Vem var Erik Gustav Geijer år 1825 och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko (Del 5)

Erik Gustaf Geijer
Erik Gustaf Geijer

 

Erik Gustaf Geijer

Erik Gustaf Geijer var professor i historia vid Uppsala universitet och som försökte utröna samernas ursprung.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Verk om samernas historia

Erik Gustaf Geijer utgav ett stort antal historiska skrifter. Det verk som mest berör samernas historia och samernas ursprung är hans verk ”Svea rikes häfder”, som utkom år 1825.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna urfolk i Norden

Erik Gustaf Geijer menar utifrån Heimskringla om Ynglingaätten och med stöd av Saga om Harald Hårfager i de isländska sagorna att samerna är nordens urfolk.

Geijer anför även att samerna är Nordens urinnevånare därför att ”ingen historia kan följa dem dit”. Geijer menar sannolikt med detta att det finns en mängd historiska dokument om olika folk och deras folkvandringar. Dock finns inga dokument i något land som utvisar att samerna funnits någon annan stans.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna har tidigare bott i låglänt område

Erik Gustaf Geijer konstaterar att äldre historiker från romartiden som Tacitus och framåt i historiska källor kallat samerna för Fenni. Geijer härleder orden Fenn och Fenne till det fornnordiska ordet för låglänt och träskagtigt namn. Ordet har, enligt Geijer, samma betydelse på flera germanska språk som Holländska, Frisiska, Nedersaxiska, Anglosaxiska och Engelska.

Erik Gustaf Geijer hänvisar vidare till att ”Fennen” fortfarande på Nedersaxiska betyder att ”driva boskap på ängen”.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna bosättningsområde var hela nordöstra Europa

Erik Gustaf Geijer menade att samernas utbredningsområde varit avsevärt större än det är i dag. Geijer hävdade att samerna tidigare bebott hela nordöstra Europa.

Erik Gustaf Geijer menar vidare att de invandrande germanerna stött på samerna redan någonstans på kontinenten. Till stöd för detta hänvisade Geijer de isländska sagorna och romerska historiker.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna och Finländare varit ett folk

Erik Gustaf Geijer menade vidare att samerna och finländare ursprungligen varit ett folk, som han kallar stora finska folkstammen. Detta konstaterar Geijer utifrån att språken liknar varandra.

Den stora finska folkstammen har, enligt Geijer, splittrats upp av andra folk och finns nu utspridda i Europa och Asien. Detta gör att det är svårt att utröna var den stora finska folkstammens ursprungsområde funnits. Att den stora finska folkstammen tidigt splittrats upp förklarar varför de olika finsktalande folkgrupperna särskilt sig så mycket språkligt, kulturellt och fysisk. Det förklarar vidare, enligt Geijer, att den finska folkstammen fått en märklig utspridning.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna drevs norrut

Samerna har av svenskar och norrmän väster om Östersjön, drivit samerna allt längre norrut.

Likadant har finländarna öster om Östersjön drivit samerna norrut. Ett bevis på att finländarna drivit samerna norrut är, enligt Geijer, det ”gamla ryska namnet Tschude” för finländare och som i gamla samiska folksagor omtalas som fiender.

Enligt Geijer pågår fortfarande fördrivning av samerna norrut.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna har lämnat spår efter sig

Geijer menade att samerna har lämnat spår efter sig i södra Sverige, i Baltikum och i södra Finland.

 

Baltikum

En provins i Estland omnämns som ”Lappegrundai äldre dokument av lettiska munkar år 1220. Enligt historikern Geijer tyder detta på samiskt bosättningsområde. Geijer hänvisar vidare till en bulla från Påven Gregorius IX som år 1280 förbjuder att överlämna vapen till hedningarna i Lappia, som enligt Geijer, låg i Baltikum.

 

Finland

I södra Finland finns, enligt Geijer, namn på ett flertal orter som visar på samisk anknytning såsom Lapinjärvi, Lappinsalmi, Lappinkangas, Lappinlinna, Lappinrauniot, Lappinranta, samt i de finlandssvenska socknarna Lappträsk, Lappträsk, Lappdal, Lappvik.

Geijer omnämner också att ”Ifrån öfre Tavastland allt uppåt, äro märken och minnen af Lapparnes fordna vistelse i synnerhet talrika”.

Erik Gustaf Geijer påpekar att på svensktalande Åland finns ett stort antal namn på platser med ordet Lapp. Samerna hade liksom svenskarna, enligt  Geijer, använt  öarna mellan Sverige och Finland som överfart.

 

Norge

Enligt Erik Gustaf Geijer omnämndes samerna på Harald Hårfagers tid i södra Norge.

 

Sverige

Enligt Geijer kallades Småland ännu under medeltiden för Finweden, som anknyter till det fornnordiska namnet på samer. Geijer hänvisar även till andra namn på orter och platser som enligt hans mening hade samisk anknytning.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Erik Gustaf Geijer

Vem var då Erik Gustaf Geijer?

Historikern Erik Gustaf Geijer är kanske en av de svåraste historiker att förstå sig på. Personligen tror jag det beror på att han har skrivit så mycket om sig själv.

Geijer var professor i historia vid Uppsala universitet. Geijer blev även utsedd till rektor vid Uppsala universitet för åren 1822, 1830, 1836 och 1843–1844. År 1824 blev Geijer utsedd ledamot vid Svenska Akademien. Geijer var även riksdagsman åren 1828 – 1830 och 1840 – 1841 för prästeståndet.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Nationalromantikern Geijer

Historieprofessorn Gustaf Geijer var nationalromantiker och ses ibland och lite förhastat som nationalromantikens fader i Sverige.

Nationalismens ursprung är omtvistat bland historiker och forskare. En del vill hänföra nationalismens födelse till slutet av 1700-talets franska revolution och napoleonkrigen.

Hur som helst utformades en speciell form av nationalism i Europa  – Nationalromantiken. Under 1800-talet slog industrialismen igenom i hela Europa. Stora delar av folken kom att flytta in till städer och fick nya arbeten som inte existerat tidigare. Det innebar att städerna växte och landsbygden började avfolkas. I och med städerna växte uppstod en ny urban stadskultur som ersatte det lantliga livet och bondekulturen. Detta skapade en romantisering av naturen, bondesamhället och gamla traditioner. En form av ”Gröna vågen tänkande” och nostalgi tillkom med längtan tillbaka till naturen och landet från industristaden.

Med nationalromantiken följde nationalismen.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Medlem i Svea Orden

Geijer var även medlem av Svea Orden. Svea Orden är ett av de Sveriges äldsta ordenssällskap och bildades redan den 19:e oktober 1793 på krogen den Engelska källaren i Gamla Stan. Valspråket för Svea Orden är ”VÄNSKAP – FÄDERNESLAND” och orden säger sig vila på ”Nationell grund”. Svea Orden  vill ”vidga kunskapen om våra förfäders – de gamla svearnas – levnadssätt och förhållanden samt hålla levande insikten om att förfädernas egenskaper”. Kung Carl XVI Gustaf som ordens Höge beskyddare. Mer om Svea Orden finns på deras hemsida.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Medlem i Götiska förbundet

Geijer var även medlem av Götiska förbundet, som hade som målsättning att återupprätta ”de gamle göters frihetsanda, mannamod och redliga sinne”. Förbundet är numera nedlagt. Dock finns ett ordenssällskap med samma namn.

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Annonser

Erik Gustav Geijer år 1825 och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko (Del 4)

Erik Gustaf Geijer
Erik Gustaf Geijer

 

Erik Gustaf Geijer

Erik Gustaf Geijer var professor i historia vid Uppsala universitet. Geijer blev även utsedd till rektor vid Uppsala universitet för åren 1822, 1830, 1836 och 1843–1844. År 1824 blev Geijer utsedd ledamot vid Svenska Akademien. Geijer var även riksdagsman åren 1828 – 1830 och 1840 – 1841 för prästerståndet.

Historieprofessorn Gustaf Geijer var nationalromantiker och ses ibland och lite förhastat som nationalromantikens fader i Sverige.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna urfolk i Norden

Erik Gustaf Geijer menar utifrån Heimskringla om Ynglingaätten och med stöd av Saga om Harald Hårfager i de isländska sagorna att samerna är nordens urfolk.

Geijer anför även att samerna är Nordens urinnevånare därför att ”ingen historia kan följa dem dit”. Geijer menar sannolikt med detta att det finns en mängd historiska dokument om olika folk och deras folkvandringar. Dock finns inga dokument i något land som utvisar att samerna funnits någon annan stans.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna har tidigare bott i låglänt område

Erik Gustaf Geijer konstaterar att äldre historiker från romartiden som Tacitus och framåt i historiska källor kallat samerna för Fenni. Geijer härleder orden Fenn och Fenne till det fornnordiska ordet för låglänt och träskagtigt namn. Ordet har, enligt Geijer, samma betydelse på flera germanska språk som Holländska, Frisiska, Nedersaxiska, Anglosaxiska och Engelska.

Erik Gustaf Geijer hänvisar vidare till att ”Fennen” fortfarande på Nedersaxiska betyder att ”driva boskap på ängen”.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna bosättningsområde var hela nordöstra Europa

Erik Gustaf Geijer menade att samernas utbredningsområde varit avsevärt större än det är i dag. Geijer hävdade att samerna tidigare bebott hela nordöstra Europa.

Erik Gustaf Geijer menar vidare att de invandrande germanerna stött på samerna redan någonstans på kontinenten. Till stöd för detta hänvisade Geijer de isländska sagorna och romerska historiker.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna och Finländare varit ett folk

Erik Gustaf Geijer menade vidare att samerna och finländare ursprungligen varit ett folk, som han kallar stora finska folkstammen. Detta konsaterar Geijer utifrån att språken liknar varandra.

Den stora finska folkstammen har, enligt Geijer, splittrats upp av andra folk och finns nu utspridda i Europa och Asien. Detta gör att det är svårt att utröna var den stora finska folkstammens ursprungsområde funnits. Att den stora finska folkstammen tidigt splittrats upp förklarar varför de olika finsktalande folkgrupperna särskilt sig så mycket språkligt, kulturellt och fysisk. Det förklarar vidare, enligt Geijer, att den finska folkstammen fått en märklig utspridning.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna drevs norrut

Samerna har av svenskar och norrmän väster om Östersjön, drivit samerna allt längre norrut.

Likadant har finländarna öster om Östersjön drivit samerna norrut. Ett bevis på att finländarna drivit samerna norrut är, enligt Geijer, det ”gamla ryska namnet ”Tschude” för finländare och som i gamla samiska folksagor omtalas som fiender.

Enligt Geijer pågår fortfarande fördrivning av samerna norrut.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna har lämnat spår efter sig

Geijer menade att samerna har lämnat spår efter sig i södra Sverige, i Baltikum och i södra Finland.

 

Baltikum

En provins i Estland omnämns som ”Lappegrunda” i äldre dokument av lettiska munkar år 1220. Enligt historikern Geijer tyder detta på samiskt bosättningsområde. Geijer hänvisar vidare till en bulla från Påven Gregorius IX som år 1280 förbjuder att överlämna vapen till hedningarna i Lappia, som enligt Geijer, låg i Baltikum.

 

Finland

I södra Finland finns, enligt Geijer, namn på ett flertal orter som visar på samisk anknytning såsom Lapinjärvi, Lappinsalmi, Lappinkangas, Lappinlinna, Lappinrauniot, Lappinranta, samt i de finlandssvenska socknarna Lappträsk, Lappträsk, Lappdal, Lappvik.

Geijer omnämner också att ”Ifrån öfre Tavastland allt uppåt, äro märken och minnen af Lapparnes fordna vistelse i synnerhet talrika”.

Erik Gustaf Geijer påpekar att på svensktalande Åland finns ett stort antal namn på platser med ordet Lapp. Samerna hade liksom svenskarna, enligt  Geijer, använt  öarna mellan Sverige och Finland som överfart.

 

Norge

Enligt Erik Gustaf Geijer omnämndes samerna på Harald Hårfagers tid i södra Norge.

 

Sverige

Enligt Geijer kallades Småland ännu under medeltiden för Finweden, som anknyter till det fornnordiska namnet på samer. Geijer hänvisar även till andra namn på orter och platser som enligt hans mening hade samisk anknytning.

 

BLOGGFRÅGA

Pågår den svenska kolonisationen fortfarande norrut?

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Spara

Spara

Spara

Erik Gustav Geijer år 1825 och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko (Del 3)

Erik Gustaf Geijer
Erik Gustaf Geijer

 

Erik Gustaf Geijer

Erik Gustaf Geijer var professor i historia vid Uppsala universitet. Geijer blev även utsedd till rektor vid Uppsala universitet för åren 1822, 1830, 1836 och 1843–1844. År 1824 blev Geijer utsedd ledamot vid Svenska Akademien. Geijer var även riksdagsman åren 1828 – 1830 och 1840 – 1841 för prästerståndet.

Historieprofessorn Gustaf Geijer var nationalromantiker och ses ibland och lite förhastat som nationalromantikens fader i Sverige.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna urfolk i Norden

Erik Gustaf Geijer menar utifrån Heimskringla om Ynglingaätten och med stöd av Saga om Harald Hårfager i de isländska sagorna att samerna är nordens urfolk.

Geijer anför även att samerna är Nordens urinnevånare därför att ”ingen historia kan följa dem dit”. Geijer menar sannolikt med detta att det finns en mängd historiska dokument om olika folk och deras folkvandringar. Dock finns inga dokument i något land som utvisar att samerna funnits någon annan stans.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna har tidigare bott i låglänt område

Erik Gustaf Geijer konstaterar att äldre historiker från romartiden som Tacitus och framåt i historiska källor kallat samerna för Fenni. Geijer härleder orden Fenn och Fenne till det fornnordiska ordet för låglänt och träskagtigt namn. Ordet har, enligt Geijer, samma betydelse på flera germanska språk som Holländska, Frisiska, Nedersaxiska, Anglosaxiska och Engelska.

Erik Gustaf Geijer hänvisar vidare till att ”Fennen” fortfarande på Nedersaxiska betyder att ”driva boskap på ängen”.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna bosättningsområde var hela nordöstra Europa

Erik Gustaf Geijer menade att samernas utbredningsområde varit avsevärt större än det är i dag. Geijer hävdade att samerna tidigare bebott hela nordöstra Europa.

Erik Gustaf Geijer menar vidare att de invandrande germanerna stött på samerna redan någonstans på kontinenten. Till stöd för detta hänvisade Geijer de isländska sagorna och romerska historiker.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna och Finländare varit ett folk

Erik Gustaf Geijer menade vidare att samerna och finländare ursprungligen varit ett folk, som han kallar stora finska folkstammen. Detta konsaterar Geijer utifrån att språken liknar varandra.

Den stora finska folkstammen har, enligt Geijer, splittrats upp av andra folk och finns nu utspridda i Europa och Asien. Detta gör att det är svårt att utröna var den stora finska folkstammens ursprungsområde funnits. Att den stora finska folkstammen tidigt splittrats upp förklarar varför de olika finsktalande folkgrupperna särskilt sig så mycket språkligt, kulturellt och fysisk. Det förklarar vidare, enligt Geijer, att den finska folkstammen fått en märklig utspridning.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna drevs norrut

Samerna har av svenskar och norrmän väster om Östersjön, drivit samerna allt längre norrut.

Likadant har finländarna öster om Östersjön drivit samerna norrut. Ett bevis på att finländarna drivit samerna norrut är, enligt Geijer, det ”gamla ryska namnet ”Tschude” för finländare och som i gamla samiska folksagor omtalas som fiender.

Enligt Geijer pågår fortfarande fördrivning av samerna norrut.

BLOGGFRÅGA

Pågår den svenska kolonisationen fortfarande norrut?

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

 

Spara

Spara

Spara

Spara

Johan Haqvin Wallman år 1822 och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Johan Haquin Wallman ansågs under sin levnadstid som en stor auktoritet inom fornforskningen. I dag är han nästan helt bortglömd i samisk historieforskning trots sin ”moderna” teori om samernas ursprung.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Modern teori om samernas ursprung

Johan Haquin Wallman (1792–1853), framlade teori om samernas ursprung som skulle kunna kallas för synnerligen modern för 2000-talet. Till och med någon av dagens DNA-forskare eller historiker skulle eventuellt kunna hålla med om delar av hans teori om de nordiska folkens uppkomst och ursprung. Trots detta lade han fram sin teori om samernas ursprung redan i början av 1800-talet, d.v.s. för nästan 200 år sedan.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Sveriges första arkeolog

Att utnämna Sveriges första arkeolog är kanske inte det lättaste. Allt sedan 1600-talet har det utförts utgrävningar i syfte att studera forntiden. Dessa tidigare utgrävningar kallades fornforskning och utfördes främst av historiker. För fornforskning beslutades redan år 1666 att upprätta ett särskilt ämbetsverk ”Antikvitetskollegium” med egen instruktion från november 1667. Ledamot för Antikvitetskollegium blev bland annat den för samisk historia betydelsefulla personen Johannes Schefferus. Året innan den 14:e december 1666 fick Sverige sin första förordning om fornminnens bevarande.

Hans Hildebrand räknas av några som Sveriges förste arkeolog. Han lade fram den första svenska arkeologiska avhandlingen i Sverige år 1866 och företog arkeologiska utgrävningar avgravfälten på Björkön. Andra menar att Johan Haquin Wallman var Sveriges första arkeolog.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Wallman – sjuklig, utfattig, skuldsatt upp över öronen och arbetslös

Wallman föddes den 7:e september 1792 i Linköping och växte upp i ett religiöst hem. Hans far var nämligen prost i staden

Han inledde sina studier vid Linköpings gymnasium och fortsatte som student vid Uppsala universitet 1810. 1815 avlade han magisterexamen och blev 1822 docent i naturalhistoria, som det hette på den tiden, vid sitt tidigare läroverk, Linköpings gymnasium.

Johan Haquin Wallman hade under större delen av sitt liv dålig hälsa. Det har spekulerats i att han led av tuberkulos. Till detta kom att Wallman var ekonomiskt utblottad och fattig. Till stor del berodde det på att han tvingats påta sig sin fars enorma skulder. I tillägg blev han arbetslös från sin tjänst vid Linköpings gymnasium. Wallman var således arbetslös, sjuklig, utfattig och skuldsatt upp över öronen.

Dock kunde han fortsatta sitt intresse för arkeologi och historia genom finansiering från goda rika vänner som årligen tillsammans avsatte 50 riksdaler var för hans forskning. Han var nämligen mycket produktiv.

År 1829 blev Wallman ledamot i Vitterhetsakademien och Det Kongelige Nordiske Oldskriftselskab i Danmark.

Johan Haquin Wallman prästvigdes 1836 och blev kyrkoherde i Slaka. Wallman var även riksdagsman 1844 -1851.

Wallman var ledamot av Götiska förbundet.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Wallman – gav upp fornforskning

I mitten av 1830-talet slutar Wallman helt med all fornforskning. Han avstår från erbjudanden om fortsatt finansiering av fornforskningsexpeditioner. Det har aldrig klarats ut varför?

Möjligt har det med hans prästutbildning och prästvigning, samt kyrkoherdeuppdrag att göra? Mer sannolikt är att han under 1830-talet drabbades av malaria förutom tuberkulos. Expeditionsresor på under 1830-talet var påfrestande jämfört med dagens resor.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Publikationer

År 1822 ”Historisk och geographisk afhandling om Skandinaviens bebyggande efter orientaliska och vesterländska källor”. Han erhöll Vitterhetsakademins stora pris för denna skrift. Något som var ett erkännande av sitt ,forskningsarbete.

År 1824 ”Anmärkningar öfwer Skandinaviens fordna handelsförbindelser med Orienten; i anledning af ett i en ättehög funnet Kufiskt mynt från Persien”,

År 1824 ”Beskrifning öfwer en Wikinga-Wård på Öland”,

År 1824 ”Lemningar efter gamla boningar ifrån hednatiden på Öland”,

År 1828 ” Öfversigt öfver svenska fornlemningar med anvisning till deras kännedom och beskrifning”. Han erhöll även för denna skrift Vitterhetsakademins stora pris.

År 1838 ”Undersökningar om Svenska monument ifrån fornåldern och deras förbindelse med Historien”.

I tillägg finns ett stort antal dokument och brev bevarade som berör hans forskning.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Finländarna inte urfolk

Flera historiker före Johan Haquin Wallman hade hävdat att finländarna och samerna varit ett folk och var den ursprungliga folkgruppen i Sverige. Wallman tar inte ställning till om samer och finländare varit ett folk. Däremot avvisar han tanken att finländare varit det första folket i Skandinavien; ”man hittills icke med minsta sannolikhet kunnat upp visa några fasta minnesmärken; ty de hemisphe riska grafrör eller kummel af sten, dem man i Finland kallar lappgrafvar och äfven i Sverige ansett tillhöra denna folkstam, äro, såsom talrika undersökningar lärt, verkligen Scandinaviska monumenter, till större delen ifrån den sednare perioden af hedendomen, som bildar öfvergång en till Christna tiden”.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Teori om samernas ursprung

Johan Haquin Wallman menade, utifrån sina skrifter 1922 och 1928, att ursprungligen fanns samerna som urfolk i Sverige. Han menade vidare, som det får förstås, att samerna var ett urfolk i Europa, d.v.s. ett europeiskt urfolk.

Spår av samerna finns fortfarande i namn på orter, vattendrag och berg. Namn som bara kan förklaras utifrån det samiska språket.

Detta tidiga europeiska urfolk samerna trängdes bort av från Asien invandrande germanska stammar. I Norden trängdes samerna allt längre norrut genom två vågor av germanska invandring.

Den första invandringsvågen av germaner till Norden skedde av göter eller goter 500 före Kristi födelse. De trängde upp i hela Skandinavien fram till Trondheim i Norge och Ångermanland i Sverige.

Den andra invandringsvågen av germaner till Norden skedde av svear under det första århundradet efter Kristi födelse.

Trots invandring av svear förblev götarna dock självständiga och bevarade sin kultur och särart till dess en konung av svearna enade Sverige.

Johan Haquin Wallmans teori var såväl radikal som nyskapande. Väl medveten om detta lägger han till ett förbehåll om att vad kan man egentligen uppfatta på 1800-talet om forntiden; ”men hvem förmår i fornverldens häfder bestämdt åtskilja de till ett nästan oupplösligt förenade mythologiska och historiska elementerna, eller till bevislig sanning bringa sina forskningar; mycket är vunnet om den ledande idéen är sann och forntidens art och de gamla folkens öden i sina hufvuddrag rätt uppfattade.”

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Rekommenderade idéer att läsa vidare

Johan Haquin Wallman sa sig ha utvecklat till fulländning en arkeologs syn på landskapet för att komma till en konklusion att veta var i landskapet han skulle leta efter fornfynd.  En fascinerande läsning som rekommenderas och ett måste för blivande arkeologer!

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Rekommenderad litteratur för att läsa vidare

Påvel Nicklasson: Att aldrig vandra vill – Johan Haquin Wallman Sveriges förste arkeolog. Institutionen för arkeologi och antikens historia, Lunds universitet 2011. 496 sidor med en hel del illustrationer. (ISBN 978-91-89578-43-2).

Lars-Nila Lasko

 

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Vem var Jonas Hallenberg år 1819 och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

Jonas Hallenberg
Jonas Hallenberg

 

Jonas Hallenberg (1748 – 1834) var en av Sveriges främsta historiker under 1800-talet.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Jonas Hallenberg och Svea Rikes Historia

Sven Lagerbring var en av 1700-talets främsta historiker och hans verk Svea Rikes Historia blev såväl populär som tongivande om svensk historia.

Jonas Hallenberg utgav ”Anmärkningar” till Sven Lagerbrings verk Svea Rikes Historia år 1819. Eftersom Sven Lagerbrings verk Svea Rikes Historia var en bokserie så blev även Jonas Hallenberg ”Anmärkningar” en serie anmärkningar.

Jonas Hallenbergs ”Anmärkningar” blir inte enbart en uppgörelse med Sven Lagerbrings tolkning av Sveriges historia. Det blir samtidigt en uppgörelse med andra svenska historiker och deras syn på svensk historia. I mångt och mycket blir Hallenbergs ”Anmärkningar” en skiljelinje mellan äldre och nyare syn på historia och framför allt vad som är historiska källor. Kanske någon skulle säga att modern historieskrivning skapas med Hallenberg. Men, så enkelt är det inte. Hallenbergs historiesyn är mer en del av en övergång till modernare historietolkning där nya och gamla historieskrivningar och tolkningar blandas.

Jonas Hallenberg tar även upp kritik mot Sven Lagerbrings, liksom andra äldre historikers, tolkning på vilket folkslag som är Sveriges urfolk.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Jonas Hallenberg och Samerna i södra Sverige

Historikern Hallenberg avvisade tidigare historikers påståenden att samerna fanns redan i södra Sverige när nordgermanerna ankom. Följaktligen avvisade han även att samerna lämnat spår i svenska språket eller i ortsnamn i södra Sverige.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna och finländare var ett folk

Hallenberg menar att samer och finländare i äldre tid varit ett folk och uttalar; ”Finnar och Lappar äro ursprungligen af samma folkstam, hvarom språkens likhet ojäfaktigt vittnar”.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna kommer från Ryssland

Hallenberg skriver ”Lappar och Finnar äro tvenne särskilda utflyttningar från östra och norra delarna af nu varande Ryska Kejsaredömet

Hallenberg menar att samerna och Finländarna kom till Norden i två inflyttningsvågor, varav samerna invandrade först.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna kommer från ett större folkslag

Hallenberg påstår vidare att samerna och finländarna kommer från ett gemensamt större folkslag som nu är spridda över Ryssland  ”Lappar …af nu varande Ryska Kejsaredömet, i hvilket samma folkslag hörande stammar äro spridda”.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna kom aldrig till södra Sverige

Hallenberg menade att samerna var den folkgrupp som kom först till norra Sverige. De vandrade söderut men kom aldrig till södra Sverige.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Norden har tre urfolk

Hallenberg menade slutligen att i Norden finns tre urfolk; Svenskar, Samer och Finländare som tagit vars sitt område i besittning.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Vem var då Jonas Hallenberg?

Jonas Hallenberg föddes i en liten bondfamilj den 7:e november 1748 och dog i Stockholm den 30:e oktober 1834 i Stockholm.

Hallenberg inskrevs som student vid Uppsala universitet 1771 och avlade filosofie magistergrad år 1776. Efter att ha utsetts till docent blev han professor i historia 1781.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Rikshistograf

Jonas Hallenberg var Sveriges sista Rikshistograf. Någon undrar vad en Rikshistograf var för något?

Ett kort svar skulle kunna vara den högsta statliga ämbetspersonen som hade till uppgift att skriva Sveriges historia. Man kan således utgå att Hallenbergs verk i historia betraktades som särskilt betydelsefulla. En rikshistograf skrev således svensk historia medan man i universiteten undervisade europeisk historia. Huvudsakligen skedde undervisningen om antikens historia. Hallenbergs titeln rikshistograf existerade egentligen inte utan kallades vid denna tid ”Poeta Laureatus”.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitetsakademien

Hallenberg var även sekreterare i ”Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitetsakademien” eller som det kallas i dagligt tal ”Vitterhetsakademien”. Det är säkert många som aldrig har hört talas om Vitterhetsakademien. Därför vinns en länk i slutet av detta blogginlägg till akademien.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Riksantikvarie

Kung Gustav II Adolf inrättades den 20 maj 1630 ämbetet som riksantikvarie. Uppdraget var klart och enkelt att ta fram svenska nationens historia; ”vår svenske och göte nations gamla och märkelige bedrifter och åminnelse tecken ifrån deras föråldrande och mörker åter uti ljuset draga.”

Riksantikvarien har numera omvandlats till en särskild myndighet ”Riksantikvarieämbetet”.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Kansliråd och adlad

1812 erhöll Hallenberg titeln kansliråd, utsedd till ledamot i Vetenskapsakademin och adlades 1818.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

BLOGGFRÅGOR

Finns det samiska låneord i svenskan?

Länk till i Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitetsakademien!

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Jonas Hallenberg år 1819 och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

Jonas Hallenberg
Jonas Hallenberg

Jonas Hallenberg (1748 – 1834) var en av Sveriges främsta historiker under 1800-talet, kansliråd, riksantikvarie och ärofylld sekreterare i Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitetsakademien. Det är säkert många som aldrig har hört talas om Vitterhetsakademien. Därför finns en länk i slutet av detta blogginlägg till akademien.

Men, för att förstå Jonas Hallbergs historiska verk måste vi först gå till en annan känd svensk historiker som levde före Hallberg; Nämligen juristen och historikern Sven Bring. Namnet och juristen Bring – De som är insatta i folkrätt spärrar säkert upp ögonen nu och känner igen namnet!

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Juristen och historikern Sven Lagerbring (Sven Bring) 1707 – 1787

Juristen Sven Lagerbring är historikern med många namn. Han var en av 1700-talets främsta historiker. Han föddes den 24:e februari 1707 i Klinta, Skåne och dog den 5:e december 1787. Sven Bring adlades och tog namnet Sven Lager Bring som senare blev Sven Lagerbring.

Som många jurister övergick han till ämnet historia. Det är egentligen två ämnen som ligger mycket nära varandra. För att förstå juridik måste man inte enbart förstå juridikens utveckling utan även historia. Det är ingen tillfällighet att de båda ämnena förenats i ett gemensamt ämne Rättshistoria.

Sven Lagerbring blev professor i historia vid Lunds universitet.

Sven Bring eller Sven Lagerbring kommer ursprungligen från en norsk släkt som genom Mathias Enertssen Bring flyttade till Skåne under 1500-talet. Bland juristen Sven Brings eller Sven Lagerbrings nu levande släktingar är kanske Sveriges främsta folkrättsexpertert juristen Ove Bring. Ove Bring är professor i folkrätt vid Uppsala och Stockholms universitet och ledamot av den permanenta Skiljedomstolen i Haag, förutom uppdrag från UD.

Historieprofessor Sven Bring eller Sven Lagerbring  skall inte förväxlas med en annan historieprofessor Samuel Ebbe Bring från samma släkt.

De flesta har nog inte funderat över varför de olika namnen i den svenska almanackan har namnsdag en viss dag. Det finns en historisk grund för att varje dag i almanackan har getts ett visst namn. Historiker Sven Lagerbring dog den 5:e december 1787. För att hedra honom infördes år 1901 den 5:e december som namnsdag för Sven. Fortfarande har alla med namnet Sven namnsdag den  5:e december. Det är första gången en historiker fått en dag på året uppkallad efter sig. En annan som fått sin dödsdag uppkallad efter sig är Sten Sture den äldre med Sten som namnsdag den 14:e december.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Sven Lagerbrings huvudverk Svea Rikes Historia 1769 – 1776

Historieprofessor och juristen Sven Lagerbrings huvudverk var ”Svea Rikes Historia” vars första del utgavs år 1769. Verket bestod av 4 delar som utgavs under hela 14 års tid mellan åren 1769 och 1783. Sista kapitlet som behandlar åren 1460-1463 utgavs först år 1907 av en annan professor i historia vid Lunds universitet Lauritz Weibull.

Första Delen av Svea Rikes Historia innefattar Sverige och svenskarna från början till år 1060, samt utgavs år 1769.

Andra delen av Svea Rikes Historia. innefattar Sverige från år 1060 till 1300, samt utgavs år 1773.

Tredje delen av Svea Rikes Historia innefattar Sverige från 1300 till 1397, samt utgavs år år 1776.

Fjärde delen av Svea Rikes Historia innefattar Sverige från 1397 till 1457, samt utgavs år 1783. Sista kapitlet som behandlar åren 1460-1463 utgavs först år 1907 av en annan professor i historia vid Lunds universitet Lauritz Weibull.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna – Sveriges första befolkning i norra Sverige

Sven Lagerbring hade hävdat att samerna var det folk som först bebodde norra Sverige. Lagerbring säger; ”Lapparne kalla sig sjelf Same och hafva de bodt i dessa nordliga orter sedan urminnes tider”.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna – Sveriges första befolkning i södra Sverige

Om samerna säger Lagerbring vidare ”Deras förfäder innehaft hela Sverige, hwilket kan medgifas, så wida man anser Dem såsom en stam med Finnarna.” Historiker Sven Lagerbring säger här att finländare och samer kommer från samma ”stam”, dvs de har varit ett folk ursprungligen; ”Att Finnar och Lappar äro ett Folk intyga både språket och namnen”. Med namnen menar han Same (Sápmi) och Suomi är likartade.

Lagerbring baserar sina slutsatser på Snorre Sturlasons Ynglingasagan där det stadgas att Oden ankom till Sverige och mötte Joterna och Joternas land. Enligt historiker Sven Lagerbring var Joterna ett samiskt-finskt folk och Joternas land var ett samiskt-finskt land.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Jonas Hallenberg och Svea Rikes Historia

Jonas Hallenberg (1748 – 1834) var Sveriges sista Rikshistograf. Någon undrar vad en Rikshistograf var för något?

Ett kort svar skulle kunna vara den högsta statliga ämbetspersonen som hade till uppgift att skriva Sveriges historia. Man kan således utgå att Hallenbergs verk i historia betraktades som särskilt betydelsefulla. En rikshistograf skrev således svensk historia medan man i universiteten undervisade europeisk historia. Huvudsakligen skedde undervisningen om antikens historia. Hallenbergs titeln rikshistograf existerade egentligen inte utan kallades vid denna tid ”Poeta Laureatus”.

Sven Lagerbring var en av 1700-talets främsta historiker och hans verk Svea Rikes Historia blev såväl populär som tongivande om svensk historia.

Jonas Hallenberg utgav ”Anmärkningar” till Sven Lagerbrings verk Svea Rikes Historia år 1819. Eftersom Sven Lagerbrings verk Svea Rikes Historia var en bokserie så blev även Jonas Hallenberg ”Anmärkningar” en serie anmärkningar.

Jonas Hallenbergs ”Anmärkningar” blir inte enbart en uppgörelse med Sven Lagerbrings tolkning av Sveriges historia. Det blir samtidigt en uppgörelse med andra svenska historiker och deras syn på svensk historia. I mångt och mycket blir Hallenbergs ”Anmärkningar” en skiljelinje mellan äldre och nyare syn på historia och framför allt vad som är historiska källor. Kanske någon skulle säga att modern historieskrivning skapas med Hallenberg. Men, så enkelt är det inte. Hallenbergs historiesyn är mer en del av en övergång till modernare historietolkning där nya och gamla historieskrivningar och tolkningar blandas.

Jonas Hallenberg tar även upp kritik mot Sven Lagerbrings, liksom andra äldre historikers, tolkning på vilket folkslag som är Sveriges urfolk.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Jonas Hallenberg och Samerna

I de isländska sagorna så möter nordgermanerna ett folk när de kommer till Norden. Sven Lagerbring påstod att det var samer. Historikern Jonas Hallenberg avfärdar Sven Lagerbrings tolkning av de isländska sagorna och menar att det var ett annat nordgermanskt folk (Joterna) som redan fanns i Norden. En av grunderna för Hallenbergs påstående var att de båda folken kunde kommunicera med varandra, dvs de talade samma språk. Men, Hallenberg hänvisar även till romerska källor och gör tolkningar av dessa.

Historikern Ihre hade menat att samerna lämnat spår av samiska ord i svenskan. Ord som Ihre menade gjorde att fornnordiska språket kom att skilja sig ut från andra nordgermanska språk.

Ihre menar exempelvis att ordet ”Stor” kommer från samiska ordet ”Stour” och finns inte i något annat germanskt språk. Likadant menade Ihre att andra ord som ”Varg”, ”Tok”, ”härd”, ”Sima”, ”Hätta” var låneord från samiskan och visade att nordgermanerna invandrade till ett samiskt talande Norden. De samiska låneorden var kvarlämningar av samer i södra Sverige.

Hallenberg avvisade Ihres påståenden och menade att det svenska ordet ”Stor” kommer från Neder-Saxiskans ”Stur” och inte från samiskans ”Stour”. Liknande avvisar Hallenberg att andra ord i svenskan  som ”Varg”, ”Tok”, ”härd”, ”Sima”, ”Hätta” som att inte vara låneord från samiskan.

Ävenså avfärdar Hallenberg historikern Ihres påståenden att sjön ”Järken” i Roslagen kommer från samiska Javri för sjö. Likaså avvisade Hallenberg även Ihres påståenden att ortsnamnen som Trollhättan, Mora, Kolmården, källan Loka, Kalmar hade ett samiskt ursprung.

Ihre menade vidare att samiska lånord fanns i de äldsta svenska lagtexterna som exempelvis det samiska ordet för vagga ”Gierkam”. Något som Hallenberg avfärdardade.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna och finländare var ett folk

Hallenberg menar att samer och finländare i äldre tid varit ett folk och uttalar; ”Finnar och Lappar äro ursprungligen af samma folkstam, hvarom språkens likhet ojäfaktigt vittnar”.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna kommer från Ryssland

Hallenberg skriver ”Lappar och Finnar äro tvenne särskilda utflyttningar från östra och norra delarna af nu varande Ryska Kejsaredömet

Hallenberg menar att samerna och Finländarna kom till Norden i två inflyttningsvågor, varav samerna invandrade först.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna kommer från ett större folkslag

Hallenberg påstår vidare att samerna och finländarna kommer från ett gemensamt större folkslag som nu är spridda över Ryssland  ”Lappar …af nu varande Ryska Kejsaredömet, i hvilket samma folkslag hörande stammar äro spridda”.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna kom aldrig till södra Sverige

Hallenberg menade att samerna var den folkgrupp som kom först till norra Sverige. De vandrade söderut men kom aldrig till södra Sverige.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Norden har tre urfolk

Hallenberg menade slutligen att i Norden finns tre urfolk; Svenskar, Samer och Finländare som tagit vars sitt område i besittning.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

BLOGGFRÅGOR

Finns det samiska lånord i svenskan?

Länk till i Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitetsakademien!

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Vem var Gustaf Abraham Silverstolpe år 1805 och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Bok om svensk historia

Gustaf Abraham Silverstolpe utgav år 1805 ”Lärobok i svenska historien”. Silverstolpeindelar den svenska historien i 11 tidevarv med början av svenskarnas invandring till Norden fram till och med Gustav den III.

I läroboken tar Silverstolpe upp samernas och svenskarnas ursprung.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Den vite Gudens ankomst till Sameland

I herrens år 1519 ankom spanjoren Hernando Cortez med 600 soldater till Mexikos östra kust.

Enligt legenden, som troligtvis inte är sann, brände spanjorerna sina båtar så att ingen skulle kunna återvända. Hernando Cortez tågade därefter med sin arme för att inta aztekernas land och huvudstad Tenochtitlán.

Aztekerna trodde att Hernando Cortez var den vite guden Quetzalcoatl, dvs morgonstjärnan venus, som enligt aztekernas legend skulle ankomma till deras land från öst.

Ungefär så beskriver historikern Gustaf Abraham Silverstolpe svenskarnas ankomst till Sverige.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Svenskarnas ursprungsland

Historikern Silverstolpe utgår från de isländska sagorna där det i Heimskringla av Snorre Sturlasson framgår att Oden och Asarna kom från Asien. Enligt Silverstolpe låg svenskarnas ursprungsland vid floden Tainais vid Svarta Havet. Tainais var det gamla namnet på floden Don, en grekisk stad vid Svarta Havet och namnet på en av Schyternas gud.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Guden Sigge Fridulfsson

Över svenskarna regerade, enligt Silverstolpe, hövdingen Sigge Fridulfsson, som var ett annat namn för guden Oden.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Orostider vid Svarta Havet

Enligt Silverstolpe uppkom lokala strider vid Svarta Havet och området ”oroades” av det Romerska riket. Svenskarnas område vid Svarta Havet började således bli instabilt.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Hövding Sigge Fridulfsson och svenskarna vandrar norrut

Enligt Silverstolpe fick hövding Sigge Fridulfsson uppdraget att ta det svenska folket till ett lugnare område. Hövding Sigge Fridulfsson förde det svenska folket över Ryssland, Tyskland och Danmark till Sverige. Detta ska ha skett omkring 100 år före Kristi födelse. Silverstolpe skriver ”Man tror at Sigge Fridulfsson av Gylfe erhållit den första anledningen, at genom en till Nordens aflägsna länder, vinna et lugn, som det til den förut kända verlden angränsande Schytien ej längre kunde …” och ” Han tågade först til Ryssland och Gardariket, derifrån genom östra delen af Tyskland. Öfver Danmark til Sverige

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna var urfolket i Norden

Enligt Gustaf Abraham Silverstolpe tolkning av Heimskringla och de isländska sagorna bodde samerna över hela Norden före svenskarnas ankomst. Samerna var nordens urfolk.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna mötte den svenske guden och drog sig undan

Silverstolpe menade att det samiska folket uppfattade svenskarna som gudar, underkastade sig svenskarna och drog sig undan norrut. Silverstolpe skriver ”Landets gamla inbyggare dels underkastade sig de främmandes välde, under inbildning om deras gudomliga ursprung och öfverlägsenhet, dels drogo sig högre åt norr, hvarifrån de efter annan blifvit än högre updrifna, föra sit ursprungliga nomadiska lefnadsätt.”

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Gustaf Abraham Silverstolpe

Docent Gustaf Abraham Silverstolpe föddes den 31 oktober 1772och var son till riksdagsmannen och godsägaren Gustaf Silfverstolpe.

 

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Juntan

Gustaf Abraham Silverstolpes bostad, ett stenhus i korsningen S:t Larsgatan och S:t Johannesgatan, samlades regelbundet en radikal studentklubb för att diskutera politik och litteratur. Studentklubben kom att kallas juntan med förebild från franska revolutionens Club des Jacobin. Club des Jacobins leddes av Maximilien de Robespierre med diskussion om frihetsideal och republik.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Bokhandlare

I Uppsala startade Silfverstolpe enbokhandel och utgav en tidning om litteratur ”Litteraturtidningen” åren 1795–1797. Han utgav även samt ”Journal för svensk litteratur” tidsperioden 1791–1803 och senare 1809–1812.

 

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Musikskandalen

Gustaf Abraham Silverstolpe hade ett stort musikintresse och invaldes som ledamot år 1799 i Kungliga Musikaliska Akademin.

Men, hans musikintresse skulle få en stor vändning året därpå 1800. Silfverstolpe var violinist i Kungliga Musikaliska Kapellet. Inför Kung Gustaf IV Adolfs kröning hade han övertalat kapellmästaren att spela ”Marseljäsen” från franska revolutionen. Kapellmästaren ändrade sig dock i sista sekund och ersatte ”Marseljäsen” med en symfoni av Haydn. När Silfverstolpe och några andra musiker, som alla tillhörde Juntan,  upptäckte detta lämnade de konsertsalen. Det hela resulterade i en halvdan orkester med ett minst sagt misshagligt framförande.

Silfverstolpe ställdes inför rätta tillsammans med andra orkestermedlemmar och han förvisades från Uppsala. Han förlorade även sin titel docent.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Uplands Nation

Gustaf Abraham Silverstolpes bostad såldes till Uplands nation för 7666 riksdaler 32 skilling banco och utgör fortfarande nationens huvudbyggnad.

 

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

I Kyrkans tjänst

Silverstolpe avslutade sina dagar med att prästviga sig år 1822 och tjänstgöra som kyrkoherde i Söderköping. Han avled den 2:a september 1824.

 

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Spara

Spara

Gustaf Abraham Silverstolpe år 1805 och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Den vite Gudens ankomst till Sameland

I herrens år 1519 ankom spanjoren Hernando Cortez med 600 soldater till Mexikos östra kust.

Enligt legenden, som troligtvis inte är sann, brände spanjorerna sina båtar så att ingen skulle kunna återvända. Hernando Cortez tågade därefter med sin arme för att inta aztekernas land och huvudstad Tenochtitlán.

Aztekerna trodde att Hernando Cortez var den vite guden Quetzalcoatl, dvs morgonstjärnan venus, som enligt aztekernas legend skulle ankomma till deras land från öst.

Ungefär så beskriver historikern Gustaf Abraham Silverstolpe svenskarnas ankomst till Sverige.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Lärobok i svensk historia

Gustaf Abraham Silverstolpe utgav år 1805 ”Lärobok i svenska historien”. Silverstolpe indelar den svenska historien i 11 tidevarv med början av svenskarnas invandring till Norden fram till och med Gustav den III.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Svenskarnas ursprungsland

Historikern Silverstolpe utgår från de isländska sagorna där det i Heimskringla av Snorre Sturlasson framgår att Oden och Asarna kom från Asien. Enligt Silverstolpe låg svenskarnas ursprungsland vid floden Tainais vid Svarta Havet. Tainais var det gamla namnet på floden Don, en grekisk stad vid Svarta Havet och namnet på en av Schyternas gud.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Sigge Fridulfsson

Över svenskarna regerade, enligt Silverstolpe, hövdingen Sigge Fridulfsson.

De isländska sagorna omnämner inte någon hövding Sigge Fridulfsson!  Därför kanske någon undrar vem Sigge Fridulfsson var?

Guden Oden har under åren haft flera namn. Namnet Sigge Fridulfsson för Oden tros ha uppkommit på 1600-talet av Olof Verelius och Johan Peringskiöld. Dock förekommer ”Sigge” tidigare i en engelsk översättning av de isländska sagorna

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Orostider vid Svarta Havet

Enligt Silverstolpe uppkom lokala strider vid Svarta Havet och området ”oroades” av det Romerska riket. Svenskarnas område vid Svarta Havet började således bli instabilt.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Hövding Sigge Fridulfsson och svenskarna vandrar norrut

Enligt Silverstolpe fick hövding Sigge Fridulfsson uppdraget att ta det svenska folket till ett lugnare område. Hövding Sigge Fridulfsson förde det svenska folket över Ryssland, Tyskland och Danmark till Sverige. Detta ska ha skett omkring 100 år före Kristi födelse. Silverstolpe skriver ”Man tror at Sigge Fridulfsson av Gylfe erhållit den första anledningen, at genom en till Nordens aflägsna länder, vinna et lugn, som det til den förut kända verlden angränsande Schytien ej längre kunde …” och ” Han tågade först til Ryssland och Gardariket, derifrån genom östra delen af Tyskland. Öfver Danmark til Sverige

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna var urfolket i Norden

Enligt Silverstolpe tolkning av Heimskringla och de isländska sagorna bodde samerna över hela Norden före svenskarnas ankomst. Samerna var nordens urfolk.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna mötte den vite guden och drog sig undan

Silverstolpe menade att det samiska folket uppfattade svenskarna som gudar, underkastade sig svenskarna och drog sig undan norrut. Silverstolpe skriver ”Landets gamla inbyggare dels underkastade sig de främmandes välde, under inbildning om deras gudomliga ursprung och öfverlägsenhet, dels drogo sig högre åt norr, hvarifrån de efter annan blifvit än högre updrifna, föra sit ursprungliga nomadiska lefnadsätt.

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Vem var Henric Gabriel Porthan år 1800 och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

Professor Henric Gabriel Porthan – Finländska historiens fader
Henric Gabriel Porthan
Henric Gabriel Porthan

Den finske professor Henric Gabriel Porthan (1739–1804) var historiker och språkforskare. Egentligen var det hans intresse för språk som ledde in honom på ämnet historia. I Finland räknas han som finländska historiens fader. Inom historia kom han naturligtvis in på samerna och deras ursprung.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna och de ”finsktalande” folken

Porthan ansåg att samerna ursprungligen haft ett gemensamt språk med de övriga finsktalande folken.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samernas urhem vid Kaspiska havet

Samernas och de finländska språkgruppernas urhem låg vid Kaspiska havet. Porthan skriver;  ”at man bör söka dess första gemensamma hemvist i Caspiska Hafvets granskap hvarifrån densamma i särskilda flockar småningom nalkats Norden; ibland hvilka Lapparne, som hunnit til de mest aflägsne trakter”.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna invandrade först till Norden

Henric Gabriel Porthan menade att samerna var det folk som först lämnade det med finnarna besläktade folkens gemensamma bosättningsområde.

Enligt Porthan var samerna det folk som först invandrade till Norden. Efter det samiska folket följde, enligt Porthan, det finska folket.

Henric Gabriel Porthan
Henric Gabriel Porthan

Finländarna invandrade ganska sent till Norden

Finländarna var, enligt Porthan, ett gemensamt folk med esterna och skiljde sig från esterna omkring år 200 e.Kr. och vandrade norrut över Finska viken till nuvarande Finland.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Samerna bodde i hela Finland

Samerna besatte hela Finland, men fördrevs norrut av finländarna enligt Henric Gabriel Porthan. Porthan skriver;  ”At Lapparne fordom icke blott inom sine fjäll varit inskränkte, utan jämväl innehaft hela Finland, innan de af dess nuvarande invånare därifrån blifvit fördrifne”. Som bevis att samerna bebott hela Finland och av finländarna fördrivits norrut hänvisar Porthan tillMuntliga berättelser om hur samerna fördrevs norrut”, ”Samiska rösen och gravar i hela Finland”, ”Samer fick betala skatt i södra Finland” och att ”det finns ett stort antal namn på orter och platser i södra finnland” (De flesta finska namn på sjöar, orter, platser och byar som börjar eller slutar på ordet ”Lapp” finns i södra Finland och inte i norra Finland). (Se tidigare blogginlägg om Porthan) 

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Kväner i de isländska sagorna

Henric Gabriel Porthan utredde även ordet ”Kvän”. Långt efter vikingatiden och efter det att Norrland börjat koloniserat skrevs de isländska sagorna ner av skrivkunniga munkar på Island. I de isländska sagorna omnämns finländarna för kväner och samer för finnar. Finnar eller Fenno är det fornnordiska benämningen på samer. Ordet kväner har däremot ett pitesamiskt ursprung, enligt Porthan, som kommit att upptas i fornnordiskan.  I samiskan var ordet kväner en benämning på invandrande folk som svenskar, norrmän och finnar.

Ordet ”Kvän” finns fortfarande kvar i dag i norskan för benämning av ”Finländare”. Ordet ”Finne” finns fortfarande kvar i dag i norskan för benämning av ”Samer” (Se finnebiff för renskav, Finnmark för Sameland osv i norskan).

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Vem var Henric Gabriel Porthan

Då kan man undra vem den finske professor Henric Gabriel Porthan var?

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Karelsk släkt från Viborg

Henric Gabriel Porthans släkt kommer ursprungligen från staden Viborg i nuvarande Ryssland. Vid denna tid tillhörde dock Viborg Sverige sedan staden grundades år 1293. Det är därför ingen tillfällighet att staden Viborg, eller som det hette på den tiden Wiborg, har tre kronor, ett svenskt W och svenska flaggans färger i sitt stadsvapen.

I Viborg arbetade karelaren Gustaf Bengtsson Purtanen som handelsman. Gustaf Purtanen bodde i Viborg under den tid Arvid Tönnesson Wildeman var Sveriges ståthållare på Viborgs slott. Arvid Tönnesson Wildeman kom senare att på Sveriges vägnar förhandlade och underteckna freden med Ryssland i Stolbova år 1617. Ett fredsavtal som gjorde Östersjön till ett svenskt innanhav.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Prästsläkt i generationer

Gustaf Bengtsson Purtanens son Sigfrid Porthanus blev fältpräst under Karl X Gustavs arme. Efter sin tjänstgöring som fältpräst blev Sigfrid Porthanus kyrkoherde i den avlägsna socknen Viitasaari i centrala Finland. Viitasaari som blev stad först 1996 har Storumans kommun som vänort. Sedan Sigfrid Porthanus tid har varje generation i släkten Porthan varit präster i Viitasaari.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Dyster uppväxt med sinnesjukdom

När Henric Gabriel Porthan var 5 år tvingades han flytta hemifrån därför att fadern blev sinnessjuk.  Sinnessjuk domen var genetiskt och hade tidigare förekommit i släkten. Porthan fick därmed en strikt uppfostran hos sin morbror, kyrkoherden i Kronoby i Österbotten Gustaf Juslenius.

Juslenius var vid denna tid en känd universitetssläkt, vilket bådade gott för Henric Gabriel Porthans studier.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Studier

Vid 15 års ålder skrevs Porthan in som student vid Åbo Akademi år 1754. Sex år senare vid 21 års ålder avlade han filosofie magisterexamen 1760.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Yrkeskarriär

År 1762 blev Porthan docent och professor år 1777 i vältalighet (Eloquentiae professor).

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko

Publikationer

Henric Gabriel Porthan var oerhört produktiv. Hans viktigaste arbeten och publikationer finns samlade i verket ”Henrici Gabrielis Porthan opera selecta” i 5 delar. Enbart första delen innehåller 22 av hans mindre avhandlingar! Det ska kanske tilläggas att verket ”Henrici Gabrielis Porthan opera selecta” enbart innehåller Porthans viktigaste skrifter.

Ett stort antal av hans arbeten berör samisk historia. Kanske den av de centralaste är ” Försök at uplysa Konung Ælfreds Geographiska Beskrifning” från år 1800.

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Spara

Henric Gabriel Porthan år 1800 och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

Professor Henric Gabriel Porthan – Finländska historiens fader

Den finske professor Henric Gabriel Porthan (1739–1804) var historiker och språkforskare. Egentligen var det hans intresse för språk som ledde in honom på ämnet historia. I Finland räknas han som finländska historiens fader. Inom historia kom han naturligtvis in på samerna och deras ursprung.

 

Henric Gabriel Porthan
Henric Gabriel Porthan

 

Samerna och de ”finsktalande” folken

Porthan ansåg att samerna ursprungligen haft ett gemensamt språk med de övriga finsktalande folken.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Samernas urhem

Henric Gabriel Porthan ansåg att samerna även haft ett gemensamt språk och gemensamt urhem med de finsktalande folken.

Urhemmet låg utanför Norden enligt Porthan.

Porthan skriver att urhemmet för denna språkgrupp låg vid Kaspiska havet;  ”at man bör söka dess första gemensamma hemvist i Caspiska Hafvets granskap hvarifrån densamma i särskilda flockar småningom nalkats Norden; ibland hvilka Lapparne, som hunnit til de mest aflägsne trakter”.

 

Henric Gabriel Porthan
Henric Gabriel Porthan

 

Samerna invandrade först till Norden

Henric Gabriel Porthan menade att samerna var det folk som först lämnade det med finnarna besläktade folkens bosättningsområde.

Enligt Porthan var samerna det folk som först invandrade till Norden. Efter det samiska folket följde, enligt Porthan, det finska folket.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Finländarna invandrade ganska sent till Norden

Finländarna var enligt Porthan ett gemensamt folk med esterna och skiljde sig från esterna omkring år 200 e.Kr. och vandrade norrut över Finska viken till nuvarande Finland.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Samerna bodde i hela Finland

Samerna besatte hela Finland, men fördrevs norrut av finländarna enligt Henric Gabriel Porthan. Porthan skriver;  ”At Lapparne fordom icke blott inom sine fjäll varit inskränkte, utan jämväl innehaft hela Finland, innan de af dess nuvarande invånare därifrån blifvit fördrifne”.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Muntliga berättelser om hur samerna fördrevs norrut

Till stöd för att samerna bebott hela Finland hänvisar Porthan till sagesmän; ”Så berätta invånarena i det så kallade Rantalambi Härad, hur deras förfäder (icke längt före Reformationstiden) därifirån bortdrifvit Lapparne; hnra de på vissa ställen, hvilka utvisas och däraf ännu bära namn (såsom en Holme kallad Ammunta -Saari, Skott-Holmen), med sinä bågar nedskutit dem som ej i godo vikit undan, o. s. v.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Samiska rösen i hela Finland

Över hela nuvarande Karelen och Finland finns stenrösen. Dessa stenrösen har av Porthan tolkats som efterlämningar av samer. Många av dessa stenrösen ligger dessutom på orter eller platser som, påstås av Porthan, fått namn efter samerna. Porthan skriver; ”De besynnerliga stenhögar, som öfver hela Finland» pä holmar, uddar, sjöstränder och åsar träffas, och tydeligen ses vara genom mennisko-flit bygde och hoplagde, anses af invånarena för Lappames efterlemningar, och kallaa däiföre Lapin-kodaty Lapin-rauniot, Lapin-haudat (Lapphyddor, Lapprösen, Lappgrafvar etc). At i synnerhet Österbottens öfre del, samt norra delen af Savolax, sä väl som visse Skogs-trakter af Björneborgs Län och Tavastland, länge tjent Lapparne til hemvist och tilflykt, sedän de ifrän hafskanten blifvit forjagade” Det ska sägas att Porthan inte den ende som tolkat stenrösen i Finland och Karelen som samiska efterlämningar. I Karelen marknadsförs dessa stenrösen i dag som samiska platser i turistiska ändamål som utflyktsmål

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Samer fick betala skatt i södra Finland

Henric Gabriel Porthan hänvisar vidare till flera dokument där det framgår att samer i Björneborgs län i södra Finland beskattats av lokala godsägare för att använda marker och vatten. Han menar vidare att dessa godsägare lagt under sig marker och vattendrag som ursprungligen användes av samerna. Porthan skriver; ”flere documenter bestyrkes, at ägarena til åtskilliga Gods i Tavastland hade lagt under sig stora skogstrakter, och förmånliga fiskvatten i den aflägsnare och jännn föga bebodde delen af landet (såsom Österbotten, Ruovesi och Keuru Socknar i Björneborgs Län, med hela Rantalambi orten), hvarjämte de tilägnade sig et slags herravälde öfver de i granskapet sig uppehållande Lappar, af hvilka de uttvungo en ärlig skatt.”

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Porthan och kväner

Eftersom jag själv är Pitesame kan jag inte låta bli att referera till Porthans slutsats var ordet ”Kvän” kommer ifrån.

Porthan skriverNamnet Kvener förekommer i inga Svenska Handlingar: det synes härröra ifrån Lapparne, af hvilke Nordmännerne det lånt, och sedan fortplantat…Ty at Kainu är samma namn som Kvän eller Kven, lärer ej kunne dragas i tvistvelsmål.”.

Ordet ”Kvän” har, enligt Porthan, kommit till fornnordiskan, dvs till norrønt folk, från pitesamiskan där pitesamer i gamla tider kallat svenskar och finländare för ”Kainolats”. Ett Pitesamiskt ord som norrønt folk tagit till sig och blivit ”kvän.” (Jämför även Lindahl och Öhrling Lappska Lexicon. Stock. 1780, sidan. 114)

Kainolats” eller Gájnulasj är ett känt pitesamiskt och lulesamiskt ord som betyder ”lång rygg”. Ordet ”Guojnna” är ett annat ord för ”Kvän” och används fortfarande i Tysfjord, Norge. (Samuel Gælok och Kåre Tjihkkom).

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Porthan och Kvänland

Henric Gabriel Porthan menade således att ordet ”Kvän” har samiskt ursprung. Samerna kallade svenskar, norrmän och finländare för kväner. De svenskar som kommit längst norr i sin kolonisering av Sameland var hälsingar som således kallades kväner. Enligt Porthan fortsatte hälsingarna, d.v.s. kväner, att kolonisera norrlandskusten och Torne älvdal.

Porter menade vidare att invandrande finländare till Tornedalen övertog benämningen kväner och, som det får förstås, gett upphov till Kväner och Kvänland i de isländska sagorna.

Porthan skriver år 1800 i verket  ”Försök at uplysa Konung Ælfreds Geographiska Beskrifning ofver den Europesiska Norden”;

Dette ställe, i synneret när det jämföres med hvad som ännu längre fram förekommer, tyckes vara afgörande i tvisten, om de fordne kveners bonigs-ort. När K. Ælfred säger, at de bodde norr om svenskarna (som i vester gränsade södra Norrige, och ifrån hvilka Lapparne lågo i nordvest) och skildes genom fjällen ifrån nordliga delen av det bebodda Norrige: så är det omöjeligt at söka dem annorstädes, än i vårt Norrland. Förmodeligen voro de samma folk med de fordna Helsingar, och altså af den Germaniska, men icke at den Finska folkestammen? Just dette samme land hafva Helsingarne af ålder bebodt. Namnet Kvener förekommer i inga Svenska Handlingar: det synes härröra ifrån Lapparne, af hvilke Nordmännerne det lånt, och sedan fortplantat? Lapparne kalla ännu både Svenskar och Norrmän gemensamt Kainlats; och at samma namn äfven beteknat Helsingarne (Lapparnes granner åt denna sidan), bestyrkes jämväl deraf, at en by vid Torneå, på Svenska kallad Helsing-byn, hos Finnarne derstädes heter Kainu Kylä. Jfr det af Hrr. Lindahl och Öhrling författade Lappska Lexicon. Stock. 1780, 420 p. 114. Ty at Kainu är samma namn som Kvän eller Kven, lärer ej kunne dragas i tvistvelsmål. Dette namn har sedan af Lapparna blifvit tilagdt ej allenast Helsingarnas släktningar de Svenske og Norrske, utan ock de Finnar som vid Botniska Viken östra och norra strand småingom uträngde Helsingarne och intogo deres rum. Finnarne kalles annars på Lappska med et egen namn Suomelats. Ehura man ej med säkerhet vet, om Helsingarne fordom i Norra Österbotten, jast beständiga hemvist: få är dock ostridigt, at de, för Fiskets skull i de norra Elvarne (Torno, Kemi, To och Ulo) sträct alt dit sit lands gränsor, och åtminstone under sommartiden sig där uppehållit. Fördenskull, när sedan Finnarne ifrån det nästgränsande Karelen och Savlolax efter hand hade dragit sig hit up och bosatt sig på denne ort, blefvo jämväl de af Lapparne (ock efter desses exempel af Norrmännerne) kallade med samma namn (Kainolats, Kainu, Kväner), som landets förra innehafvare Helsingarne; da deres egne slägtingar och grannar i Karelen och Savolax antogo småningom samme sed, och kalla ännu (Norra) Österbotten för Kainu, kainun-maa, och dets invånare for Kainulaiset, (hvoraf uten tvifvel jämväl Kajana upkommit): men desse skjuta sjelfve ifrån sig detta namn på sine grannar (både Finske och Svenske), i Vesterbooten. Detta alt cykes nogsamt utvisa namnes rätta ursprung. Norrmännerna kalla ock ännu ej allest norre Österbotningarne, som äro Finnar, uten jämväl Vesterbotningarne, som äro Svenskar, met et gemensamt nam för Qväner, indelandes dem fördenskul i Öst- och Vest-Qväner.

Om Kväner och Kvänland jämför även;

Perinskiöld. Monum. Upland. T.I. p.2-7 (Hans Hammends Nordiske Misjons Historia (Köpenhamn 1787) sidorna 908 till 923 och 927,  och Eneroths disputation ”de Quenlandia antiqua från år 1767, samt Wegelii disputation ”de antiqua gente Qvenorum” från år 1788.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Kväner i de isländska sagorna

Långt efter vikingatiden och efter det att Norrland börjat koloniserat skrevs de islänska sagorna ner av skrivkunniga munkar på Island. I de isländska sagorna omnämns finländarna för kväner och samer för finnar. Finnar eller Fenno är det fornnordiska benämningen på samer. Kväner omnämns i de isländska sagorna med Kung Faravid och konungadömet Kvänland.

Konungadömet Kvänland i de isländska sagorna har av olika historiker tolkats till att ligga i Hälsingland, Tornedalen, hela Norrland eller vid Vita havet.

Samisk Historieblogg – Lars-Nila Lasko
Nyvaknande Kväner

Fortfarande i Norge kallas finländare för kväner. I Sverige har dock ordet kväner från de isländska sagorna fått ett nyvaknande och ny innebörd. Några från Minoriteten Tornedalningar kallar sig numera kväner och startat upp en ny organisation ”Kvenlandsförbundet” med krav om urfolksstatus på lika nivå som indianer och samer. Kvenlandsförbundet har också tillskapat en egen flagga för det kvänska folket.

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

 

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

 

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara