Jonas Hallenberg år 1819 och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

Jonas Hallenberg
Jonas Hallenberg

Jonas Hallenberg (1748 – 1834) var en av Sveriges främsta historiker under 1800-talet, kansliråd, riksantikvarie och ärofylld sekreterare i Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitetsakademien. Det är säkert många som aldrig har hört talas om Vitterhetsakademien. Därför finns en länk i slutet av detta blogginlägg till akademien.

Men, för att förstå Jonas Hallbergs historiska verk måste vi först gå till en annan känd svensk historiker som levde före Hallberg; Nämligen juristen och historikern Sven Bring. Namnet och juristen Bring – De som är insatta i folkrätt spärrar säkert upp ögonen nu och känner igen namnet!

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Juristen och historikern Sven Lagerbring (Sven Bring) 1707 – 1787

Juristen Sven Lagerbring är historikern med många namn. Han var en av 1700-talets främsta historiker. Han föddes den 24:e februari 1707 i Klinta, Skåne och dog den 5:e december 1787. Sven Bring adlades och tog namnet Sven Lager Bring som senare blev Sven Lagerbring.

Som många jurister övergick han till ämnet historia. Det är egentligen två ämnen som ligger mycket nära varandra. För att förstå juridik måste man inte enbart förstå juridikens utveckling utan även historia. Det är ingen tillfällighet att de båda ämnena förenats i ett gemensamt ämne Rättshistoria.

Sven Lagerbring blev professor i historia vid Lunds universitet.

Sven Bring eller Sven Lagerbring kommer ursprungligen från en norsk släkt som genom Mathias Enertssen Bring flyttade till Skåne under 1500-talet. Bland juristen Sven Brings eller Sven Lagerbrings nu levande släktingar är kanske Sveriges främsta folkrättsexpertert juristen Ove Bring. Ove Bring är professor i folkrätt vid Uppsala och Stockholms universitet och ledamot av den permanenta Skiljedomstolen i Haag, förutom uppdrag från UD.

Historieprofessor Sven Bring eller Sven Lagerbring  skall inte förväxlas med en annan historieprofessor Samuel Ebbe Bring från samma släkt.

De flesta har nog inte funderat över varför de olika namnen i den svenska almanackan har namnsdag en viss dag. Det finns en historisk grund för att varje dag i almanackan har getts ett visst namn. Historiker Sven Lagerbring dog den 5:e december 1787. För att hedra honom infördes år 1901 den 5:e december som namnsdag för Sven. Fortfarande har alla med namnet Sven namnsdag den  5:e december. Det är första gången en historiker fått en dag på året uppkallad efter sig. En annan som fått sin dödsdag uppkallad efter sig är Sten Sture den äldre med Sten som namnsdag den 14:e december.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Sven Lagerbrings huvudverk Svea Rikes Historia 1769 – 1776

Historieprofessor och juristen Sven Lagerbrings huvudverk var ”Svea Rikes Historia” vars första del utgavs år 1769. Verket bestod av 4 delar som utgavs under hela 14 års tid mellan åren 1769 och 1783. Sista kapitlet som behandlar åren 1460-1463 utgavs först år 1907 av en annan professor i historia vid Lunds universitet Lauritz Weibull.

Första Delen av Svea Rikes Historia innefattar Sverige och svenskarna från början till år 1060, samt utgavs år 1769.

Andra delen av Svea Rikes Historia. innefattar Sverige från år 1060 till 1300, samt utgavs år 1773.

Tredje delen av Svea Rikes Historia innefattar Sverige från 1300 till 1397, samt utgavs år år 1776.

Fjärde delen av Svea Rikes Historia innefattar Sverige från 1397 till 1457, samt utgavs år 1783. Sista kapitlet som behandlar åren 1460-1463 utgavs först år 1907 av en annan professor i historia vid Lunds universitet Lauritz Weibull.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna – Sveriges första befolkning i norra Sverige

Sven Lagerbring hade hävdat att samerna var det folk som först bebodde norra Sverige. Lagerbring säger; ”Lapparne kalla sig sjelf Same och hafva de bodt i dessa nordliga orter sedan urminnes tider”.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna – Sveriges första befolkning i södra Sverige

Om samerna säger Lagerbring vidare ”Deras förfäder innehaft hela Sverige, hwilket kan medgifas, så wida man anser Dem såsom en stam med Finnarna.” Historiker Sven Lagerbring säger här att finländare och samer kommer från samma ”stam”, dvs de har varit ett folk ursprungligen; ”Att Finnar och Lappar äro ett Folk intyga både språket och namnen”. Med namnen menar han Same (Sápmi) och Suomi är likartade.

Lagerbring baserar sina slutsatser på Snorre Sturlasons Ynglingasagan där det stadgas att Oden ankom till Sverige och mötte Joterna och Joternas land. Enligt historiker Sven Lagerbring var Joterna ett samiskt-finskt folk och Joternas land var ett samiskt-finskt land.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Jonas Hallenberg och Svea Rikes Historia

Jonas Hallenberg (1748 – 1834) var Sveriges sista Rikshistograf. Någon undrar vad en Rikshistograf var för något?

Ett kort svar skulle kunna vara den högsta statliga ämbetspersonen som hade till uppgift att skriva Sveriges historia. Man kan således utgå att Hallenbergs verk i historia betraktades som särskilt betydelsefulla. En rikshistograf skrev således svensk historia medan man i universiteten undervisade europeisk historia. Huvudsakligen skedde undervisningen om antikens historia. Hallenbergs titeln rikshistograf existerade egentligen inte utan kallades vid denna tid ”Poeta Laureatus”.

Sven Lagerbring var en av 1700-talets främsta historiker och hans verk Svea Rikes Historia blev såväl populär som tongivande om svensk historia.

Jonas Hallenberg utgav ”Anmärkningar” till Sven Lagerbrings verk Svea Rikes Historia år 1819. Eftersom Sven Lagerbrings verk Svea Rikes Historia var en bokserie så blev även Jonas Hallenberg ”Anmärkningar” en serie anmärkningar.

Jonas Hallenbergs ”Anmärkningar” blir inte enbart en uppgörelse med Sven Lagerbrings tolkning av Sveriges historia. Det blir samtidigt en uppgörelse med andra svenska historiker och deras syn på svensk historia. I mångt och mycket blir Hallenbergs ”Anmärkningar” en skiljelinje mellan äldre och nyare syn på historia och framför allt vad som är historiska källor. Kanske någon skulle säga att modern historieskrivning skapas med Hallenberg. Men, så enkelt är det inte. Hallenbergs historiesyn är mer en del av en övergång till modernare historietolkning där nya och gamla historieskrivningar och tolkningar blandas.

Jonas Hallenberg tar även upp kritik mot Sven Lagerbrings, liksom andra äldre historikers, tolkning på vilket folkslag som är Sveriges urfolk.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Jonas Hallenberg och Samerna

I de isländska sagorna så möter nordgermanerna ett folk när de kommer till Norden. Sven Lagerbring påstod att det var samer. Historikern Jonas Hallenberg avfärdar Sven Lagerbrings tolkning av de isländska sagorna och menar att det var ett annat nordgermanskt folk (Joterna) som redan fanns i Norden. En av grunderna för Hallenbergs påstående var att de båda folken kunde kommunicera med varandra, dvs de talade samma språk. Men, Hallenberg hänvisar även till romerska källor och gör tolkningar av dessa.

Historikern Ihre hade menat att samerna lämnat spår av samiska ord i svenskan. Ord som Ihre menade gjorde att fornnordiska språket kom att skilja sig ut från andra nordgermanska språk.

Ihre menar exempelvis att ordet ”Stor” kommer från samiska ordet ”Stour” och finns inte i något annat germanskt språk. Likadant menade Ihre att andra ord som ”Varg”, ”Tok”, ”härd”, ”Sima”, ”Hätta” var låneord från samiskan och visade att nordgermanerna invandrade till ett samiskt talande Norden. De samiska låneorden var kvarlämningar av samer i södra Sverige.

Hallenberg avvisade Ihres påståenden och menade att det svenska ordet ”Stor” kommer från Neder-Saxiskans ”Stur” och inte från samiskans ”Stour”. Liknande avvisar Hallenberg att andra ord i svenskan  som ”Varg”, ”Tok”, ”härd”, ”Sima”, ”Hätta” som att inte vara låneord från samiskan.

Ävenså avfärdar Hallenberg historikern Ihres påståenden att sjön ”Järken” i Roslagen kommer från samiska Javri för sjö. Likaså avvisade Hallenberg även Ihres påståenden att ortsnamnen som Trollhättan, Mora, Kolmården, källan Loka, Kalmar hade ett samiskt ursprung.

Ihre menade vidare att samiska lånord fanns i de äldsta svenska lagtexterna som exempelvis det samiska ordet för vagga ”Gierkam”. Något som Hallenberg avfärdardade.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna och finländare var ett folk

Hallenberg menar att samer och finländare i äldre tid varit ett folk och uttalar; ”Finnar och Lappar äro ursprungligen af samma folkstam, hvarom språkens likhet ojäfaktigt vittnar”.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna kommer från Ryssland

Hallenberg skriver ”Lappar och Finnar äro tvenne särskilda utflyttningar från östra och norra delarna af nu varande Ryska Kejsaredömet

Hallenberg menar att samerna och Finländarna kom till Norden i två inflyttningsvågor, varav samerna invandrade först.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna kommer från ett större folkslag

Hallenberg påstår vidare att samerna och finländarna kommer från ett gemensamt större folkslag som nu är spridda över Ryssland  ”Lappar …af nu varande Ryska Kejsaredömet, i hvilket samma folkslag hörande stammar äro spridda”.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna kom aldrig till södra Sverige

Hallenberg menade att samerna var den folkgrupp som kom först till norra Sverige. De vandrade söderut men kom aldrig till södra Sverige.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Norden har tre urfolk

Hallenberg menade slutligen att i Norden finns tre urfolk; Svenskar, Samer och Finländare som tagit vars sitt område i besittning.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

BLOGGFRÅGOR

Finns det samiska lånord i svenskan?

Länk till i Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitetsakademien!

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Vem var Johan Ihre år 1780 och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

johan-ihre

Lexicon Lapponicum år 1780 och Johan Ihre

År 1780 utgavs Lexicon Lapponicum av Kyrkoherden i Jokkmokk Johan Öhrling och Kyrkoherden i Lycksele Erik Lindahl. Lexicon Lapponicum var inte den första samiska ordboken. Lexicon Lapponicum var dock det första större samiska ordboken i Sverige.

Professor johan Ihre har skrivit ett av förorden till Lexicon Lapponicum. Ihres förord är en sammanfattning av bland annat hans uppfattningar om samernas ursprung och samernas influenser på det svenska samhället. Ihre hade tidigare framfört sina idéer om samernas och samernas ursprung i olika publikationer och brev. Vid Uppsala universitet finns en omfattande handskriftssamling av Johan Ihre på 287 volymer från 1400-talet till 1800-talet.

lexicon-lapponicum-a-o

En moderniserad utgåva av Lexicon Lapponicum utgavs 2016.

Det har även utgivits en digitaliserad version av Lexicon Lapponicum.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Oden, Heimskringla, Ynglingasagan och samernas ursprung

Enligt Johan Ihre framgick av Ynglingasagan i Heimskringla att när svenskarna anlände till Norden så fanns redan samerna där. Samerna var enligt Johan Ihre Nordens urfolk.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Ny infallsvinkel för att lösa historiska problem

Johan Ihre hade en helt ny infallsvinkel för att lösa problemet vilket folk som var ursprungsbefolkning i Norden. Ihre gjorde något som ingen gjort före honom. Han satte sig nämligen ner och frågade sig om de språk som talas i Norden kunde ge en lösning på historiska problemställningar.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Svenska språket med samiska lånord

Johan Ihre fann att det fanns ett främmande ord i svenska språket som inte skulle finnas där. Det var främmande ord som inte kunde kopplas till något annat europeiskt språk än samiskan. I tillägg fann Ihre att det var ett stort antal samiska låneord i svenskan.

Inte nog med att det fanns ett stort antal samiska lånord i svenskan. Alla dessa samiska lånord i svenskan var dessutom lika i Isländska, Färöiska, Norska, Danska förutom Svenska. De samiska orden hade således inlånats redan när Isländska, Färöiska, Norska, Danska och Svenska var ett språk, dvs under fornnordisk tid. Enligt Ihre hade de samiska långborden bidragit till att fornnordiska utskilde sig från andra nordgermanska språk.

Eftersom omfattningen av samiska lånord i fornnorskan var så stor tog Ihre det som bevis att nordgermaner invandrat till ett samiskt språkligt område, nämligen Skandinavien.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samiska namn på orter i södra Sverige

Men, Johan Ihre menade att samerna inte bara lämnat spår efter sig i det svenska och nordiska språken. Enligt Ihre fanns spår av samerna över hela Sverige i form av samiska namn på orter, byar, sjöar, floder och till och med städer. Namn som omöjligt kan ha haft ett nordgermanskt ursprung enligt Ihre. Detta var, enligt Ihre, ett ytterligare bevis på att nordgermaner invandrat till ett samiskt språkligt område, nämligen Skandinavien, och tagit över samiska språkseder.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Svenskarna kopierade samernas sätt att namnge orter

Ihre gick ett steg vidare och menar att samerna haft inflytande på hur svenskarna sätter namn på orter och platser. Det är ett sätt som skiljer sig från övriga nordgermaner och gör skandinaverna unika. Ett sätt som, som enligt Ihre, bara kan komma från samerna. Detta var, enligt Ihre, ett ytterligare bevis på att nordgermaner invandrat till ett samiskt språkligt område, nämligen Skandinavien, och tagit över samiska språkseder.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Vem var då Johan Ihre?

Johan Ihre var son till teologiprofessorn Tomas Ihre och Brita Steucha. Hans mor härstammade från den norrländska birkarlaätten Bure.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Uppväxt

Johan Ihre föddes den 3:e mars 1707 och växte upp i Lund. Dock, blev han föräldralös i tidig ungdom vid 13 års ålder och fick då flytta till sin morfar i Uppsala. Ihres morfar Matthias Steuchius var ärkebiskop i Uppsala. Hans mors bröder Johannes Steuch och Elof Steuch var båda professorer. Han hade således en bra start i livet för högre studier. Redan som tonåring talade han flytande de klassiska språken som latin och grekiska. Latin var det centrala språket vid universiteten vid denna tid.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Studier

Johan Ihre skrev in sig vid Uppsala universitet och efter studier i historia, filosofi, teologi, franska och tyska tog han filosofisk examen 21 år gammal år 1778.

Vanligt vid denna tid var att fortsätta högre studier utomlands vilket Johan Ihre gjorde i flera länder som Tyskland, Holland, England och Frankrike.

Yrke

Johan Ihre blev professor i latinsk poesi vid 30 års ålder och vid 31 års ålder professor Skytteanus, (professur i vältalighet och statskunskap, ursprungligen i vältalighet och politik), vid Uppsala universitet. Som professor Skytteanus undervisade han i historia, statsvetenskap och juridik.

Sin tjänst som professor Skytteanus vid Uppsala universitet kom han att behålla livet ut.

Johan Ihre blev känd som språkforskare och la grunden till den moderna språkforskningen i Sverige.

Johan Ihre dog i Uppsala den 1:a december 1780, 73 år gammal.

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Johan Ihre år 1780, samisk bondekultur och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

Johan Ihre
Johan Ihre

 

Exotiskt häfte med samisk text påträffas

År 1912 påträffades ett häfte bland en inlämnad handskriftsasamling vid Uppsala universitetsbibliotek Carolina Rediviva. Häftet bestod av ett handskrivet dokument av Petrus Holmberg. Petrus Holmberg var student i 10 år under Carl von Linné vid Uppsala universitet. De handskrivna dokumenten av Petrus Holmberg beräknas ha tillkommit på 1770-talet.

Holmberg hade nedtecknat det språk som talades av de samer han besökte utanför Gävle. Han hade också nedtecknat de samiska traditioner som omtalades av samerna i Gävletrakten som han intervjuade.

Det samiska språk som Holmberg nedtecknade kan komma att bli 2000-talets största samiska uppräckt.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Nytt samisk språk upptäckt?

Petrus Holmberg uttalade ”at soknelapparnas och de uti Lappmarken wistande Lappars språk äga en wärkelig åtskilnad uti Dialecten som är så stor at sokne lappen knapt håller det möjligt för sig, at förstå deras.Enligt Holmberg är det således fråga om ett samiskt språk som skiljer sig ut från övriga samiska språk att andra samisktalande har svårt att förstå den samiska som talades utanför Gävle.

Dock måste man inta en viss försiktighet till Holmbergs uttalande. Han var ju själv ingen språkforskare. Mer forskning fodras för att konstatera om Petrus Holmbergs språklista är ren sydsamiska, en dialekt av sydsamiskan eller rent av en dialekt av sydsamiskan som skiljer sig ut så mycket att vi kan tala om en ny samisk språklig varietet?

 

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Var talades den nyupptäckta samiska språket?

Petrus Holmberg gjorde intervjuerna av samer i Valbo utanför Gävle. Vi vet således att den samiska som Holmberg nedtecknade talades i Gästrikland.

Förra året 2013 har professor emeritus i finsk-ugriska språk vid Uppsala universitet Lars-Gunnar Larsson upptäckt att i Petrus Holmbergs handskrift finns samiska ordet ”Govse mielhkie kraesie” för blomman ”Bosyska” (Ballota nigra).

Det intressanta är att blomman Bosyska huvudsakligen växer i södra Sverige. Den är särskild vanlig i Småland, Öland och på Gotland. Bosyskan nordligaste utbredningsområde är traditionellt upp till Gävletrakten. Vi kan således konstatera att det talades ett sydsamiskt språk i Gävle och eventuellt söder om Gävle.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

En ny samisk befolkningsgrupp upptäckt?

Vidare vet vi att det var bofasta samer enligt Petrus Holmberg. Holmberg betecknar dom i och för sig som sockenlappar. Men, det visar att det fanns bofasta samer i Gävleborg.

Intressant är vidare det samiska namnet ”Govse mielhkie kraesie” för Bosyska. ”Govse mielhkie kraesie” betyder direkt översatt från sydsamiska till svenska ”Komjölkgräs”. Om man namnger en växt utifrån kor, så är det sannolikt att det är fråga om samer som hade en nära anknytning till kor, d.v.s. samer som var samiska bönder.

Att fiskesamer längst Norrlandsälvarna övergått till jordbruk, eller som kombinationsnäring med fiske, är väl dokumenterat. Det är också väl dokumenterat den sjösamiska, dvs havssamiska,  kulturens utvecklande av bondekultur längst den nordnorska kusten. Likaså för den sjösamiska- och fiskesamiska kulturerna i Ryssland.

Vidare har man numera funnit en hel del exemplar av ”Govse mielhkie kraesie” längst Norrlandskusten. Det är således inte helt uteslutet att det kan ha funnits en sjösamisk kultur längst Norrlandskusten. Det är inte heller uteslutet att det funnits en samisk bondekultur såväl söder som norr om Dalälven. En samisk bondekultur som uppstått i den nära kontakten med det svenska bondefolket.

Att det funnits en samisk sjösamisk kultur längst Norrlandskusten liksom en samisk bondekultur är inte osannolikt, men en spekulation, som fordrar mer forskning.

Läsa mer….

Professor Lars-Gunnar Larsson om ”Govse mielhkie kraesie

För den som vill fördjupa sig mer i Sockensamerna rekommenderar även Peter Ericssons blogg.

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Johan Ihre år 1780, handskriftssamling och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

Johan Ihre
Johan Ihre

 

Efterlämnade handlingar av historiker Ihre

Löjtnanten och ryttmästaren Bengt Johan Albrecht Ihre från Ekerö, Ekebyhov slott, deponerade år 1911 på Uppsala universitetsbibliotek (UUB) handlingar som tillhört historikern och språkforskaren Ihre. Handlingarna kom att handhas av bibliotekarien Anders Grape (1880-1959). Anders Grape hade sex år innan blivit utsedd till bibliotekarie vid UUB och skulle stanna där livet ut. Han kom att utses några år senare 1915 till chef för handskriftsavdelningen. Gävlebon Grape var högt kvalificerad som historiker och språkforskare. Han hade själv doktorerat den 31:a maj 1911 med avhandlingen ”Studier över de i fornsvenskan inlånade personnamnen”. Anders Grape blev 1928 överbibliotekarie och därmed högste chef för Uppsala universitetsbibliotek.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

40 år att katalogisera Ihres handlingar

Anders Grape genomgick året 1912 Johan Ihres handlingar. Handlingar har kommit att kallas Ihres handskriftssamling. Den är så omfattande att det tog Anders Grape 40 år att fullborda en komplett katalog över Johan Ihres handlingar . Katalogen ”Ihreska handskriftssamlingen i Uppsala universitetsbibliotek” utgavs år 1949 i två delar på närmare 2000 sidor.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Exotiskt häfte med samisk text påträffas

Bland alla handlingar påträffade Anders Grape ett häfte med anteckningar om samerna. Anders Grape tog kontakt med professor Karl Bernhard Wiklund vid Uppsala universitet för att närmare bestämma innehållet i häftet. K.B. Wiklund var professor i finsk-ugriska språk 1909–1933.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Häfte som dolde hemligheter om samerna

K.B. Wiklund fann att dokumenten var ytterst intressanta ur såväl språklig som etnografisk synvinkel. I häftet hittade Wiklund handskrivna dokument av Petrus Holmberg. Petrus Holmberg var student i 10 år under Carl von Linné vid Uppsala universitet. De handskrivna dokumenten av Petrus Holmberg beräknas ha tillkommit på 1770-talet. Holmberg hade nedtecknat det språk som talades av de samer han besökte. Han hade också nedtecknat de samiska traditioner som omtalades av samerna som han intervjuade.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Ett litet häfte som blev 1900-talets och 2000-talets största samiska upptäckter

De nedtecknade samiska traditioner skulle visa sig bli 1900-talets största samiska upptäckter. Det samiska språk som Holmberg nedtecknade skulle komma att bli 2000-talets största samiska uppräckt.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Mest kompletta beskrivningen av en samisk björnfest

I den samiska världsbilden spelade björnen en mycket stor roll och ansågs så viktig att en särskild björnkult utvecklades i den samiska kulturen. I häftet beskrivs den samiska björn ceremonin tämligen ingående. Så ingående att häftet innehöll den mest utförliga och kompletta beskrivningen av en samisk björnfest som gjorts.

Enligt min uppfattning är den funna beskrivningen av samisk björnrit den största mest samiska upptäckt som gjort under 1900-talet. Möjligt att flera arkeologiska samiska fynd kan konkurera om den titeln?

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Okänt samiskt språk

Inte nog med det! Häftet innehöll 1664 rubriker åtföljd av en ordlista på samiska.

Wiklund är inte riktigt säker på vilka samer som Petrus Holmberg intervjuat. Wiklund skriver ”Närmast tillhands ligger det kanske att antaga, att det varit utarmade skogslappar, som slagit sig ner på tiggeri”. Wiklund är inte heller helt säker på det språk som beskrivs i häftet. Wiklund uttalar ”De tiggarlappar, af hvilka manuskriptets författare fått sina uppgifter, torde att döma av språkformen ha kommit från Åsele lappmark”.

Någon undrar kanske vad som menas med Åsele Lappmark?

I kronans handlingar från 1500-talet sägs inte Åsele Lappmark utan ”Lapparne uti Ångermanneland”. Ordet ”Lappmark” tillkom i början av 1600-talet, varvid det kom att heta ”Lapperne uthi Angermanne Lapmarck”. I slutet av 1600-talet förändrades namnet Ångermanlands lappmark till Åsele lappmark. Åsele lappmark omfattade nuvarande Vilhelmina, Åsele och Dorotea kommuner.

Wiklund menar således att det var samer ursprungligen från nuvarande Vilhelmina, Åsele och Dorotea kommuner och talade en samiska som förekom i detta område, d.v.s. sydsamiska.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samer i södra Sverige

Ingvar Svanberg studerade i början av 1980-talet Petrus Holmbergs anteckningar och upptäckte, utifrån kyrkoböcker, att de samer som Holmberg intervjuat var bofasta samer i Valbo utanför Gävle i Gästrikland.

Jag använder här termen södra Sverige eftersom i norr brukar räknas allt söder om Dalälven som södra Sverige och Mellansverige ligger mitt i Sverige. I södra Sverige har man en lite annan terminologi och menar Mellansverige söder om Dalälven. Men, jag tror ni förstår vad jag menar!

 

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Nytt samiskt språk upptäckt?

Den samiska som finns nedtecknad i Petrus Holmbergs handskrift drar Ingvar Svanberg slutsatsen ”Man kan konstatera att sockenlapparna talade en sydsamisk dialekt men att deras ordförråd var starkt uppblandat med svenska.” Enligt Svanberg är det således fråga om en sydsamisk dialekt som utsatts för stark påverkan av det svenska språket. Kanske något som kan tolkas som naturligt eftersom sockenlapparna under så lång tid bott i omedelbar närhet till svensktalande.

Petrus Holmberg själv uttalade ”at soknelapparnas och de uti Lappmarken wistande Lappars språk äga en wärkelig åtskilnad uti Dialecten som är så stor at sokne lappen knapt håller det möjligt för sig, at förstå deras.” Enligt Holmberg är det således fråga om ett samiskt språk som skiljer sig ut från övriga samiska språk att andra samisktalande har svårt att förstå den samiska som talades utanför Gävle.

Nu under 2000-talet har professor emeritus i finsk-ugriska språk vid Uppsala universitet Lars-Gunnar Larsson upptäckt att i Petrus Holmbergs handskrift finns samiska ordet ”Govse mielhkie kraesie” för blomman ”Bosyska” (Ballota nigra). Utan tvekan skulle någon som talar sydsamiska eller umesamiska känna igen orden ”Govse”, ”mielhkie” och ”kraesie” var för sig. Däremot inte betydelsen vilken blomma eller grässort som alla tre orden ”Govse mielhkie kraesie” tillsammans utgör. ”Govse mielhkie kraesie” betyder rakt översatt betyder ”Komjölksgräs”.

I stora drag skulle en syd- eller umesamisktalande ända upp till och med Sorsele kommun i Västerbottens län och Arvidsjaurs-, Älvsbyns- och Piteå kommuner i Norrbottens län förstå orden, d.v.s. upp till Umesamiskans nordligaste gräns.

Det intressanta är att blomman Bosyska bara växer i södra Sverige. Den är särskild vanlig i Småland, Öland och på Gotland. Bosyskan nordligaste utbredningsområde är norrut upp till Gävletrakten. Vi kan således konstatera att det talades ett sydsamiskt språk i Gävle och eventuellt söder om Gävle.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Låglandssamer och Låglandssamiska

Dom samer som Petrus Holmberg har i olika sammanhang och i olika äldre dokument kallats för Sockenlappar eller Tiggarlappar.

Eftersom ordet ”Lapp” inte längre anses politiskt korrekt och orden Sockenlappar eller Tiggarlappar får anses ha ramlat ur tiden bör en ny beteckning för dessa allra sydligaste samer införas. De är också begrepp som andra folk kallade samer för. Sockenlapparna eller Tiggarlapparna kallade säkerligen sig själva för bara samer.

Jag får därför föreslå att introducera orden Låglandssamer och de språk eller dialekt som de talade för Låglandssamiska

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Läsa mer….

Professor Lars-Gunnar Larsson om ”Govse mielhkie kraesie

För den som vill fördjupa sig mer i Sockensamerna rekommenderar även Peter Ericssons blogg.

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Spara

Johan Ihre år 1780, samiskt namnskick och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

johan-ihre

Johan Ihre föddes den 3:e mars 1707 i Lund som son till teologiprofessorn Tomas Ihre och dog i Uppsala den 1:a december 1780, 73 år gammal. Johan Ihres mor var Brita Steucha och som härstammade från den norrländska birkarlaätten Bure. Johan Ihre blev professor i latinsk poesi vid 30 års ålder och vid 31 års ålder professor Skytteanus, (professur i vältalighet och statskunskap, ursprungligen i vältalighet och politik), vid Uppsala universitet.

Johan Ihre blev känd som språkforskare och la grunden till den moderna språkforskningen i Sverige.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Oden, Heimskringla, Ynglingasagan och samernas ursprung

Enligt Johan Ihre framgick av Ynglingasagan i Heimskringla att när svenskarna anlände till Norden så fanns redan samerna där. Samerna var enligt Johan Ihre Nordens urfolk. Enligt Ihre så invandrade nordgermanerna till ett samernas område. I och med att nordgermanerna kom till ett samiskspråkigt område så kom samerna att sätta influenser och prägel på mycket av den invandrande kulturen. Spår av det samiska kan, enligt Ihre, ses även i dagens samhälle i hela Norden. Han menade sig dessutom kunna bevisa det.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Ny infallsvinkel för att lösa historiska problem

Välborne Herr Riddare av Nordstjärneorden, Kansliråd och Professorn i Uppsala Johan Ihre, som han kallade sig själv, hade en helt ny infallsvinkel för att lösa problemet vilket folk som var ursprungsbefolkning i Norden. Ihre gjorde något som ingen gjort före honom. Han satte sig nämligen ner och frågade sig om de språk som talas i Norden kunde ge en lösning på historiska problemställningar.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Svenska språket och samernas ursprung

I dag vet vi att det finns samiska låneord i svenskan som rajd, kåta, kosa, vaja och så vidare. I de norrländska dialekterna finns än mer samiska låneoord. Det är således inte enbart det norrländska ordet ”Jo” från samiskan ”Juo”. Men, Ihre upptäckte något annat i svenska språket.

Johan Ihre fann att det fanns ett främmande ord i svenska språket som inte skulle finnas där. Det var främmande ord som inte kunde kopplas till något annat europeiskt språk än samiskan. I tillägg fann Ihre att det var ett stort antal samiska låneord i svenskan.

Inte nog med att det fanns ett stort antal samiska låneord i svenskan. Alla dessa samiska låneord i svenskan var dessutom lika i Isländska, Färöiska, Norska, Danska förutom Svenska. De samiska orden hade således inlånats redan när Isländska, Färöiska, Norska, Danska och Svenska var ett språk, dvs under fornnordisk tid. Enligt Ihre hade de samiska låneorden bidragit till att fornnordiska utskilde sig från andra nordgermanska språk.

Ihre fann också att uttalet av flera samiska låneord uttalades i fornnordiskan på ett samiskt vis. Uttalet hade dessutom bevarats i svenska dialekter.

Eftersom omfattningen av samiska låneord i fornnordiskan var så stor tog Ihre det som bevis att nordgermaner invandrat till ett samiskt språkigt område, nämligen Skandinavien.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samiska namn på orter i södra Sverige

Men, Johan Ihre menade att samerna inte bara lämnat spår efter sig i det svenska och nordiska språken. Enligt Ihre fanns spår av samerna över hela Sverige i form av samiska namn på orter, byar, sjöar, floder och till och med städer. Namn som omöjligt kan ha haft ett nordgermanskt ursprung enligt Ihre. Att det fanns spår av samiska namn i södra Sverige var naturligt, enligt Ihre, som hänvisade till Ynglingasagan i Heimskringla. Enligt Ynglingasagan hade de invandrade svenskarna mött samerna redan i Skåne. Detta var, enligt Ihre, ett ytterligare bevis på att nordgermaner invandrat till ett samiskt språkigt område, nämligen Skandinavien, och tagit över samiska språkseder.

 

Svenskarna kopierade samernas sätt att namnge orter

Ihre gick ett steg vidare och menar att samerna haft inflytande på hur svenskarna sätter namn på orter och platser. Det är ett sätt som skiljer sig från övriga nordgermaner och gör skandinaverna unika. Ett sätt som, som enligt Ihre, bara kan komma från samerna. Detta var, enligt Ihre, ett ytterligare bevis på att nordgermaner invandrat till ett samiskt språkigt område, nämligen Skandinavien, och tagit över samiska språkseder.

Ihre menar att i samiskan är det vanligt att benämna skog med ordet ved eller trä. I germansk tradition skulle orter kunna heta Finnskogen, Tiskogen, Hålskogen och jämför med tyskans Holz och franskans Bois. Men, i stället heter det Finnveden, Tiveden, Hålveden etc där ved åsyftar skog. Ihre nämner;  ”Då jag ock finner, att mor, muor uti lapska språket bemärker trä (se LEEMS Nomencl. Lapp. s. 600) och att i åtskilliga språk trä och skogar har gemensamma namn, såsom Ved även betyder en skog uti Finnveden, Tiveden, Hålveden m.m. (jämför fransosernas bois och tyskarnas holz)”.

 

Bloggfråga

Vad tror du Johan Ihre åsyftar när han säger följande om ordledning;

De torde finnas som tycker att samma ordledning därav bekräftas, att den bergstrakt som skiljer Göta Rike ifrån Sverige, fordom kallades Skogen, ty därutav är att den delen av riket som vetter söderåt, fordom var kallad Sunnanskog, och den andra mot norr Nordanskog.

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Johan Ihre år 1780, samiska namn i södra Sverige och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

johan-ihre

Johan Ihre (1707 -1780) med rötter från den norrländska birkarlaätten Bure var professor Skytteanus, (professur i vältalighet och statskunskap, ursprungligen i vältalighet och politik), vid Uppsala universitet.

Johan Ihre blev känd som språkforskare och en av de som lade grunden till den moderna språkforskningen i Sverige. Inom språkforskningen var hans främsta ämnen de germanska och gotiska språken.

Samisk Historieblogg

Oden, Heimskringla, Ynglingasagan och samernas ursprung

Enligt Johan Ihre framgick av Ynglingasagan i Heimskringla att när svenskarna anlände till Norden så fanns redan samerna där. Samerna var enligt Johan Ihre Nordens urfolk. Enligt Ihre så invandrade nordgermanerna till ett samernas område. I och med att nordgermanerna kom till ett samiskspråkigt område så kom samerna att sätta influenser och prägel på mycket av den invandrande kulturen. Spår av det samiska kan, enligt Ihre, ses även i dagens samhälle i hela Norden. Han menade sig dessutom kunna bevisa det.

Samisk Historieblogg

Ny infallsvinkel för att lösa historiska problem

Välborne Herr Riddare av Nordstjärneorden, Kansliråd och Professorn i Uppsala Johan Ihre, som han kallade sig själv, hade en helt ny infallsvinkel för att lösa problemet vilket folk som var ursprungsbefolkning i Norden. Ihre gjorde något som ingen gjort före honom. Han satte sig nämligen ner och frågade sig om de språk som talas i Norden kunde ge en lösning på historiska problemställningar.

Samisk Historieblogg

Svenska språket och samernas ursprung

I dag vet vi att det finns samiska lånord i svenskan som rajd, kåta, kosa, vaja och så vidare. I de norrländska dialekterna finns än mer samiska lånord. Det är således inte enbart det norrländska ordet ”Jo” från samiskan ”Juo”. Men, Ihre upptäckte något annat i svenska språket.

Johan Ihre fann att det fanns ett främmande ord i svenska språket som inte skulle finnas där. Det var främmande ord som inte kunde kopplas till något annat europeiskt språk än samiskan. I tillägg fann Ihre att det var ett stort antal samiska lånord i svenskan.

Inte nog med att det fanns ett stort antal samiska lånord i svenskan. Alla dessa samiska lånord i svenskan var dessutom lika i Isländska, Färöiska, Norska, Danska förutom Svenska. De samiska orden hade således inlånats redan när Isländska, Färöiska, Norska, Danska och Svenska var ett språk, dvs under fornnordisk tid. Enligt Ihre hade de samiska lånorden bidragit till att fornnordiska utskilde sig från andra nordgermanska språk.

Ihre fann också att uttalet av flera samiska lånord uttalades i fornnordiska på ett samiskt vis. Uttalet hade dessutom bevarats i svenska dialekter.

Eftersom omfattningen av samiska lånord i fornnordiska var så stor tog Ihre det som bevis att nordgermaner invandrat till ett samiskt språkligt område, nämligen Skandinavien.

Samisk Historieblogg

Samiska namn på orter över hela Sverige

Men, Johan Ihre menade att samerna inte bara lämnat spår efter sig i det svenska och nordiska språken. Enligt Ihre fanns spår av samerna över hela Sverige i form av samiska namn på orter, byar, sjöar, floder och till och med städer. Namn som omöjligt kan ha haft ett nordgermanskt ursprung enligt Ihre. Att det fanns spår av samiska namn i södra Sverige var naturligt, enligt Ihre, som hänvisade till Ynglingasagan i Heimskringla. Enligt Ynglingasagan hade de invandrade svenskarna mött samerna redan i Skåne.

Ihre tar sjön Jerken i Roslagen som exempel på samisktinfluerade namn. Han skriver ” Ehuru mycken förändring orters namn av samma orsak hos oss undergått är dock ännu många så oförbytta, att de lätteligen ger sin härkomst till känna, såsom med några få exempel bevisas skall. En icke obetydlig insjö finns i Roslagen som kallas Järken, vilkens namn, om jag ej bedrager mig, för svenska öron faller främmande: visst är åtminstone, att det uti vårt språk icke har den minsta betydelse. Då jag nu ser att iargn uti lapska språket betecknar en större insjö tycker jag mig igenfinna namnets både bemärkelse och upphovsmän.

Samisk Historieblogg

Kalmar kommer från samiskans Köpman

Johan Ihre menar att staden Kalmar kan ha ett samiskt ursprung och omnämner; ”Men varutav samma stad fått sitt namn har man ej funnit någon som kunnat med sannolik gissning lära oss. Mig har förekommit, att sedan man förnummit den ganska nära gemenskap som är emellan ungerska och lapska språken, och utav de ungerska lexicographis intages att Kalmar i det språket betyder en köpman, Kalmaru en handelsvara, Kalmarbot, handelsbod; denna stadens namn, såsom vice bibliotekarien Mag. ERIC GÖTLIN även anmärkt uti sin Disputation de Situ Bircæ s. 8, fordom har bemärkt en ort, varthän de främmande handelsvaror blev förda”.

Samisk Historieblogg

Värmland kommer från samiskans Bergsland

Enligt Ihre kommer Värmland från samiskans land med berg ”Av andra är även anmärkt att Värmlands namn, som de gamla skrev Wærma och Wærmaland, har sin upprinnelse av lapska och finska orden ware och wuori, som betyder ett berg, och maa, land.”

Samisk Historieblogg

Järnväraland kommer från samiskans Järnbergsland

Även Järnväraland kan enligt Ihre ha ett samiskt ursprung; ”Några tror ock, att spår efter samma ord igenfinnes uti den nejdens gamla namn Jernbæraland, så kallat i stället för Jernwæraland, såsom bruket ofta sammanfogar särskilta språks ord”.

Samisk Historieblogg

Det samiska ordet för ved (muorra ) har gett namn till Mora, Hedemora, Kolmorden (tidigare Kolmoren), Södermöre och Norrmöre

Detta framgår av Ihres ordhar mig tyckts sannolikt att Mora socken i Dalarna, staden Hedemora, häraderna Södermöre och Norrmöre av förenämnda ord fått sina namn, kanske ock Kolmoren, eller, som det nu gemenligen uttalas, Kolmården”.

 

Svenskarna kopierade samernas sätt att namnge orter

Ihre gick ett steg vidare och menar att samerna haft inflytande på hur svenskarna sätter namn på orter och platser. Det är ett sätt som skiljer sig från övriga nordgermaner och gör skandinaverna unika. Ett sätt som, som enligt Ihre, bara kan komma från samerna. Detta var, enligt Ihre, ett ytterligare bevis på att nordgermaner invandrat till ett samiskt språkligt område, nämligen Skandinavien, och tagit över samiska språkseder.

Jag ska i ett kommande blogginlägg utveckla Johan Ihres argument om samernas ursprung och samernas sätt att namnge orter avspeglat sig i ortsnamn i södra Sverige. Följ bloggen så får du veta mer!

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Johan Ihre år 1780, fornnordiskan och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

johan-ihre

Johan Ihre föddes den 3:e mars 1707 i Lund som son till teologiprofessorn Tomas Ihre och dog i Uppsala den 1:a december 1780, 73 år gammal. Johan Ihres mor var Brita Steucha och som härstammade från den norrländska birkarlaätten Bure. Johan Ihre blev professor i latinsk poesi vid 30 års ålder och vid 31 års ålder professor Skytteanus, (professur i vältalighet och statskunskap, ursprungligen i vältalighet och politik), vid Uppsala universitet.

Johan Ihre blev känd som språkforskare och la grunden till den moderna språkforskningen i Sverige.

Samisk Historieblogg

Oden, Heimskringla, Ynglingasagan och samernas ursprung

Enligt Johan Ihre framgick av Ynglingasagan i Heimskringla att när svenskarna anlände till Norden så fanns redan samerna där. Samerna var enligt Johan Ihre Nordens urfolk. Enligt Ihre så invandrade nordgermanerna till ett samernas område. I och med att nordgermanerna kom till ett samiskspråkigt område så kom samerna att sätta influenser och prägel på mycket på den invandrande kulturen. Spår av det samiska kan, enligt Ihre, ses även i dagens samhälle i hela Norden. Han menade sig dessutom kunna bevisa det.

Samisk Historieblogg

Ny infallsvinkel för att lösa historiska problem

Välborne Herr Riddare av Nordstjärneorden, Kansliråd och Professorn i Uppsala Johan Ihre, som han kallade sig själv, hade en helt ny infallsvinkel för att lösa problemet vilket folk som var ursprungsbefolkning i Norden. Ihre gjorde något som ingen gjort före honom. Han satte sig nämligen ner och frågade sig om de språk som talas i Norden kunde ge en lösning på historiska problemställningar.

Samisk Historieblogg

De nordiska språken och samernas ursprung

Ihre menade vidare att inte enbart Ynglingasagan bevisade att samerna var det folk som först anlände till Norden. Ett ytterligare bevis på att samerna redan fanns i Norden när germanerna ankom var de nordiska språken.

Johan Ihre menade att när Oden anlände till Norden, enligt Ynglingasagan, så förde han med sig de nordiska språken. De nordiska språken härstammar från de germanska språken. Men, Ihre fann något konstigt i de nordiska språken. De hade ord som inte fanns i de övriga nordgermanska språken. Enligt Ihre måste det vara lånord i svenskan, norskan och danskan från ett annat språk. Lånord som gjorde att de nordiska språken kom att särskilja sig från övriga nordgermanska. Enligt Ihre var det lånord från samiskan och som otvivelaktigt visade att de nordiska folken anlänt till ett samiskt språkligt område.

De nordiska folken måste dessutom ha anträffat samerna på ett mycket tidigt stadium före urnordiska delades upp i svenska, norska och danska. För de samiska lånorden fanns i alla de nordiska språk.

Jacob Ihre skriver om samerna ”jag var övertygad att detta folkslaget var Skandinaviens stamfäder och vårt fäderneslands första inbyggare, om vilka man alltså kunde föreställa sig att de under sammanlevnad med de ankommande götarna lånat dem många ord och många åter till låns tagit.”

Ihre menar således vidare att spår måste finnas i det samiska språket från fornnordiska eftersom de nordgermaner som invandrat till Skandinavien måste ha levat under lång tid med samerna. Hade lånorden i samiska varit från det senare språket svenska enbart skulle det visa det omvända, d.v.s. att samerna anlänt senare än de nordgermanska folken. Och mycket riktigt. Ihre fann fornnordiska ord i samiska.

Det finns faktiskt ganska många fornnordiska eller urnordiska ord i samiskan. Ett exempel är det samiska ordet ”Svainas” för dräng. Ordet svainas har bevarats i samiskan och är ett fornnordiskt ord som försvunnit från svenskan sedan mycket lång tid tillbaka.

Samisk Historieblogg

Svenskans låneord från samiska

Ihre menar att man i svenskan, norskan och danskan kan se stora likheter med övriga germanska språk. Många ord är lika och med samma ursprung. Men, enligt Ihre finns det ett stort antal främmande ord i svenskan, norskan och danskan som måste ha kommit från ett annat tungomål. Ihre skriver ”Om vi efter denna grund tar vårt modersmål uti en allmän betraktelse lär vi finna att största delen är av götisk upprinnelse och ganska tydligt befryndad med såväl de gamla och utur bruk komna mœsogötiska, anglosaxiska och alemaniska, som ock de ännu levande isländska, tyska, holländska, engelska, danska och norska språken. Men vi varder ock finnande andra ord, som med intet av förenämnda språk har någon den minsta gemenskap. Om nu dessa senare är många till antalet; om de betecknar sådana ting, som intet folkslag någon tid kunnat umbära (kyrko- och konstord, utrikes varor, främmande djur och sådant mera, finner var och en ej vara hithörande), sluter vi med säkerhet att sådana ord är främmande och av något annat tungomål antagna

Samisk Historieblogg

Ordet Stor kommer från samiskans Stour

Ihre menar att ordet ”Stor” är ett ord som är gemensamt för isländska, danska, norska och svenska. Men ordet stor finns inte i andra nordgermanska eller germanska ord där det heter Groz, Great etc. Dock finns ordet stour i samiskan med samma betydelse som stor i svenskan. Stor i svenskan uttalades tidigare dessutom som samiskans stour (stoår). Ihre skriver ”Stor är ett ord, som för hela Skandinavien och Island är lika så brukligt, som okunnigt för de övriga götiska dialekterna. Mœsogöterna brukade i dess ställe mikils (Isl. mikill), anglosaxarna great, alemannerna groz m.m. Om vi nu vill veta, vadan vi hämtat vårt stor, lär man icke finna något, som därmed har gemenskap, utan hos lapparna, vilka i samma betydelse som vi brukar sitt stuor.”

Samisk Historieblogg

Ordet Tok, Härd, Fåne har ett samiskt ursprung

Andra ord som är gemensamt för de nordiska länderna är TOK, FÅNE, HÄRD och som inte finns i andra nordgermanska språk. Även orden TOK FÅNE och HÄRD härleder Ihre från samiskan och uttrycker; ” Tok bemärker hos oss en dåraktig, och tokighet dårskap. Om man genomvandrar den götiska världen finner man väl saken överallt, men ingenstädes något ord som härmed har skyldskap. Det är finskt och lapskt. Den förre kallar en fåne tohco, de senare tajok och även taisok; sistnämnda tycks vara besläktat med tose och tosing, som i våra nedre provinser och hos de danska betyder en fåne. En dylik kallas hos oss även tölp: kanske av det lapska telpe, som betecknar ett fjolligt skämt. Den människokroppens del, som halsen är närmast, kallar vi skuldror, men våra förfäder och än idag landfolket uti åtskilliga landskap hærd, hærdar. Det förra är otvivelaktligen götiskt; ty anglosaxarna brukade sculdir, sculdor, alemannerna scultirr, engelsmännen shoulder, tyskarna schulter. Det senare åter finner i intet av nämnda språk något, som därmed har likhet, lärer ej heller träffas annorstädes än i lapska fjällen, varest, efter vår ordboks intygande, man får höra skuldror kallas hardo. Det nämnda ordet hærd förekommer uti den vackra boken, som bär namn av Konunga styrilse, varest då kännemärken av en duktig krigsman uppräknas, säges sid. 198, the skulu hava bret bryst ok hærda. Den latinske uttolkaren tager det sista ordet så, som meningen vore, att han bör ha brett och hårt bröst, såsom skulle sista ordet hänföras till hård, durus, men det är lätt att märka att språkets art i den meningen hade fordrat hårt och ej hærda.”

Ju längre tillbaka i tiden ju fler samiska ord i svenskan

Ihre menar att ju längre tillbaka i tiden vi går desto fler samiska lånord finns i svenskan. Ihre skriver ”Som lapska språkets förblandning med götiskan för aderton hundra år sedan börjats, och länge sedan tilltagei; tycks troligt vara, att dess överlevor måste dess flera igenfinnas, ju längre vi i tiden gå tillbaka.

Samisk Historieblogg

Äldre svenska lagtexter och medeltida dokument präglas av låneord från samiskan

Ihre hävdar vidare att antalet lånord från samiskan i svenska språket är omfattande och uttalar ”bestyrkes vad sagt är icke ringa”. Ihre säger också ”jag bevisar att åtskilliga ord, i våra gamla lagar och andra medeltida skrifter, av … lapska språken med mesta säkerheten kan upplysas”, dvs äldre svenska lagtexter och medeltida dokument präglas av lånord från samiskan.

Samisk Historieblogg

Samiska ord i Kristofers landslag är från år 1442

Som exempel tar han Kristoffers landslag. Kristofers landslag är från år 1442 och utarbetades under Kristofer av Bayerns regeringstid. Den kom faktiskt att gälla till år 1734 efter kompletteringar ur gammaltestamentlig. I Kristofers landslag finns ordet orden ”Sima”, ”hætte”, ”fara”, och ”hætta” liksom ”äventyrasom Ihre hänför till samiskt ursprungUti K. CHRISTOPHERS Lagbok B.B.L.L. kap. 23 läser vi, enghin måå raa til sima jagha: Vad sima här betyder, lär få utan uttolkning kunna förstå: men förenämnda språk kan tjäna till hjälpreda, såsom uti vilka ordet betyder ett rep eller snöre, att meningen alltså är, det ingen tillåtes till jägarnas rep eller nät driva någon rå, vilket oskyldiga och mera sällsynta djur lagstiftaren påbjöd fredas skulle. Uti samma Lagbok förekommer orden hætte, fara, och hætta, äventyra, vilka i götiska språkets dialekter alldeles är obrukliga.

Samisk Historieblogg

Samiska ord i Västgötalagen från år 1220 och Magni Smeks Gårdsrättsstadga från år 1335 med orden hætte och manhætte

Ihre tar även upp andra äldre lagar där han menar att lånord från samiskan fanns; ”Man finner uti Västgötalagen vid böters utsättande det ordalaget ofta förekomma, hætte vid sinum thrim markum, dvs. äventyrar att bliva pliktfälld till tre markers böter.

Vi har därutav manhætte, som betyder livsfara, såsom uti K. MAGNI SMEKS Stadga av år 1335 § 2 som säger: the mæn, som i manhættum æru, mugho full wappn hava sik til værn. Dvs: De vilka i livsfara är (för blodhämnarens anfall) har tillstånd att bära fullt vapen.

När vi undersöker varifrån dessa orden har sin härkomst, finner vi att de är okända bland alla götiska folkslagen, men att hættæ (hete) hos lapparna … betyder fara.”

Samisk Historieblogg

Gottlandslagen från 1300-talet och samiska låneord

Bland lagtexter tar Ihre även upp Gottlandslagen från 1300-talet och det samiska ordet ”kietta”, (”Gietka”), d.v.s. vagga för barn. I Gottlandslagens 18:e kapitel § 2 står att modern skall lägga sitt barn i en ”kietta”. Ihre menar att ordet ”kietta” är ett främmande ord i svenskan och ett lånord från samiskan. Ihre uttalar ”Uti Gotlandslagen kap. 18 § 2 läser vi följande: Cuna scal barns at gietta at mungati hueriu, leggi i kietta, oc hafi ner sir. Det är icke underligt, om min läsare stannar uti ovisshet vid ordet kietta, helst som det hos oss nu för tiden icke brukas utom om stängsel som i fårahusen göres, vilken bemärkelse här alldeles icke finner rum; men huru det bör förstås ger oss finska och lapska språken tillkänna, då kehto i det förra och kætka i det senare betecknar en vagga. Meningen är alltså denna: barnets moder bör efter varje dryckeslag draga försorg om sitt barn och lägga det på sin sida i vagga.

Samisk Historieblogg

Samiska namn på orter i södra Sverige

Men, Johan Ihre menade att samerna inte bara lämnat spår efter sig i det svenska och nordiska språken. Enligt Ihre fanns spår av samerna över hela Sverige i form av samiska namn på orter, byar, sjöar, floder och till och med städer. Namn som omöjligt kan ha haft ett nordgermanskt ursprung enligt Ihre. Att det fanns spår av samiska namn i södra Sverige var naturligt, enligt Ihre, som hänvisade till Ynglingasagan i Heimskringla. Enligt Ynglingasagan hade de invandrade svenskarna mött samerna redan i Skåne. Detta var, enligt Ihre, ett ytterligare bevis på att nordgermaner invandrat till ett samiskt språkigt område, nämligen Skandinavien, och tagit över samiska språkseder.

Jag ska i ett kommande blogginlägg utveckla Johan Ihres argument om samernas ursprung och samiska namn på olika orter i södra Sverige. Följ bloggen så får du veta mer!

Svenskarna kopierade samernas sätt att namnge orter

Ihre gick ett steg vidare och menar att samerna haft inflytande på hur svenskarna sätter namn på orter och platser. Det är ett sätt som skiljer sig från övriga nordgermaner och gör skandinaverna unika. Ett sätt som, som enligt Ihre, bara kan komma från samerna. Detta var, enligt Ihre, ett ytterligare bevis på att nordgermaner invandrat till ett samiskt språkigt område, nämligen Skandinavien, och tagit över samiska språkseder.

Jag ska i ett kommandeblogginlägg utveckla Johan Ihres argument om samernas ursprung och samernas sätt att namnge orter avspeglat sig i ortsnamn i södra Sverige. Följ bloggen så får du veta mer!

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Johan Ihre år 1780, isländska sagor och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

johan-ihre

Johan Ihre (1707 -1780) med rötter från den norrländska birkarlaätten Bure var professor Skytteanus, (professur i vältalighet och statskunskap, ursprungligen i vältalighet och politik), vid Uppsala universitet.

Johan Ihre blev känd som språkforskare och en av de som lade grunden till den moderna språkforskningen i Sverige. Inom språkforskningen var hans främsta ämnen de germanska och gotiska språken.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Oden, Heimskringla, Ynglingasagan och samernas ursprung

Enligt Johan Ihre framgick av Ynglingasagan i Heimskringla att när svenskarna anlände till Norden så fanns redan samerna där. Samerna var enligt Johan Ihre Nordens urfolk. Enligt Ihre så invandrade nordgermanerna till ett samernas område. I och med att nordgermanerna kom till ett samiskspråkigt område så kom samerna att sätta influenser och prägel på mycket av den invandrande kulturen. Spår av det samiska kan, enligt Ihre, ses även i dagens samhälle i hela Norden. Han menade sig dessutom kunna bevisa det.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Bibeln och de isländska sagorna var historia.

För Ihre och för historikerna före hans tid var berättelserna i bibeln och i de isländska sagorna obestridliga fakta. De var historia från det förgångna som dokumenterats skriftligt. För nordiska historiker beskrev bibeln begynnelsen av mänsklighetens historia för att sedan fortsätta i de isländska sagorna. Oden och asarna var således för Ihre historiska personer som verkligen levat.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Isländska sagorna (Íslendingasögur)

På isländska har ordet ”saga” en annan betydelse än det svenska ordet. Saga betyder helt enkelt berättelse eller historia. Men, man måste vara observant att de isländska sagorna skrevs ner på pergament av skrivkunniga munkar på medeltiden, d.v.s. upp till flera århundraden efter de olika historiska händelserna skulle ha inträffat. Sagorna kom således på pränt efter århundraden av muntlig berättartradition där tillägg gjorts, dikt och fantasi under tiden tillkommit, samt fakta försvunnit. I tillägg handlar många av sagorna om områden långt från Island. dvs inte i närområdet. Så, man kan inte betrakta de isländska sagorna som historia eller sanningsenliga berättelser. Även om det kan vara något uns av sanning så bör man således ta de islänska sagorna med en stor nypa salt. Det är således ingen tillfällighet att de isländska sagorna har helt speciell genre inom litteraturen under romankonsten och inte under historia.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Kritik mot de isländska sagorna och Ynglingasagan

Under 1700-talets senare hälft började de isländska sagorna ifrågasättas. Den inledande kritiken var dock försiktig. De isländska sagorna betraktades fortfarande som historisk fakta. Bland de som först ifrågasatte de isländska sagorna var faktiskt Ihre. Framför allt inriktade Ihre sig på delar av Ynglingasagans trovärdighet. Ihre menade att det måste ha varit omöjligt att memorera niohundra års regenter fram till Tjodolf av Hvins tid och att memoreringen muntligt överförts över flera generationer tills de blev nedskrivna några hundra år senare. Dock var Ihre övertygad om grundfakta riktigheten i Ynglingasagan såsom Oden och hans ankomst till Norden, samt att oden varit en verklig ”person” som levat.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Oden, Ynglingasagan och svenskarnas ursprung

Snorre Sturlassons Heimskringla inleds med Ynglingasagan. Ynglingasagan handlar om germanernas och svenskarnas ankomst till Norden under ledning av Oden. Enligt Ynglingasagan ankom Oden och Asarna till Norden från Asien.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

På jakt efter Oden och svenskarnas ursprung

Oden och asarna var för Ihre, som omnämnt, historiska personer som verkligen levat.

Men, inte enbart historikern Ihre var övertygad om Oden och asarna. Den norska upptäcksresande Thor Heyerdahl (1914-2002) var så sent som i början av 2000-talet övertygad att Oden och asarna verkligen levat. Heyerdahl ville dessutom bevisa det.  ”Jakten på Odin” var Thor Heyerdahls sista projekt före han avled i den italienska byn Colla Micheri den 18 april 2002. Thor Heyerdahl är för övrigt kanske mest känd för sina expeditioner med Kon-Tiki och Ra II, där han ville bevisa tidiga kolonisationsresor över haven.

I Ynglingasagan framgår att Odin utvandrade med asarna från Svarta Havet över Tyskland och Danmark fram till Sverige (Gamla Sigtuna). Thor Heyerdahl ville följa rutten och göra utgrävningar i Azov (Азов) vid floden Don, Svarta Havet, i Ryssland. Azov låter ju som Asar. Att Azovs tidigare namn var detsamma som den samiska orten Tana i Norge gjorde ju inte saken sämre.  Thor Heyerdahl hade till sitt stöd ryska dokument som bekräftade existensen av iranska folket Osseter från området. Oseter var, enligt Thor Heyerdahl, Asarna i Ynglingasagan. Det hör man ju på namnet – eller hur! Utgrävningarna avslutades just före Thor Heyerdahls död och visade att Azov var befolkat år 68 f.kr. Det datum som Thor Heyerdahl beräknat att svenskarna, danskarna och norrmännen utvandrat från Svarta Havet till Norden.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Ny infallsvinkel för att lösa historiska problem

Johan Ihre hade en helt ny infallsvinkel för att lösa problemet vilket folk som var ursprungsbefolkning i Norden. Ihre gjorde något som ingen gjort före honom. Han satte sig nämligen ner och frågade sig om de språk som talas i Norden kunde ge en lösning på historiska problemställningar.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Svenska språket och samernas ursprung

I dag vet vi att det finns samiska låneord i svenskan som rajd, kåta, kosa, vaja och så vidare. I de norrländska dialekterna finns än mer samiska låneoord. Det är således inte enbart det norrländska ordet ”Jo” från samiskan ”Juo”. Men, Ihre upptäckte något annat i svenska språket.

Johan Ihre fann att det fanns ett främmande ord i svenska språket som inte skulle finnas där. Det var främmande ord som inte kunde kopplas till något annat europeiskt språk än samiskan. I tillägg fann Ihre att det var ett stort antal samiska låneord i svenskan.

Inte nog med att det fanns ett stort antal samiska låneord i svenskan. Alla dessa samiska låneord i svenskan var dessutom lika i Isländska, Färöiska, Norska, Danska förutom Svenska. De samiska orden hade således inlånats redan när Isländska, Färöiska, Norska, Danska och Svenska var ett språk, dvs under fornnordisk tid. Enligt Ihre hade de samiska låneorden bidragit till att fornnordiska utskilde sig från andra nordgermanska språk.

Ihre fann också att uttalet av flera samiska låneord uttalades i fornnordiskan på ett samiskt vis. Uttalet hade dessutom bevarats i svenska dialekter.

Eftersom omfattningen av samiska låneord i fornnordiskan var så stor tog Ihre det som bevis att nordgermaner invandrat till ett samiskt språkigt område, nämligen Skandinavien.

Jag ska i ett kommandeblogginlägg utveckla Johan Ihres argument om samernas ursprung och samiska låneord i svenskan. Följ bloggen så får du veta mer!

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samiska namn på orter i södra Sverige

Men, Johan Ihre menade att samerna inte bara lämnat spår efter sig i det svenska och nordiska språken. Enligt Ihre fanns spår av samerna över hela Sverige i form av samiska namn på orter, byar, sjöar, floder och till och med städer. Namn som omöjligt kan ha haft ett nordgermanskt ursprung enligt Ihre. Att det fanns spår av samiska namn i södra Sverige var naturligt, enligt Ihre, som hänvisade till Ynglingasagan i Heimskringla. Enligt Ynglingasagan hade de invandrade svenskarna mött samerna redan i Skåne. Detta var, enligt Ihre, ett ytterligare bevis på att nordgermaner invandrat till ett samiskt språkigt område, nämligen Skandinavien, och tagit över samiska språkseder.

Jag ska i ett kommandeblogginlägg utveckla Johan Ihres argument om samernas ursprung och samiska namn på olika orter i södra Sverige. Följ bloggen så får du veta mer!

Svenskarna kopierade samernas sätt att namnge orter

Ihre gick ett steg vidare och menar att samerna haft inflytande på hur svenskarna sätter namn på orter och platser. Det är ett sätt som skiljer sig från övriga nordgermaner och gör skandinaverna unika. Ett sätt som, som enligt Ihre, bara kan komma från samerna. Detta var, enligt Ihre, ett ytterligare bevis på att nordgermaner invandrat till ett samiskt språkigt område, nämligen Skandinavien, och tagit över samiska språkseder.

Jag ska i ett kommandeblogginlägg utveckla Johan Ihres argument om samernas ursprung och samernas sätt att namnge orter avspeglat sig i ortsnamn i södra Sverige. Följ bloggen så får du veta mer!

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Johan Ihre år 1780 och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

johan-ihreJohan Ihre föddes den 3:e mars 1707 i Lund som son till teologiprofessorn Tomas Ihre och dog i Uppsala den 1:a december 1780, 73 år gammal. Johan Ihres mor var Brita Steucha och som härstammade från den norrländska birkarlaätten Bure. Johan Ihre blev professor i latinsk poesi vid 30 års ålder och vid 31 års ålder professor Skytteanus, (professur i vältalighet och statskunskap, ursprungligen i vältalighet och politik), vid Uppsala universitet.

Johan Ihre blev känd som språkforskare och la grunden till den moderna språkforskningen i Sverige.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Lexicon Lapponicum år 1780

År 1780 utgavs Lexicon Lapponicum av Kyrkoherden i Jokkmokk Johan Öhrling och Kyrkoherden i Lycksele Erik Lindahl. Lexicon Lapponicum var inte den första samiska ordboken. Prästen Pehr Fjellström i Lycksele utgav nästan 50 år tidigare Grammatica Lapponica och ordboken Dictionarium Sueco-Lapponicum. Båda behandlade det Umesamiskla språket. Den norska professorn knud Leem gav ut en grammatik (1748), en dansk-samisk ordbok (1756) och Lexicon lapponicum bipartitum i 2 band (1768-1781). Lexicon lapponicum bipartitum betraktades som den tidens största verk om det samiska språket med såväl samisk ordbok och samisk grammatiklära.

Lexicon Lapponicum var dock det första större samiska ordboken i Sverige och kom främst att användas av missionärer i svenska och finska lappland. Något som förutsågs av författarna och intogs i titeln till ordboken ”Till nytta för såväl dem som skall anförtros ett kyrkligt ämbete i Lappland eller redan innehar ett sådant…” Som ordbok begränsade sig Lexicon Lapponicum till Umesamiska, Pitesamiska och Lulesamiska.

En moderniserad utgåva av Lexicon Lapponicum utgavs 2016.

Det har även utgivits en digitaliserad version av Lexicon Lapponicum.

lexicon-lapponicum-a-o

Lexicon Lapponicum och Johan Ihre

Professor johan Ihre har skrivit ett av förorden till Lexicon Lapponicum. Ihres förord är en sammanfattning av bland annat hans uppfattningar om samernas ursprung och samernas influenser på det svenska samhället. Ihre hade tidigare framfört sina idéer om samernas och samernas ursprung i olika publikationer och brev. Vid Uppsala universitet finns en omfattande handskriftssamling av Johan Ihre på 287 volymer från 1400-talet till 1800-talet.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Ny infallsvinkel för att lösa historiska problem

Välborne Herr Riddare av Nordstjärneorden, Kansliråd och Professorn i Uppsala Johan Ihre, som han kallade sig själv, hade en helt ny infallsvinkel för att lösa problemet vilket folk som var ursprungsbefolkning i Norden. Ihre gjorde något som ingen gjort före honom. Han satte sig nämligen ner och frågade sig om de språk som talas i Norden kunde ge en lösning på historiska problemställningar.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Svenska språket och samernas ursprung

I dag vet vi att det finns samiska låneord i svenskan som rajd, kåta, kosa, vaja och så vidare. I de norrländska dialekterna finns än mer samiska låneoord. Det är således inte enbart det norrländska ordet ”Jo” från samiskan ”Juo”. Men, Ihre upptäckte något annat i svenska språket.

Johan Ihre fann att det fanns ett främmande ord i svenska språket som inte skulle finnas där. Det var främmande ord som inte kunde kopplas till något annat europeiskt språk än samiskan. I tillägg fann Ihre att det var ett stort antal samiska lånord i svenskan.

Inte nog med att det fanns ett stort antal samiska lånord i svenskan. Alla dessa samiska lånord i svenskan var dessutom lika i Isländska, Färöiska, Norska, Danska förutom Svenska. De samiska orden hade således inlånats redan när Isländska, Färöiska, Norska, Danska och Svenska var ett språk, dvs under fornnordisk tid. Enligt Ihre hade de samiska lånorden bidragit till att fornnordiska utskilde sig från andra nordgermanska språk.

Ihre fann också att uttalet av flera samiska lånord uttalades i fornnordiska på ett samiskt vis. Uttalet hade dessutom bevarats i svenska dialekter.

Eftersom omfattningen av samiska lånord i fornnordiska var så stor tog Ihre det som bevis att nordgermaner invandrat till ett samiskt språkligt område, nämligen Skandinavien.

Jag ska i ett kommande blogginlägg utveckla Johan Ihres argument om samernas ursprung och samiska lånord i svenskan. Följ bloggen så får du veta mer!

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samiska namn på orter i södra Sverige

Men, Johan Ihre menade att samerna inte bara lämnat spår efter sig i det svenska och nordiska språken. Enligt Ihre fanns spår av samerna över hela Sverige i form av samiska namn på orter, byar, sjöar, floder och till och med städer. Namn som omöjligt kan ha haft ett nordgermanskt ursprung enligt Ihre. Att det fanns spår av samiska namn i södra Sverige var naturligt, enligt Ihre, som hänvisade till Ynglingasagan i Heimskringla. Enligt Ynglingasagan hade de invandrade svenskarna mött samerna redan i Skåne. Detta var, enligt Ihre, ett ytterligare bevis på att nordgermaner invandrat till ett samiskt språkigt område, nämligen Skandinavien, och tagit över samiska språkseder.

Jag ska i ett kommandeblogginlägg utveckla Johan Ihres argument om samernas ursprung och samiska namn på olika orter i södra Sverige. Följ bloggen så får du veta mer!

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Svenskarna kopierade samernas sätt att namnge orter

Ihre gick ett steg vidare och menar att samerna haft inflytande på hur svenskarna sätter namn på orter och platser. Det är ett sätt som skiljer sig från övriga nordgermaner och gör skandinaverna unika. Ett sätt som, som enligt Ihre, bara kan komma från samerna. Detta var, enligt Ihre, ett ytterligare bevis på att nordgermaner invandrat till ett samiskt språkigt område, nämligen Skandinavien, och tagit över samiska språkseder.

Jag ska i ett kommandeblogginlägg utveckla Johan Ihres argument om samernas ursprung och samernas sätt att namnge orter avspeglat sig i ortsnamn i södra Sverige. Följ bloggen så får du veta mer!

 

Oden, Heimskringla, Ynglingasagan och samernas ursprung

Enligt historikern Johan Ihre framgick av Ynglingasagan i Heimskringla att när svenskarna anlände till Norden så fanns redan samerna där. Samerna var enligt Johan Ihre nordens urfolk.

Jag ska i ett kommande blogginlägg utveckla Johan Ihres argument om samernas ursprung och de isländska sagorna. Följ bloggen så får du veta mer!

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara