Vem var Carl Johan Schlyter år 1835 och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

Lars-Nila Lasko – Samisk Historieblogg

Carl Johan Schlyter och Samerna

Schlyter utgav i mars år 1835 verket ”Om Sveriges äldsta indelning i landskap och landskapslagarnes upkomst”.

I verket menar professor Carl Johan Schlyter att samerna var Sveriges äldsta befolkning. Schlyter menade vidare att samerna ursprungligen bodde över hela Sverige. Enligt Schlyter trängdes samerna till att börja undan från jordbruksmarker. Schlyter menade att när samerna trängdes undan från jordbruksmarker blev de ”omringade” i Småland. Schlyter menade vidare ”Landet ofvanför Ångermanland innehades ännu till största delen af Lappar, hvilka först i senare tider af Svenska nybyggare efter hand trängdes från hafskusten…”

 

Skåning framför allt trots tyskt ursprung

Carl Johan Schlyter föddes i Karlskrona den 29 januari 1795 och dog den 29 december 1888 i Lund.  Han kom från en välbärgad familj där fadern var generalkrigskommissarie. Schlyters släkt hade sedan 1600-talet bott i Skåne. Släkten Schlyter hade invandrat till Skåne från Tyskland medan området fortfarande var danskt. Carl Johan Schlyter föredrog Skåne framför allt. Fanns det möjlighet till tjänstgöring i Skåne så gjorde han det.

Samisk Historieblogg

Professor i Laghistoria

Schlyter bedrev sina studier i Lund och efter examen fortsatte han vid universitetet i Rostock där han avlade magistergrad 1814. Han återvände till Lunds universitet 1816 som docent och samma år blev doktor i juridik. Carl Johan Schlyter blev 1835 professor i ett nytt ämne ”Laghistoria” vid Uppsala universitet. Laghistoria skulle så småningom bli ”Rättshistoria”. Några år senare förordnades han år 1838 till professor vid Lunds universitet i allmän lagfarenhet. 1840 blev han professor i allmän laghistoria också vid Lunds universitet.

Samisk Historieblogg

Rättshistoria

Schlyter utgav ett flertal böcker i rättshistoria. Hans mest kända verk är Samling af Sweriges gamla lagar (Corpus juris sveogothorum antiqui), som publicerades under en lång tidsperiod mellan 1827–1877.

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Annonser

Carl Johan Schlyter år 1835 och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

Lars-Nila Lasko – Samisk Historieblogg

Professor i Rättshistoria i Uppsala och Lund

Juristen Carl Johan Schlyter (1795 – 1888) blev 1835 professor i ett nytt ämne ”Laghistoria” vid Uppsala universitet. Laghistoria skulle så småningom bli ”Rättshistoria”. Några år senare förordnades han år 1838 till professor vid Lunds universitet i allmän lagfarenhet. 1840 blev han professor i allmän laghistoria också vid Lunds universitet.

Samisk Historieblogg

Samerna var Sveriges första innevånare

Schlyter utgav i mars år 1835 verket ”Om Sveriges äldsta indelning i landskap och landskapslagarnes upkomst”. Av titeln kan man nästan tro att det handlar om en historiebok i geografi. Men så är inte fallet. Verket handlar om Sveriges äldre historia och uppkomsten av den äldsta lagstiftningen. När Schlyter talar om Sveriges äldre historia handlar det om svenskarnas invandring till Sverige liksom uppkomsten av de första rikena i Sverige.

Schlyters bok är en sammanställning av de föreläsningar han haft vid universitetet i ämnet rättshistoria.

Samisk Historieblogg

Samerna var Sveriges första innevånare

Professor Carl Johan Schlyter var övertygad att samerna var Sveriges äldsta befolkning.

Samisk Historieblogg

Samerna bodde över hela Sverige

Schlyter menade vidare att samerna ursprungligen bodde över hela Sverige.

 

Samisk Historieblogg

Samerna trängs först undan från jordbruksmarker

Enligt Schlyter trängdes samerna till att börja undan från jordbruksmarker.

 

Samisk Historieblogg

Samerna kvar i skogsområden i Småland

Schlyter menade att när samerna trängdes undan från jordbruksmarker blev de ”omringade” i Småland. Schlyter skriver; ”Tidigare hafva dock utan tvifvel nybyggare härifrån nedsatt sig på bördigare fläckar af det omkringliggande landet, och der bildat små landskap, som, hvad författningen beträffar, ej stått i någon förbindelse med moderlandet. Bland dessa Små land böra i första rummet nämnas de närmast Värend i vester och norr belägna Finnveden och Njudung. Finnveden eller, som den ock kallades, Finnheden, Finnöknen (Finneidi, i Knytl. S.), innefattade Sunnerbo, Vestbo och Östbo härad, har, enligt hvad namnet tillkännagifver, ursprungligen utgjort en af skogar och hedar bestående tillflyktsort f ör de från fruktbarare bygder undandrifna Lappar, eller som de fordom kallades, Finnar, hvilka sannolikt varit Sveriges äldsta, öfver hela landet utspridda, ehuru nu endast på dess nordligaste snöbetäckta gränsor irrande invånare.”

Samisk Historieblogg

Samerna trängdes bort från kustområden i norr

Schlyter menade vidare ”Landet ofvanför Ångermanland innehades ännu till största delen af Lappar, hvilka först i senare tider af Svenska nybyggare efter hand trängdes från hafskusten…”

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

 

Niels Matthias Petersen år 1834 och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

Lars-Nila Lasko – Samisk Historieblogg

Dansken Niels Matthias Petersen  (1791 – 1875) var professor i nordiska språk och historiker. Som historiker kom han att framför allt lägga vikt vid nordens äldsta historia.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Isländska sagor

Historikern Niels Matthias Petersen utgår från de isländska sagorna i sin historiebeskrivning av nordbornas och samernas ursprung.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Isländska sagorna (Íslendingasögur)

På isländska har ordet ”saga” en annan betydelse än det svenska ordet. Saga betyder helt enkelt berättelse eller historia. Men, man måste vara observant att de isländska sagorna skrevs ner på pergament av skrivkunniga munkar på medeltiden, d.v.s. upp till flera århundraden efter de olika historiska händelserna skulle ha inträffat. Sagorna kom således på pränt efter århundraden av muntlig berättartradition där tillägg gjorts, dikt och fantasi under tiden tillkommit, samt fakta försvunnit. I tillägg handlar många av sagorna om områden långt från Island. dvs inte i närområdet. Så, man kan inte betrakta de isländska sagorna som historia eller sanningsenliga berättelser. Även om det kan vara något uns av sanning så bör man således ta de islänska sagorna med en stor nypa salt. Det är således ingen tillfällighet att de isländska sagorna har helt speciell genre inom litteraturen under romankonsten och inte under historia.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Isländska sagorna, samerna och finländarna

Det isländska orden ”finne” och ”finnar” i de isländska sagorna och i fornnordiskan betydde same. Spår av de fornnordiska orden ”finne” och ”finnar” finns fortfarande i Norge och i norskan såsom finne (same), Finnmark (Sameland), Finnebiff (Renskav) osv.

Finländare i de isländska sagorna kallades kvän och kväner.

För att skilja ut samerna och finländarna åt kallar Niels Matthias Petersen samerna för det äldsta finnarna i sina historiska verk..

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Oden utvandrade från Asien

Niels Matthias Petersen utgår i den nordiska historiebeskrivningen från den isländska sagan ”Heimskringla” av Snorre Sturlasson.  Heimskringla från ca 1230 inleds med ” Ynglingasagan”. Det är en saga om Oden och Asarna, som kom till Skandinavien från Asien under förhistorisk tid.

Niels Matthias Petersen utgår från att Oden varit en verklig historisk person som levat..

I Ynglingasagan kan man läsa att när Oden och Asarna utvandrade från Asien och norrut mot Skandinavien. I Heimskringla står det ”Asien” och som tolkas av Niels Matthias Petersen som Svarta Havet.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Oden och hans folk anländer till Skandinavien och möter tre folkslag

Oden anlände till Skandinavien från Asien med sina Asar så möttes han av tre folkslag; Finner, Kelter och ett Svevisk folk, dvs en germansk stam med deras kung Gylfe.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Sameområdet sträckte sig ned till Småland

Enligt Niels Matthias Petersen bodde Kelterna på Jylland i Danmark och i sydligaste Norge.

Svevisk folkets område sträckte sig, enligt Petersen från ”egentliga Sverige” söderut till Själland i Danmark.

Finner bestod av två folkslag; Kväner (Finländare) och Samer. Samernas område gränsade i söder i Småland till det Sveviska folket och Kelterna. Enligt Niels Matthias Petersen finns spår av samerna i ortsnamn i Småland som ”Finnveden”. Spår av samer finns även på andra ställen i mellansverige som i Dalarna. I Dalarna finns spår av det ortsbefolkningen kallar ”Lappgravar” enligt Petersen.

Arkeologen Joakim Wehlin vid Dalarnas Museum har omnämnt för mig att det finns så kallade Lappgravar på lite olika ställen i Dalarna. Det rör sig dock i första hand om muntliga traditioner och vad han vet har ingen sådan grav kunnat beläggas.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Odens folk intar södra Sameland upp till Dalarna

Niels Matthias Petersen skriver vidare ”fra Sverige utbredte Asalären sig dels imod Norden, hvor Finner og Kväner, eller, som vi nu kalde dem, Lapper of Finner, bleve bekämpede.

Petersen menar att de invandrade germanerna vann krig mot samerna och trängde dem norrut till Dalarna i Sverige och Trondheim i Norge.

Ett stort tack till arkeologen Joakim Wehlin vid Dalarnas Museum för den information han delat med sig till mig om de sk. ”Lappgravarna” i Dalarna.

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Arbetsmarknadspolitisk blogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Sven Rydberg år 1830 och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

Lars-Nila Lasko – Samisk Historieblogg

Doktorsavhandling om forna strider

Sven Rydberg framlade en doktorsavhandling i historia år 1830 med titeln ”Svearnas och göthernas strid om konungavalet: historisk afhandling” vid Lunds universitet.

Även om Sverige under 1830 nått in mot slutet av romantiken så var det inte helt vanligt att vid denna tid i historia utgå från de isländska Ynglingasagan, av Snorre Sturlasson, för att beskriva den svenska kungahistorien. De första svenskarna att ifrågasätta trovärdighet av Ynglingasagan var historikerna Johan Ihre och Carl Gustaf Nordin. Dock, var det var den inflytelserika historikern Erik Gustaf Geijer som först fick Ynglingasagan svenska kungalängd på fall som inte trovärdig. (Om Erik Gustaf Geijer se tidigare blogginläggsserie).

Nu handlade Sven Rydbergs avhandling inte om de isländska sagorna utan utgör en inledning till ämnet Stridigheterna mellan Götar och Svear om kungamakten i Sverige. Därmed måste Sven Rydberg utgå från den isländska Ynglingasagan för att förklara att Svear och Götar är två skilda stammar och som invandrat till Sverige under olika tider.

Samisk Historieblogg

Troende nationalister på sagotexter

Denna del av den isländska Ynglingasagan verkar ha överlevt sig själv ända in i våra dagar. Inte ens historikern Erik Gustaf Geijer ifrågasatte Ynglingasagan berättelse om de germanska stammarnas invandring till Sverige. Min personliga syn på Ynglingasagan är att det är helt otroligt mirakulöst fantastiskt häpnadsväckande att det finns troende i vår tid på en text som skrivits ner efter 1000 år av enbart minnen från den första svenskens ankomst till Sverige! Kunde en sådan tro uppstått och fortlevt utan svensk nationalism?

Samisk Historieblogg

Ynglingasagan bevisar att svenskarna mötte samer när de invandrade till Sverige

Rydberg gör intressanta iakttagelser om samernas ursprung i Ynglingasagan som i sig är intressant. Ynglingasagan handlar om Odens och Asarnas ankomst till Sverige från Asien. När Oden ankom till Sverige fanns redan ett folk som bodde där och hade en egen ledare som hette Gylfe. Enligt Rydberg var Gylfes folk det samiska folket.

Sven Rydberg skriver i sin avhandling; ”Det land, till hvilket Asarna kommit, kallades Mannheim, som beboddes av Manner, dessa vore alltså de äldre innevånarne. Dessa Manners land…hvarest en konung, benämnd Gylfe, regerade, som åt Odin  upplät bostad i sitt rike, enligt företalet till Pros. Eddan , hvilket välde Odin sjelf ville hafva…Frågan blir derföre, om man kan antaga, att Odin nedsatte sig i landet vid Mälaren såsom ett nytt land, harifrån hans kolonie småningom utbredde sig öfver hela medlersta delen af riket. Häremot kunna, såsom mig synes, flera grunder anföras.”

Skulle då Gylfe hafva afträdt åt oden ett land, hvilket, såsom obebodt och ointaget, ej kunde kallas hans rike en del deraf. Det vore stridande emot den annars antagna meningen, att Skandinavien ursprungligen bebotts av Finska stammar. Dessa måste åtminstone då hafva funnits der, om de ej redan varit fördrifna af Germaniska folk, hvilka der bosatt sig. Hade detta ej ännu ej ägt rum, så kunde landet ännu mindre än i förra fallet höra till Gylfes rike, utan Odin måste då med våld och härsmakt eröfrat det.”

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Vem var Nils Henrik Sjöborg år 1830 och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

Lars-Nila Lasko – Samisk Historieblogg

Samerna är inte landets första inbyggare

Historieprofessor Nils Henrik Sjöborg menade att samerna bott länge i norra Sverige. Dock är hans mening att Samerna var inte det första folket som kom till Sverige. Sjöborg uttalar om samerna ”hafva äfven länge vistats i vår Nord, dock är ganska osäkert, om de varit Landets första inbyggare”.

Historieprofessor Nils Hendrik Sjöborg
Historieprofessor Nils Hendrik Sjöborg

Samerna har bara bebott en mindre del av Sverige och Norge

Nils Henrik Sjöborg menade vidare att samerna bara bebott en mindre del av Sverige och Norge. Detta framgår av hans uttalande ”jag finner det alldeles otroligt, att de någonsin befolkat eller innehaft Sverige och Norrige till någon betydande del”.

Lars-Nila Lasko – Samisk Historieblogg

Samerna har försökt kolonisera Svealand, Götaland och Småland

Historieprofessor Sjöborg hade uppfattningen att samerna försökt befolka södra Sverige utan att lyckas. Sjöberg säger ”De hafva både i äldre och sednare tider gjordt försök att nedsätta kolonier i Svea och måhända äfven i Göta Riken. Om Finveden fått namn af dem, (och ej af någon Höfding, som hetat Finn, hvilket kan vara äfven så, och kanske mera troligt), så har försöket i Småland ej haft framgång, eller åtminstone blott en kårt tid haft bestånd. Längre åt norr har det något bättre lyckats”.

Detta står i kontrast till att Sjöborg samtidigt menat att samerna bara befolkat en mindre del av Sverige?

Lars-Nila Lasko – Samisk Historieblogg

Samerna kommer från norra Asien

Nils Henrik Sjöborg ansåg att samernas ursprung var norra Asien, d.v.s. Sibirien. Sjöborg skriver ”De tyckas ifrån Asiens Nordliga delar inkommit genom Finland till desse länder, där de bebott de kallaste och mäst Nordliga Landskap.”

Professor Sjöborg presenterar inget faktamaterial eller referenser för sina påståenden. I stället bygger hans påståenden på egna antaganden, vilket framgår av ord såsom ”ganska osäkert”, ”jag finner”, ”de tyckas” etc.

Lars-Nila Lasko – Samisk Historieblogg

Samer och Finländare är ett folk

Nils Henrik Sjöborg ansåg att samer och finländare skulle räknas som ett folk. Han skriver ”Finnar, till hvilka man äfven kan räkna Skridfinnar eller Lappar”. Åtminstone verkar det som om Sjöborg menat att samerna ursprungligen varit ett folk. Han uttrycker inte detta helt klart. Men, i andra sammanhang gör han åtskillnad mellan det samiska folket och det finska folket eller som han uttrycker det ”egentliga finnar”.

 

Lars-Nila Lasko – Samisk Historieblogg

Samerna trängdes undan av Finländare och Götar

Sjöborg uttalar ”Finnarne utträngde sina slägtingar Lapperne, och Göterne bekrigade och fördrefvo dem båda.”

Lars-Nila Lasko – Samisk Historieblogg

Historieprofessor med nedvärderande syn på samerna

Under denna tid på 1800-talet förändras synen på samerna. Detta reflekteras i Sjöborgs historiska beskrivning av det samiska folket som primitiva vildar.

Lars-Nila Lasko – Samisk Historieblogg

Vem var historieprofessor Nils Henrik Sjöborg?

Nils Henrik Sjöborg föddes den 6:e februari 1767 i Högestads kyrkby, Ystads kommun, i Skåne. Han växte upp i en kyrklig familj där fadern var prost. Han skulle tillbringa större delen av sitt liv i Skåne och vid Lunds universitet. Först vid sin ålders höst flyttade han till Stockholm eftersom han fick en nytt tjänsteuppdrag och ny titel. I Stockholm blev han verksam till sin död den 1:a juli 1838.

Lars-Nila Lasko – Samisk Historieblogg

Från student till professor vis samma universitet

Vid 16 års ålder blev Sjöborg blev student vid universitetet i Lund 1783 och tog filosofie magisterexamen 1787. År 1790 utnämndes Sjöborg till docent i historia och 1796 adjunkt i historia. År 1799 utnämndes han till professor i historia vid Lunds universitet.

Lars-Nila Lasko – Samisk Historieblogg

Sveriges längsta tjänstledighet med full lön?

Den 3:e april år 1816 blev Sjöborg tjänstledighet på livstids från sin professorstjänst. Det var ingen vanlig tjänstledighet. Det var en tjänstledighet med professorslön på fritid.

Nils Henrik Sjöborg förordnades år 1816 av regeringen till ”Inspektör över rikets alla antikviteter”, samt flyttade till Stockholm. Titeln ”Inspektör över rikets alla antikviteter” var en föregångare till tjänsten ”Antikvitetsintendent” som inrättades år 1860. Tjänsten ”Antikvitetsintendent” upphörde dock redan 10 år senare år 1870 då tjänsteansvaret övertogs av ” Vitterhets- historie- och antikvitetsakademien”.

Historieprofessor Nils Hendrik Sjöborg
Historieprofessor Nils Hendrik Sjöborg

Lunds universitets historiska museum

Nils Henrik Sjöborg tog initiativet och grundade Lunds universitets historiska museum. Den första samlingen till museet skänktes av honom själv.

Lars-Nila Lasko – Samisk Historieblogg

1828 års Kongl. Maj:ts nådiga förordning angående forntida minnesmärkens  fredande och bewarande

Sverige har en 351 årig tradition att värna om fornlämningar, byggnadsminnen och kulturföremål med hjälp av olika lagar och förordningar. Den första fornminneslagen tillkom redan år 1666 ”Placat och påbudh om gamble monumenter och antiquiteter” och som beskrivs i ett tidigare blogginlägg. 1666 års fornminneslag kom att ersättas av nya lagstiftningar år 1828, 1867, 1942, 1960 och senast 1988.

Någon kanske undrar varför det tillkommer nya fornminneslagar med jämna mellanrum? Skulle det inte räcka med en från början? Anledningen till varför det med jämna mellanrum tillkommer nya lagar är att samhällets uppfattning om kulturarvet förändras över tid. Nya lagar och förordningar speglar ändrade uppfattningar om hur och vad som är viktigt att bevara i vårt kulturarv för kommande generationer. De olika fornminneslagarna blir således till tidsdokument och vittnesmål om den tid de representerar, såsom skiftande politiska, ideologiska, sociala, ekonomiska och särskilt rättshistoriska förhållanden. Varje fornminneslag ger således en inblick i den tidens kulturpolitiska ideal.

För tillkomsten av ”1828 års Kongl. Maj:ts nådiga förordning angående forntida minnesmärkens  fredande och bewarande” var historieprofessor  Nils Henrik Sjöborg mycket aktiv och initiativtagande till tillsammans med fornforskarna Jacob Adlerbeth och Leonard Fredrik Rääf. Jag skriver fornforskare därför att det var den tidens beteckning på arkeologer. Arkeologi, som vi känner den i dag, fanns inte som egen vetenskaplig disciplin på den tiden.

Förordningen tillkom efter ett omfattande förarbete av Jacob Adlerbeth, Leonard Fredrik Rääf och Nils Henrik Sjöborg.

1828 års fornminneslag tillkom därför som det står i lagen ”rörande wården och bewarandet af forntidens Minnesmärken, kommit i glömska och förgätenhet”. Den nationalromantiska vågen hade nått Sverige vid denna tidsperiod och intresset för svenska fornminnen ökade kraftigt. Tillkomsten av en ny fornminneslag låg således i tidens anda.

Nu ska det nämnas att 1828 års fornminneslag innehöll ett stort antal begränsningar som att lagen bara skyddade lämningar från forntiden och fram till och medeltiden. Skyddet för fornlämningar på privat mark var tämligen begränsad. En markägare kunde få tillstånd att ta bort en fornlämning om det behövdes för jordbruks- eller byggnationsarbete. Enbart om fornlämningen var av ”synnerlig historisk märkvärdighet” kunde borttagande av fornlämning nekas. Där emot infördes ett generellt skydd för landets alla fornlämningar oavsett var i landet de befann sig. Nu ska man komma ihåg att samiska fornlämningar som exempelvis seitar inte betraktades som fornlämning.

Lars-Nila Lasko – Samisk Historieblogg

Samisk fornminneslag

Själv efterlyser jag en samisk fornminneslag. Den lag som är skriven nu, liksom tidigare fornminneslagstiftning, är skriven för en svensk kulturvård med svenska värderingar på kulturminnen.

I den nuvarande fornminneslagen finns således inte utrymme för samiska värderingar på kulturminnen och heliga platser. Ett bra exempel är samisk och andra urfolks eftersträvan av återbegravning av mänskliga kvarlevor. Den västerländska och samiska synen på respekten för tidigare generationer och släktled skiljer sig åt. Något som kanske efterspeglas i hur människor möts? När två engelsmän möts diskuteras ofta väder och husdjur. När två svenskar möts försöker man ofta utreda vad den andre jobbar med. När två okända samer möts är den typiska diskussionen hur och om man är släkt med varandra.

I den nuvarande fornminneslagen finns inte heller utrymme för samisk religiösa värderingar. Samisk Schamanism är inte en levande religion i dag. Dock betraktas heliga platser fortfarande med stor respekt bland samer. I fornminneslagen finns inte denna nedtecknad i olika förbud för att upprätthålla samiska traditioner.

För tillvaratagande av samisk kulturminnesvård i Sverige finns inte heller någon samisk myndighet för detta. Förhoppningsvis tillkommer en sådan myndighet i framtiden som kan efterleva och följa upp samisk kulturminnesvård med den beslutsrätt som fodras för en sådan myndighet. Nuvarande myndigheten Sametinget har i huvudsak rådgivande funktioner utan beslutanderätt vilket visar på den förmyndarroll som staten intagit gentemot samerna.

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Nils Henrik Sjöborg år 1830 och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Skåningen Nils Henrik Sjöborg hade studerat vid Lunds universitet och utnämndes år 1790 till docent i historia och 1796 adjunkt i historia. År 1799 utnämndes han till professor i historia vid Lunds universitet.

Historieprofessor Nils Hendrik Sjöborg
Historieprofessor Nils Hendrik Sjöborg

 

Traditionell syn på samernas ursprung

Under århundraden har synen i Sverige på samernas ursprung varit konstant. Det var en allmän uppfattning att samerna var den folkgrupp som först invandrade till Sverige. Däremot har olika teorier utvecklats varifrån samerna utvandrade till Sverige och till vilka andra folkgrupper samerna var besläktade med.

Teorierna om hur samerna invandrade till Sverige varierade från söderifrån, österifrån inklusive via Åland eller från nordöst.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Ny syn på samernas ursprung

En ny syn på samernas ursprung hade framförts genom den norska historikern Schönning och danska historikern Sum. De menade båda att nordgermanerna var den folkgrupp som först invandrade i Norden och samerna kommit senare.

Den norska historikern Schönning var ovanlig på så vis att han hävdade att nordgermanerna invandrat först till Skandinavien norr ifrån, samt att samerna inkommit senare till norskt territorium. Schönning hade i och för sig växt upp i sjösamiskt område och en del menar att Schönning i och med detta tillförvällat sig en rasistisk syn på samerna. Något belägg för detta har jag dock inte hittat. Personligen menar jag att Schönning var mer gripen av norsk nationalism än rasism.

Historieprofessor Nils Henrik Sjöborg skulle komma att framföra en ny svensk syn på samernas ursprung; Samerna var inte den folkgrupp som invandrat först till Sverige enligt honom!

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samer och Finländare är ett folk

Nils Henrik Sjöborg ansåg att samer och finländare skulle räknas som ett folk. Han skriver ”Finnar, till hvilka man äfven kan räkna Skridfinnar eller Lappar”. Åtminstone verkar det som om Sjöborg menat att samerna ursprungligen varit ett folk. Han uttrycker inte detta helt klart. Men, i andra sammanhang gör han åtskillnad mellan det samiska folket och det finska folket eller som han uttrycker det ”egentliga finnar”.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna är inte landets första inbyggare

Historieprofessor Sjöborg menade att samerna bott länge i norra Sverige. Dock är hans mening att Samerna var inte det första folket som kom till Sverige. Sjöborg uttalar om samerna ”hafva äfven länge vistats i vår Nord, dock är ganska osäkert, om de varit Landets första inbyggare”.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna har bara bebott en mindre del av Sverige och Norge

Nils Henrik Sjöborg menade vidare att samerna bara bebott en mindre del av Sverige och Norge. Detta framgår av hans uttalande ”jag finner det alldeles otroligt, att de någonsin befolkat eller innehaft Sverige och Norrige till någon betydande del”.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna har försökt kolonisera Svealand, Götaland och Småland

Sjöborg hade uppfattningen att samerna försökt befolka södra Sverige utan att lyckas. Sjöberg säger ”De hafva både i äldre och sednare tider gjordt försök att nedsätta kolonier i Svea och måhända äfven i Göta Riken. Om Finveden fått namn af dem, (och ej af någon Höfding, som hetat Finn, hvilket kan vara äfven så, och kanske mera troligt), så har försöket i Småland ej haft framgång, eller åtminstone blott en kårt tid haft bestånd. Längre åt norr har det något bättre lyckats”.

Detta står i kontrast till att Sjöborg samtidigt menat att samerna bara befolkat en mindre del av Sverige?

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna kommer från norra Asien

Historieprofessor Sjöborg ansåg att samernas ursprung var norra Asien, d.v.s. Sibirien. Sjöborg skriver ”De tyckas ifrån Asiens Nordliga delar inkommit genom Finland till desse länder, där de bebott de kallaste och mäst Nordliga Landskap.

Nils Henrik Sjöborg presenterar inget faktamaterial eller referenser för sina påståenden. I stället bygger hans påståenden på egna antaganden, vilket framgår av ord såsom ”ganska osäkert”, ”jag finner”, ”de tyckas” etc.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna trängdes undan av Finländare och Götar

Sjöborg uttalar ”Finnarne utträngde sina slägtingar Lapperne, och Göterne bekrigade och fördrefvo dem båda.”

Nils Henrik Sjöborg påstående om att Göterna krigade mot och undanträngde samerna är något förvillande. Sjöberg menade att samerna bara bebott en mindre del av Sverige; ”jag finner det alldeles otroligt, att de någonsin befolkat eller innehaft Sverige och Norrige till någon betydande del”. Än mer förvillande blir Sjöbergs påståenden att samerna försökt kolonisera Småland, Götaland och Svealand. Ändera menade Sjöborgs att Göterna undanträngde samerna i nordligaste Sverige eller så menade han dåvarande Sverige som var betydligt mindre till ytan och inte sträckte sig så långt norrut. Hur som helst verkar det mer som Sjöbergs åsikt eftersom han inte hänvisar till något källmaterial.

 

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Historieprofessor med nedvärderande syn på samerna

Under denna tid på 1800-talet förändras synen på samerna. Detta reflekteras i Sjöborgs historiska beskrivning av det samiska folket som primitiva vildar. Sjöborg skriver om samerna exempelvis ”såsom i Sverige sig uppehållande vildar” och ”Såsom de i Sverige sig uppehållande Finnar och Lappar i äldsta tider varit ohyfsade och i alla fall mindre till växten, hafva de blifvit hållne för troll och dvärgar. Också bodde de i skogar och bärgsskrefvor, där de hade sina smedjor; ty smide var den konst, som de, likasom sednare tiders Ziguenare, idkade.”

historieprofessor Nils Henrik Sjöborg upphöjer och romantiserar vidare svenskarnas gamla Asatro samtidigt som han nedvärderar det samiska folkets religion, vilket framgår i detta uttalande av sjöberg; ”Dessutom hafva de så i äldre som nyare tider varit kände för trolldom. Oden och hans Drottar  voro väl äfven Trollkarlar, men Odens trollkonst tyckes hafva haft sin grund i själens tro och kroppens styrka och vighet, i snillets och den starka viljans underbara mackt, i mekanisk skicklighet, i skaldkonst, ja till och med i ett slags litteratur, förenad med en under vidsträckta resor inhämtad försicktighet, samt natur- och människokännedom. Häraf hans imponerande välde, häraf den tro på honom, som under kriget gaf seger, häraf hans för hjeltar passande Gudalära, hans lagstiftning, hans Hafvamal, hans trollrunor, hans konstrikt inrättade skepp Skidbladner, hans svärd och sköldar, som undrbart lyste i salen under besöket av äger från Lessö. Hit hörer äfven Frejas falkhamn m.m. Finnars och Lappars trolldom har däremot , åtminstone i sednare tider, skiftesvis haft utseende af et slags Psykionomie och Chiromancie, aning, hänryckning, , synvilla, narkotisk giftblandning, och visat någon gemenskap med den Nord-Asiatiska Schamanismen”.

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Vem var Erik Gustav Geijer år 1825 och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko (Del 5)

Erik Gustaf Geijer
Erik Gustaf Geijer

 

Erik Gustaf Geijer

Erik Gustaf Geijer var professor i historia vid Uppsala universitet och som försökte utröna samernas ursprung.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Verk om samernas historia

Erik Gustaf Geijer utgav ett stort antal historiska skrifter. Det verk som mest berör samernas historia och samernas ursprung är hans verk ”Svea rikes häfder”, som utkom år 1825.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna urfolk i Norden

Erik Gustaf Geijer menar utifrån Heimskringla om Ynglingaätten och med stöd av Saga om Harald Hårfager i de isländska sagorna att samerna är nordens urfolk.

Geijer anför även att samerna är Nordens urinnevånare därför att ”ingen historia kan följa dem dit”. Geijer menar sannolikt med detta att det finns en mängd historiska dokument om olika folk och deras folkvandringar. Dock finns inga dokument i något land som utvisar att samerna funnits någon annan stans.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna har tidigare bott i låglänt område

Erik Gustaf Geijer konstaterar att äldre historiker från romartiden som Tacitus och framåt i historiska källor kallat samerna för Fenni. Geijer härleder orden Fenn och Fenne till det fornnordiska ordet för låglänt och träskagtigt namn. Ordet har, enligt Geijer, samma betydelse på flera germanska språk som Holländska, Frisiska, Nedersaxiska, Anglosaxiska och Engelska.

Erik Gustaf Geijer hänvisar vidare till att ”Fennen” fortfarande på Nedersaxiska betyder att ”driva boskap på ängen”.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna bosättningsområde var hela nordöstra Europa

Erik Gustaf Geijer menade att samernas utbredningsområde varit avsevärt större än det är i dag. Geijer hävdade att samerna tidigare bebott hela nordöstra Europa.

Erik Gustaf Geijer menar vidare att de invandrande germanerna stött på samerna redan någonstans på kontinenten. Till stöd för detta hänvisade Geijer de isländska sagorna och romerska historiker.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna och Finländare varit ett folk

Erik Gustaf Geijer menade vidare att samerna och finländare ursprungligen varit ett folk, som han kallar stora finska folkstammen. Detta konstaterar Geijer utifrån att språken liknar varandra.

Den stora finska folkstammen har, enligt Geijer, splittrats upp av andra folk och finns nu utspridda i Europa och Asien. Detta gör att det är svårt att utröna var den stora finska folkstammens ursprungsområde funnits. Att den stora finska folkstammen tidigt splittrats upp förklarar varför de olika finsktalande folkgrupperna särskilt sig så mycket språkligt, kulturellt och fysisk. Det förklarar vidare, enligt Geijer, att den finska folkstammen fått en märklig utspridning.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna drevs norrut

Samerna har av svenskar och norrmän väster om Östersjön, drivit samerna allt längre norrut.

Likadant har finländarna öster om Östersjön drivit samerna norrut. Ett bevis på att finländarna drivit samerna norrut är, enligt Geijer, det ”gamla ryska namnet Tschude” för finländare och som i gamla samiska folksagor omtalas som fiender.

Enligt Geijer pågår fortfarande fördrivning av samerna norrut.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna har lämnat spår efter sig

Geijer menade att samerna har lämnat spår efter sig i södra Sverige, i Baltikum och i södra Finland.

 

Baltikum

En provins i Estland omnämns som ”Lappegrundai äldre dokument av lettiska munkar år 1220. Enligt historikern Geijer tyder detta på samiskt bosättningsområde. Geijer hänvisar vidare till en bulla från Påven Gregorius IX som år 1280 förbjuder att överlämna vapen till hedningarna i Lappia, som enligt Geijer, låg i Baltikum.

 

Finland

I södra Finland finns, enligt Geijer, namn på ett flertal orter som visar på samisk anknytning såsom Lapinjärvi, Lappinsalmi, Lappinkangas, Lappinlinna, Lappinrauniot, Lappinranta, samt i de finlandssvenska socknarna Lappträsk, Lappträsk, Lappdal, Lappvik.

Geijer omnämner också att ”Ifrån öfre Tavastland allt uppåt, äro märken och minnen af Lapparnes fordna vistelse i synnerhet talrika”.

Erik Gustaf Geijer påpekar att på svensktalande Åland finns ett stort antal namn på platser med ordet Lapp. Samerna hade liksom svenskarna, enligt  Geijer, använt  öarna mellan Sverige och Finland som överfart.

 

Norge

Enligt Erik Gustaf Geijer omnämndes samerna på Harald Hårfagers tid i södra Norge.

 

Sverige

Enligt Geijer kallades Småland ännu under medeltiden för Finweden, som anknyter till det fornnordiska namnet på samer. Geijer hänvisar även till andra namn på orter och platser som enligt hans mening hade samisk anknytning.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Erik Gustaf Geijer

Vem var då Erik Gustaf Geijer?

Historikern Erik Gustaf Geijer är kanske en av de svåraste historiker att förstå sig på. Personligen tror jag det beror på att han har skrivit så mycket om sig själv.

Geijer var professor i historia vid Uppsala universitet. Geijer blev även utsedd till rektor vid Uppsala universitet för åren 1822, 1830, 1836 och 1843–1844. År 1824 blev Geijer utsedd ledamot vid Svenska Akademien. Geijer var även riksdagsman åren 1828 – 1830 och 1840 – 1841 för prästeståndet.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Nationalromantikern Geijer

Historieprofessorn Gustaf Geijer var nationalromantiker och ses ibland och lite förhastat som nationalromantikens fader i Sverige.

Nationalismens ursprung är omtvistat bland historiker och forskare. En del vill hänföra nationalismens födelse till slutet av 1700-talets franska revolution och napoleonkrigen.

Hur som helst utformades en speciell form av nationalism i Europa  – Nationalromantiken. Under 1800-talet slog industrialismen igenom i hela Europa. Stora delar av folken kom att flytta in till städer och fick nya arbeten som inte existerat tidigare. Det innebar att städerna växte och landsbygden började avfolkas. I och med städerna växte uppstod en ny urban stadskultur som ersatte det lantliga livet och bondekulturen. Detta skapade en romantisering av naturen, bondesamhället och gamla traditioner. En form av ”Gröna vågen tänkande” och nostalgi tillkom med längtan tillbaka till naturen och landet från industristaden.

Med nationalromantiken följde nationalismen.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Medlem i Svea Orden

Geijer var även medlem av Svea Orden. Svea Orden är ett av de Sveriges äldsta ordenssällskap och bildades redan den 19:e oktober 1793 på krogen den Engelska källaren i Gamla Stan. Valspråket för Svea Orden är ”VÄNSKAP – FÄDERNESLAND” och orden säger sig vila på ”Nationell grund”. Svea Orden  vill ”vidga kunskapen om våra förfäders – de gamla svearnas – levnadssätt och förhållanden samt hålla levande insikten om att förfädernas egenskaper”. Kung Carl XVI Gustaf som ordens Höge beskyddare. Mer om Svea Orden finns på deras hemsida.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Medlem i Götiska förbundet

Geijer var även medlem av Götiska förbundet, som hade som målsättning att återupprätta ”de gamle göters frihetsanda, mannamod och redliga sinne”. Förbundet är numera nedlagt. Dock finns ett ordenssällskap med samma namn.

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Erik Gustav Geijer år 1825 och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko (Del 3)

Erik Gustaf Geijer
Erik Gustaf Geijer

 

Erik Gustaf Geijer

Erik Gustaf Geijer var professor i historia vid Uppsala universitet. Geijer blev även utsedd till rektor vid Uppsala universitet för åren 1822, 1830, 1836 och 1843–1844. År 1824 blev Geijer utsedd ledamot vid Svenska Akademien. Geijer var även riksdagsman åren 1828 – 1830 och 1840 – 1841 för prästerståndet.

Historieprofessorn Gustaf Geijer var nationalromantiker och ses ibland och lite förhastat som nationalromantikens fader i Sverige.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna urfolk i Norden

Erik Gustaf Geijer menar utifrån Heimskringla om Ynglingaätten och med stöd av Saga om Harald Hårfager i de isländska sagorna att samerna är nordens urfolk.

Geijer anför även att samerna är Nordens urinnevånare därför att ”ingen historia kan följa dem dit”. Geijer menar sannolikt med detta att det finns en mängd historiska dokument om olika folk och deras folkvandringar. Dock finns inga dokument i något land som utvisar att samerna funnits någon annan stans.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna har tidigare bott i låglänt område

Erik Gustaf Geijer konstaterar att äldre historiker från romartiden som Tacitus och framåt i historiska källor kallat samerna för Fenni. Geijer härleder orden Fenn och Fenne till det fornnordiska ordet för låglänt och träskagtigt namn. Ordet har, enligt Geijer, samma betydelse på flera germanska språk som Holländska, Frisiska, Nedersaxiska, Anglosaxiska och Engelska.

Erik Gustaf Geijer hänvisar vidare till att ”Fennen” fortfarande på Nedersaxiska betyder att ”driva boskap på ängen”.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna bosättningsområde var hela nordöstra Europa

Erik Gustaf Geijer menade att samernas utbredningsområde varit avsevärt större än det är i dag. Geijer hävdade att samerna tidigare bebott hela nordöstra Europa.

Erik Gustaf Geijer menar vidare att de invandrande germanerna stött på samerna redan någonstans på kontinenten. Till stöd för detta hänvisade Geijer de isländska sagorna och romerska historiker.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna och Finländare varit ett folk

Erik Gustaf Geijer menade vidare att samerna och finländare ursprungligen varit ett folk, som han kallar stora finska folkstammen. Detta konsaterar Geijer utifrån att språken liknar varandra.

Den stora finska folkstammen har, enligt Geijer, splittrats upp av andra folk och finns nu utspridda i Europa och Asien. Detta gör att det är svårt att utröna var den stora finska folkstammens ursprungsområde funnits. Att den stora finska folkstammen tidigt splittrats upp förklarar varför de olika finsktalande folkgrupperna särskilt sig så mycket språkligt, kulturellt och fysisk. Det förklarar vidare, enligt Geijer, att den finska folkstammen fått en märklig utspridning.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna drevs norrut

Samerna har av svenskar och norrmän väster om Östersjön, drivit samerna allt längre norrut.

Likadant har finländarna öster om Östersjön drivit samerna norrut. Ett bevis på att finländarna drivit samerna norrut är, enligt Geijer, det ”gamla ryska namnet ”Tschude” för finländare och som i gamla samiska folksagor omtalas som fiender.

Enligt Geijer pågår fortfarande fördrivning av samerna norrut.

BLOGGFRÅGA

Pågår den svenska kolonisationen fortfarande norrut?

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

 

Spara

Spara

Spara

Spara

Erik Gustav Geijer år 1825 och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko (Del 2)

Erik Gustaf Geijer
Erik Gustaf Geijer

 

1800-talets mest inflytelserikaste historiker

Gustaf Geijer var 1800-talets mest inflytelserikaste historiker i Sverige.

Erik Gustaf Geijer var professor i historia vid Uppsala universitet. Geijer blev även utsedd till rektor vid Uppsala universitet för åren 1822, 1830, 1836 och 1843–1844. År 1824 blev Geijer utsedd ledamot vid Svenska Akademien. Geijer var även riksdagsman åren 1828 – 1830 och 1840 – 1841 för prästerståndet.

Historieprofessorn Gustaf Geijer var nationalromantiker och ses ibland, kanske lite förhastat, som nationalromantikens fader i Sverige.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Verk om samernas historia

Erik Gustaf Geijer utgav ett stort antal historiska skrifter. Det verk som mest berör samernas historia och samernas ursprung är hans verk ”Svea rikes häfder”, som utkom år 1825.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Historieprofessorn som ville gå till grunden för att utreda samernas ursprung

Professorn i historia Erik Gustaf Geijer försökte gå till grunden för att utreda samernas ursprung. För en historiker på 1800-talet fanns endast skriftliga dokument att tillgå om man bortser från fornfynd.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Bibeln och de isländska sagorna var historiska dokument

Ett av de viktigaste skriftliga dokumenten under tidigare århundraden var bibeln och de isländska sagorna. Skulle man förr i världen gå till grunden om samernas ursprung så var det helt naturligt att söka svaren i de isländska sagorna.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

De isländska sagorna var sann och verklig historia

Tidigare hade både bibeln och de isländska sagorna en helt annan status. De var historiska källor som inte kunde ifrågasättas.

De isländska sagorna uppfattades på samma sätt förr i världen som Bibeln för de kristna och Koranen för muslimer i dag. Precis som de troende i dag uppfattar att Jesus och Mohammed har varit verkliga personer så uppfattades Tor, Oden och Frej i de isländska sagorna på samma sätt. Tor, Oden och Frej hade gått på jorden och historierna omkring dem var sanna, samt kunde inte ifrågasättas. Personerna i de isländska sagorna uppfattades således som om de verkligen levat.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

De isländska sagorna och bokstavstolkning

Eftersom bibeln som de isländska sagorna var verklig och sann historia så skulle de båda dessutom tolkas bokstavligen. Med bokstavstolkning, (”Subsumtion” eller ”Egentlig tolkning”), innebär att man tolkar en text utifrån dess ordalydelse. Bokstavstolkning var vanligt förr för att förstå en text i en lag, bibeln eller de isländska sagorna. Svårigheten med bokstavstolkning är att veta hur man ska bestämma ett ords betydelse.

Bokstäverna och texten är ju det första som möter läsaren. Dock, har bokstavstolkning av de flesta kristna övergivits när det gäller att tolka och förstå alla bibeltexter. Men, det har alltid funnits flera olika tolkningar parallellt och fortfarande. Bland extrema religiösa grupper är däremot bokstavstolkning vanligt.

Andra sätt att tolka texter är;

  • Systematisk tolkning — att tolka en texts mening utifrån dess systematik,
  • Subjektiv teleologisk tolkning — att tolka en texts utifrån dess syfte,
  • Objektiv teleologisk tolkning — att tolka en texts utifrån dess funktion.

Sen kan man oberoende av dessa tolkningstekniker naturligtvis bestämma et ords eller begrepps innebörd utifrån restriktiv tolkning, extensivt tolkning, analogisk tolkning eller genom é-contrarioslut.

När det gäller isländska sagor så har det idag nästan helt övergetts som historiska sanna dokument. Därför är ingen tolkningsmetod eller tolkningsskola aktuell när det gäller isländska sagor. Det är således ingen tillfällighet att de isländska sagorna i biblioteken under årens lopp flyttats från historiehyllan till hyllor till historiska romaner.

Jag skriver nästan därför vissa grupper och organisationer bygger en stor del av sin verksamhet på att de isländska sagorna är sanna. Exempelvis har några nationalistiska organisationer och fornnordiska religiösa grupperingar hänvisningar till de isländska sagorna. Några få bygger dock hela sin verksamhet på att de isländska sagorna är sanna som exempelvis Kväner och Kvenlandsförbundet, dvs Kveenimaayhistys. Skulle de isländska sagorna inte vara sanna så faller grunden för dessa organisationer.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Snorre Sturlasson och de isländska sagorna

På isländska har ordet ”saga” en annan betydelse än det svenska ordet. Saga betyder helt enkelt berättelse eller historia. Men, man måste vara observant att de isländska sagorna, (Íslendingasögur), skrevs ner på pergament av skrivkunniga munkar på medeltiden, d.v.s. upp till flera århundraden efter de olika historiska händelserna skulle ha inträffat. Sagorna kom således på pränt efter århundraden av muntlig berättartradition där tillägg gjorts, dikt och fantasi under tiden tillkommit, samt fakta försvunnit. I tillägg handlar många av sagorna om områden långt från Island. d.v.s. inte i närområdet. Så, man kan inte betrakta de isländska sagorna som historia eller sanningsenliga berättelser. Även om det kan vara något uns av sanning så bör man således ta de islänska sagorna med en stor nypa salt. Det är således ingen tillfällighet att de isländska sagorna har helt speciell genre inom litteraturen under romankonsten och inte under historia.

Snorre Sturlasson (1179-1241), eller som han heter på isländska Snorri Sturluson, från gården Hvamm-Sturla på Island är, utan tvekan, islands mest kände författare. Detta trots att det gått nästa 1000 år sedan han publicerade en roman. Försök själv att komma på en isländsk författare som blivit världskändis?

Snorre Sturlasson mest kända verk är ”Eddan”, dvs den Yngre Eddan eller Prosaiska Eddan. Han skrev även ”Heimskringla” och har även påståtts vara författare till Egil Skallagrimssons saga (Egils saga Skalla-Grímssonar).

Bland de isländska sagorna är just Egil Skallagrimssons saga mest intressant för samisk historia. Det är en släktsaga som sträcker sig över flera generationer och beskriver bland annat vikingars härjningar i Sameland. Mest detaljerade berättelser är om Thorolf (Þórólfr) Kvällulvsson, som med flera hundra man företog plundringståg och våldhandlingar mot samerna.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

De nordiska folkens ursprung

Vill man i de isländska sagorna utreda de nordiska folkens ursprung måste man studera Snorre Sturlassons Heimskringla. Heimskringla inleds med de folk som invandrade till Norden och de folk som redan fanns i Norden.

Heimskringla handlar vidare om de nordiska kungaätternas uppkomst eller som Sturlasson säger i inledningen till Heimskringla –  ”Á bók þessi lét ek ríta fornar frásagnir um höfðingja””I denna bok har jag nedtecknat de forna sagorna om hövdingarna”. Heimskringla eller Snorre Sturlassons kungasagor tros ha varit färdig omkring år 1230.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna urfolk i Norden

Professorn i historia Erik Gustaf Geijer konstaterar, utifrån Heimskringla, att vid det germanska folkets ankomst till Norden fanns samerna redan i Skandinavien. Samerna var således Nordens urfolk.

I Heimskringla kallas samerna för det Jotiska folket. I  Saga om Harald Hårfager”,  (Hins Hárfagra), i Heimskringla framgår att folket Joterna är finnar. Historieprofessor Erik Gustaf Geijer går vidare och konstaterar att i fornnordiskan är ordet ”Finne” beteckning för samerna.

I Norge används fortfarande ordet finne som namn för same. Exempelvis heter det nordligaste länet i Norge ”Finnmark”, som betyder Sameland, Det norska ordet ”Finnebiff” betyder Samebiff (Renskav) osv. Finnar kallas i fornnordiskan för kväner och i norskan finns ordet kväner fortfarande kvar som beteckning på finsktalande i Nordnorge.

Även på Island användes tidigare ordet Finner för samer enligt geijer.

Man kan således sammanfatta Geijer på så vis att när germanerna kom till Norden fanns redan Joterna där, som var finnar och finnar var det fornnordiska ordet för samer. Det var alltså samerna som germanerna stötte på när de anlände till Norden.

Även andra historiker före Erik Gustaf Geijer har dragit samma slutsats som historieproffesorna Jacob Wilde (1679 – 1755) och historikern Elisaeus Hyphoff (1709 – okänt dödsår).

Erik Gustaf Geijer uttalar att över allt i de isländska sagorna där det står finne så handlar det om samerna. När det i stället står ”Kväner” i de isländska sagorna så handlar det om finländarna.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

ingen historia kan följa dem dit

Erik Gustaf Geijer anför även att samerna är Nordens urinnevånare därför att ”ingen historia kan följa dem dit”. Geijer menar sannolikt med detta att det finns en mängd historiska dokument om olika folk och deras folkvandringar. Dock finns inga dokument i något land som utvisar att samerna funnits någon annan stans.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Hur långt söderut bodde samerna?

Erik Gustaf Geijer ville även utreda var de invandrande germanerna stötte på samerna eller med andra ord hur långt söderut bodde samerna ursprungligen?

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna har tidigare bott i låglänt område

Geijer konstaterar att äldre historiker från romartiden som Tacitus och framåt i historiska källor kallat samerna för Fenni. Geijer härleder orden Fenn och Fenne till det fornnordiska ordet för låglänt och träskagtigt namn. Ordet har, enligt Geijer, samma betydelse på flera germanska språk som Holländska, Frisiska, Nedersaxiska, Anglosaxiska och Engelska.

Erik Gustaf Geijer hänvisar vidare till att ”Fennen” fortfarande på Nedersaxiska betyder att ”driva boskap på ängen”.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna bodde i Skandinavien och på kontinenten

Erik Gustaf Geijer hänvisar till de romerska historikerna Tacitus och Ptolemaeus om samernas bosättningsområde under romersk tid. Han tolkar de romerska historikerna att samernas utbredningsområde sträckte sig söderut till Litauen och till Polen. Enligt Erik Gustaf Geijer bodde samerna i nordöstra Europa i Skandinavien och på kontinenten.

Det var på kontinenten som Oden och germanerna träffade på samerna för första gången enligt Erik Gustaf Geijer.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

 

BLOGGFRÅGA

Är de isländska sagorna historia, delvis historia eller helt uppdiktade?

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Erik Gustav Geijer år 1825 och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko (Del 1)

Erik Gustaf Geijer
Erik Gustaf Geijer

 

Erik Gustaf Geijer

Gustaf Geijer var 1800-talets mest inflytelserikaste historiker i Sverige.

Erik Gustaf Geijer var professor i historia vid Uppsala universitet. Geijer blev även utsedd till rektor vid Uppsala universitet för åren 1822, 1830, 1836 och 1843–1844. År 1824 blev Geijer utsedd ledamot vid Svenska Akademien. Geijer var även riksdagsman åren 1828 – 1830 och 1840 – 1841 för prästerståndet.

Historieprofessorn Gustaf Geijer var nationalromantiker och ses ibland, kanske lite förhastat, som nationalromantikens fader i Sverige.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Historiskt verk om samerna

Erik Gustaf Geijer utgav ett stort antal historiska skrifter. Det verk som mest berör samernas historia och samernas ursprung är hans verk ”Svea rikes häfder”, som utkom år 1825. Titeln på verket ”Svea rikes häfder” kan kort översättas till nutidssvenskans ”Sveriges Historia

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samer enligt Harald Hårfagers isländska saga Heimskringla

Professorn i historia Erik Gustaf Geijer försökte gå till grunden för att utreda samernas ursprung. För en historiker på 1800-talet fanns endast skriftliga dokument att tillgå (om man bortser från mindre antal fornfynd).

I dag ser situationen för historiker helt annorlunda ut. Historiker i dagens informationssamhälle har ett stort antal nya källor, digitaliserade arkiv, globaliserade kontaktnät, internationella forskarteam och forskningsresultat, samt nya vetenskaper som ger helt andra förutsättningar för historieforskning än tidigare. Dessutom har vi kommit lite längre i historiska resultat.

Ett av de viktigaste skriftliga dokumenten under tidigare århundraden var bibeln och de isländska sagorna. Skulle man förr i världen gå till grunden om samernas ursprung så var det helt naturligt att söka svaren i de isländska sagorna.

Tidigare hade både bibeln och de isländska sagorna en helt annan status. De var historiska källor som inte kunde ifrågasättas. Dessutom skulle såväl bibeln som de isländska sagorna tolkas bokstavligen.

De isländska sagorna uppfattades på samma sätt förr i världen som Bibeln för de kristna och Koranen för muslimer i dag. Precis som de troende i dag uppfattar att Jesus och Mohammed har varit verkliga personer så uppfattades Tor, Oden och Frej i de isländska sagorna på samma sätt. Tor, Oden och Frej hade gått på jorden och historierna omkring dem var sanna, samt kunde inte ifrågasättas. Personerna i de isländska sagorna uppfattades således som om de verkligen levat.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Isländska sagorna (Íslendingasögur)

På isländska har ordet ”saga” en annan betydelse än det svenska ordet. Saga betyder helt enkelt berättelse eller historia. Men, man måste vara observant att de isländska sagorna skrevs ner på pergament av skrivkunniga munkar på medeltiden, d.v.s. upp till flera århundraden efter de olika historiska händelserna skulle ha inträffat. Sagorna kom således på pränt efter århundraden av muntlig berättartradition där tillägg gjorts, dikt och fantasi under tiden tillkommit, samt fakta försvunnit. Du kan ju fundera ut vad du vet om din släkt för 300 år sedan? I tillägg handlar många av sagorna om områden långt från Island. d.v.s. inte i närområdet. Dessutom är dagens tryckta isländska sagor avskrifter av avskrifter av avskrifter. Vid varje avskrift kan något ha förändrats? Så, man kan inte betrakta de isländska sagorna som historia eller sanningsenliga berättelser. Även om det kan vara något uns av sanning så bör man således ta de islänska sagorna med en stor nypa salt. Det är således ingen tillfällighet att de isländska sagorna har helt speciell genre inom litteraturen under romankonsten och inte under historia.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Snorre Sturlasson

Snorre Sturlasson (1179-1241), eller som han heter på isländska Snorri Sturluson, från gården Hvamm-Sturla på Island är, utan tvekan, Islands mest kände författare. Detta trots att det gått nästa 1000 år sedan han publicerade en roman. Försök själv att komma på en isländsk författare som blivit världskändis?

Snorre Sturlasson mest kända verk är ”Eddan”, dvs den Yngre Eddan eller Prosaiska Eddan. Han skrev även ”Heimskringla” och har även påståtts vara författare till Egil Skallagrimssons saga (Egils saga Skalla-Grímssonar).

Bland de isländska sagorna är just Egil Skallagrimssons saga mest intressant för samisk historia. Det är en släktsaga som sträcker sig över flera generationer och beskriver bland annat vikingars härjningar i Sameland. Mest detaljerade berättelser är om Thorolf (Þórólfr) Kvällulvsson, som med flera hundra man företog plundringståg och våldhandlingar mot samerna.

Dock kommer dagens blogginlägg endast att handla om Heimskringla.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Heimskringla

Namnet Heimskringla kommer från de isländska orden Heimsins och Kringla, som betyder jordens krets (eller på dagens svenska ”omkring jorden”). Namnet kommer från inledningen till sagan Heimskringla som beskriver Jorden; ”Den runda jordskivan, som bebos av människorna, är mycket sönderskuren av vikar; stora havsbukter gå från världshavet in i jorden. Det är bekant, att ett hav går in från Norvasund ända till Jorsalaland; från detta hav sträcker sig åt nordost en lång havsvik, som kallas Svarta havet. Där går gränsen mellan de tre världsdelarna; den östra heter Asien, den västra kalla somliga Europa, andra Enea.”

Heimskringla handlar om de nordiska kungaätterna eller som Sturlasson säger i inledningen till Heimskringla –  ”Á bók þessi lét ek ríta fornar frásagnir um höfðingja””I denna bok har jag nedtecknat de forna sagorna om hövdingarna. Heimskringla eller Snorre Sturlassons kungasagor tros ha varit färdig omkring år 1230.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Ynglingasagan

Heimskringla utgör, som de flesta isländska sagor, släktkrönikor. Heimskringla har en inledning av Snorre Sturlasson och som följs av den första släktkrönikanYnglingasagan.

Ynglingasagan handlar om germanernas ankomst till Norden, samt om Sveriges och Norges första kungaätter, som kan härledas från Oden och Asarna. Den svenska kungaättens stamfader är ”Yngve Frej”, d.v.s. den fornnordiska guden Frej, som slog sig ner i Uppsala och efterträddes av hans son kung ”Fjölner” (Ynglingaätten). Enligt nuvarande historiker består hela Ynglingaätten av uppdiktade svenska kungar. Det ska dock tilläggas att Snorre själv skriver ”även om vi inte säkert kan bedöma sanningen i [dessa berättelser] vet vi att forna tiders [män] hållit dem för sanna”.

Ynglingasagan inleds med att Oden ankommer med Asarna till Norden från Asien. Vid ankomsten till Norden så möter Oden ett annat folk ”Joter”, som redan bor i Skandinavien.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna urfolk i Norden

Historieprofessor Erik Gustaf Geijer menar att Joterna är det samiska folket.

Geijer hänvisar till att det i kapitel 25 i ”Saga om Harald Hårfager”,  (Hins Hárfagra), i Heimskringla och skriver ”der Jotun Svase säger om sig sjelf, att han är Finne”, samt till kapitel 26 i ”Saga om Harald Hårfager” där det framgår attHans dotter, en af Harald Hårfagers gemåler, kallas en Finska”.

Geijer konstaterar således att folket Joterna är finnar. Sedan går Geijer vidare och hänvisar att äldre historiker, som Procopius och Adam av Bremen, vid denna tidpunkt i historien kallas samer för finnar, samt beskriver finnar som samer. Geijer anför även att i vikingen Ottars berättelse för Kung Alfred att ”finnar bor längst den norska fjällkedjan”, liksom att ”Saxo kallar samma folk Skricfinni”. Geijer hänvisar även till andra geografiska beskrivningar att finnarnas utbredningsområde är detsamma som samernas. Erik Gustaf Geijers konklusion är således att folket Joterna är det samiska folket som germanerna mötte när de kom till Norden.

Även andra historiker före Erik Gustaf Geijer har dragit samma slutsats som historieproffesorna Jacob Wilde (1679 – 1755) och historikern Elisaeus Hyphoff (1709 – okänt dödsår).

Erik Gustaf Geijer uttalar att över allt i de isländska sagorna där det står finne så handlar det om samerna. När det i stället står ”Kväner” i de isländska sagorna så handlar det om finländarna.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

ingen historia kan följa dem dit

Erik Gustaf Geijer anför även att samerna är Nordens urinnevånare därför att ”ingen historia kan följa dem dit”. Geijer menar sannolikt med detta att det finns en mängd historiska dokument om olika folk och deras folkvandringar. Dock finns inga dokument i något land som utvisar att samerna funnits någon annan stans.

 

BLOGGFRÅGA

Finns det någon sanning i de isländska sagorna?

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara