norska folket att nå Nordkap:

Enligt Schönings beräkning tog det 500-600 år för det norska folket att nå Nordkap från Babels torn. Enigt Schøning hade norrmännen kommit till Norge från Ryssland och nått Nordkap mellan åren 2457 och 2557 efter världens tillkomst.

Schöning hade vidare räknat ut att Norge befolkades långt före Spanien, Frankrike och England. Norge hade befolkats samtidigt som Grekland och Italien.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Det norska folket – Var Jotun same eller norrman?

På 1700-talet och tidigare var det enigt bland nordiska historiker att européer härstammade från Noahs son Jafet. Enligt Schöning så måste det vara Jafets en av Jafets sju söner ”Tubal” med släkt eller stamnamnet Jafetiter som vandrade norrut och var det norska folket. Så långt gamla testamentet i bibeln.

Nu övergår Schöning till Ynglingasagan i de isländska sagorna. Ynglingasagan handlar om de svenska kungaätterna och svenskarnas ankomst till Skandinavien. När Goterna ankom till Norden söder ifrån fanns det redan ett folk i Skandinavien som kallades Jotun. Enligt svenska historiker var ”Jotun” samer. Men, enligt Schöning var det norrmän. För Jotun i de isländska sagorna öåter ju som Jafet i bibeln! Goterna (Svenskarna) blev det dominerande folket och Jotun (Norrmännen) drog sig tillbaka till Jotunheimen omkring 70 år f.Kr.. Efter år 70 f.Kr. beräknar  Schöning släktträdet för den norske kungen Harald Hårfager och senare norska kungaätter.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

BLOGGFRÅGA

Kan man lita på de isländska sagorna?

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Olof von Dalin år 1747 och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

Olof von Dalin
Olof von Dalin

 

Swea Rikes Historia – Första historieboken på svenska

Historikern Olof von Dalin utgav första delen av ”Swea Rikes Historia” år 1747. Den andra delen av Svea Rikes Historia utgavs år 1750 och tredje åren 1760-1761. I verket tar Dalin upp Sveriges historia från forntid fram till Gustav Vasa.

Verket Swea Rikes Historia var nydanande på många sätt. För det första så var det den första historieboken skriven på svenska.

Det ska väl tilläggas att det vid den här tiden inte fanns enhetliga stavningsregler för det svenska språket. Att skriva om den svenska historien på svenska var i sig vågat. I tillägg använde sig Dalin av en tämligen ledig språkstil. Något som vållade stor kritik. Dalin fick tom kraftig kritik i riksdagen av riksdagledamoten Anders Olai Rhyzelius för att använda sig av ett så fritt språkbruk för ett så seriöst ämne som den svenska nationens historia.

I verket Swea Rikes Historia framställer Dalin en bredare historiesyn än vad som kunnat läsas tidigare. Traditionellt brukade historiska verk koncentrera sig kring kungar och kungens politik.  Dalin tar, förutom kungar och politik, även upp seder och bruk, lagar och religion. Dalin säger själv om syftet med Swea Rikes Historia var att ”afmåla med fria och oweldiga frågor de förflutna tiders öden, Konungars fel och dygder, Folkets sällheter och olyckor”. Han åstadkommer med andra ord en historiebeskrivning i modern tappning.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Dalin – Svenska historieskrivningens fader?

Olof von Dalin fick också beröm för sitt verk. Historikern Anders Fryxell skulle hundra år senare komma att kalla Dalin för ”svenska historieskrivningens fader”. Allmänt så brukar greken Herodotos utpekas som ” historieskrivningens fader”. Men, han skrev inget om Norden utan endast om  Medelhavsvärlden, samt levde långt före Kristi födelse. För svenskt vidkommande skulle jag nog hellre utse  Erik Olofsson som historieskrivningens fader i Sverige. Han är dock  mer känd under sitt latinska namn Ericus Olai. För Norges del skulle jag utse Gerhard Schøning till Norges första historiker – åtminstone Norges första historiker till yrket. Men, vem var samernas första historiker? Kanske Samuli Aikio som skrev Sámiid Historjá år 1992 eller Uppsalaprofessorn Israel Ruong eller!

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samernas ursprung från Neurerna

I verket Swea Rikes Historia första del konstaterar Olof Dalin att Sverige först befolkades av Neurerna.

Neurerna omtalas i flera antika källor som ett folk med stor kunskap om magi och trolldom. Redan den ovannämnde historikern Herodotos menade att Neurerna  bland annat skulle de kunna förvandla sig till vargar.

Enligt Dalin var Neurerna dock en blandning av folkslagen Skyter (Nomadfolk norr om Svarta Havet), Greker och Hebréer (Äldsta israeler).

Även senare författare som predikanten Lars Levi Laestadius bror Petrus Læstadius har gjort kopplingar mellan Neurerna och samer vad avser trolldom.

Mer om Neurerna” eller ”Neurerne finns exempelvis att läsa i Lauritz Schebye och Vedel Simonsens ”Udsigt over natjonalhistoriens ældste og mærkeligaste historie” , Köpenhamn 1813.

Neurerna har placerats på olika orter av olika äldre författare som av  Ptolemaios i västra delen av Samarien. Marcellinus menade att Neurernas bosättningsområde var Karpaterna och Plinius utpekade området kring Dnjeprs källor.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Varför är samernas ursprung från Neurerna

Det är svårt att säga varför några författare på 1700-talet och även senare relaterar samerna till Neurerna? Olof Dalin lämnar själv ingen egen förklaring.

Neurerna var ett nomadfolk och boskapsskötare. De var även kända för att inneha övernaturliga krafter och kunde, enligt flera skrifter, förvandla sig till vargar.  Neurerna ansågs vara ett folk med stor kunskap om magi och trolldom. Eftersom samerna ansågs vara ett nomadfolk och med stor kunskap om magi och trolldom kan dessa liknelser haft betydelse.

Tidigare författare hade även hävdat samernas ursprung från Skyttena. Eftersom folkslaget Neurernas bosättningsområde var norr om Skyttenas, dvs närmare samernas, kan det ha tagits in i beräkningarna?

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna besläktade med Ester och Finländare

Olof Dalin utgår vidare från att samerna var besläktade med Ester och Finländare.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samiskan, estniskan och de Finsk-Ugriska språken

Tidigt hade det samiska språkets släktskap till finskan konstaterats. Slutsatser hade tidigare dragits att samer och finländare ursprungligen varit ett folk, som talade ett språk.

Olof Dalin utgår vidare från att samerna var besläktade med Ester och Finländare. Detta utifrån språkliga likheter mellan samiskan, estniskan och finskan.

Att samiskan var besläktat, med inte bara finska, utan även med estniskan var ett stort steg i riktning mot att upptäcka den Finsk-Ugriska språkfamiljen.

Nu ska det nämnas att år 1671 skall den svenske språkforskaren och historikern Georg Stiernhielm ha uppmärksammat likheter eller släktskap mellan samiska, finska och estniska. Dock resulterade detta inte i någon dokumenterad undersökning eller rapport.

Det ska också nämnas att Vikingen Ottar från Hålogaland mellan åren 870 – 890 företog en resa till Vita havet och Bjarmland. Bjarmerna talade ett språk som liknade samiska och som han gjorde sig förstådd på. Enligt professor i finsk-ugriska språk vid Uppsala universitet Björn Collinder påvisade Ottar likheter mellan samiska och karelska. Enligt Collinder var Bjarmerna således Karelare. Personligen har jag en mer tveksam och försiktigare inställning till detta påstående. Ottar kunde nämligen göra sig förstådd med Bjarmerna. Eftersom Ottar bodde i antingen Lulesamiskt-, Nordsamiskt- eller Sjösamiskt språkområde i Norge, (Man vet inte med säkerhet var Ottar bodde),  är det mer sannolikt att Ottar stötte på Östsamer och ett Östsamisk språk som ”Tersamiska. Att göra sig förstådd mellan Lulesamiska, Nordsamiska eller Sjösamiska och Karelska låter, i mina öron, lite långsökt. Sannolikt bodde Ottar i Troms län med Sjösamiska som majoritetsspråk och behärskade troligtvis sjösamiska. Det är mer troligt att Ottar med sin sjösamiska (Västsamiska) gjorde sig förstådd med tersamer (Östsamiska). Troligt är också Ottar hade Sjösamer i sin besättning från sin gård eller alternativ någon Sjösame som slav och tolk. Samiska slavar har dock inte blivit närmare forskat i. Det är dock känt att Vikingar skapade ett samhälle med slavar. Enbart att kommunicera mellan Västsamiska och Östsamiska är svårt. Men, ej omöjligt. Dock, knappast på Västsamiska med karelare som talade karelska . (Sjösamiska talas längst ishavskusten från Troms till Fiskarhalvön i Ryssland utom vid Porsangerfjorden).

Jag skall dock i ett senare blogginlägg återkomma med ett längre och mer utförligare beskrivning av Bjarmerna, Bjarmiska och Östsamer utifrån ett flertal ytterligare källor än Ottar.

År 1730 kartlade svensken Philip Johan von Strahlenberg de finsk-ugriska språken i Sibirien i verket ”Das Nord- und Östliche Theil von Europa und Asia, in so weit solches das gantze Russische Reich mit Sibirien und der grossen Tatarey in sich begriffet. in Verlegung des Autoris”. Johan von Strahlenberg var svensk officer under Karl den XII som tillfångatogs av ryssarna vid slaget i Poltava. Stor del av sin ryska fångenskapstid kom han att tillbringa i Sibirien.

Det skulle dock dröja till år 1770, vid en expedition till Vardö i Nordnorge, för att studera planeten Venus som jesuiten János Sajnovics gör en ovanlig och osannolik upptäck. Ett stort antal samiska ord överensstämmer med ungerska. Dessutom stämmer mycket grammatiskt överens mellan de båda språken. János Sajnovics hade själv ingen förklaring till varför två olika språk liknade varandra. Avståndet var alldeles för stort mellan Vardö och Budapest med närmare 400 mil.   Levnadsmiljön var totalt olika. Kulturerna var helt olika liksom naturmiljön. Trots det var det, enligt János Sajnovics, utan tvivel att språken samiska och ungerska var besläktade. Det måste för János Sajnovics ha känts som en enorm upptäckt. För forskare och historiker om samerna vände sig världen upp och ner. Hur skulle man nu förklara sambandet mellan samer och ungrare?

János Sajnovics  publicerade år 1770 det lilla verket ”Demonstratio idioma Hungarorum et Lapporum idem esse”. Även om den lilla skriften inte innehåller allt för många sidor så blev den väldigt uppmärksammad. Så uppmärksammad att den skapade en ny vetenskap – ”Jämförande lingvistik”, (Comparative linguistics – ursprungligen ”Comparative philology”).

János Sajnovics räknas som den jämförande lingvistikens fader. Jämförande lingvistik eller som historiker kanske hellre vill kalla det ”Historisk lingvistik” alternativt historisk språkvetenskap eller språkhistoria, (diakronisk språkvetenskap, diakron lingvistik, komparativ lingvistik) är den gren av språkvetenskapen som studerar hur språk förändras över tiden.

Det skulle dock efter János Sajnovics upptäckt som den ungerske språkvetaren Sámuel Gyarmathi några år senare kom att ge en systematisk och samlad bild av den finsk-ugriska språkfamiljen i verket ”Affinitas Linguae Hungaricae cum Linguis Fennicae Originis grammaticae demonstrata” från år 1799.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna var en av Bibelns utvandrade stammar

Under 1700-talet och tidigare sekler var det vanligt att utgå från bibeln när man talade om folks ursprung. Det var också vanligt att historiker under 1700-talet och tidigare ansåg att samerna var det folk som först invandrade till Norden. Det bibliska perspektivet skulle komma att överges. Dock kom teorin om samerna som Nordens urfolk att hänga kvar bland historiker en bra bit in på 1800-talet.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna var en av tre folkstammar

Om Neurerna menar vidare Olof Dalin att de var splittrades upp i tre folk; Samer, Finländare och Ester.

Olof Dalin skriver i Swea Rikes Historia neurer var ”sjielfva stammen åt Finnar, Lappar och Estlänningar at de synas wara öfverlefvor af de tio Israels Släckten, som Salmanassar, Konung i Assyrien, förde fångne ur Canaan”.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Ett stort tack

Ett stort tack riktas till min gode vän professor Pekka Sammallahti vid Uleåborgs universitet, som räknas som den främsta språkforskaren i samiska i dag, för hans konstruktiva kommentarer.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

BLOGGFRÅGOR

Vem var Sveriges första historiker?

Vem va Norges första historiker?

Vem var Finlands första historiker?

Vem var samernas första historiker

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami History blog in English by Lars-Nila Lasko

Samepolitisk Blogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan