Elsa Laula Rensberg och samernas feministiska organisering av Lars-Nila Lasko

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Elsa Laula – En samisk kvinnokämpe

Elsa Laula har satt djupa spår i samernas historia.  Så djupa att varje år firas och manifesteras hennes samepolitiska arbete i en särskild dag – den samiska nationaldagen.

Elsa Laula och den samiska nationaldagen

Elsa Laula har bidragit till vad som i dag kallas för samernas nationaldag. På initiativ av Elsa Laula hölls det första samiska landsmötet i Trondheim, (Tråante), den 6:e februari 1917 och som kommit att bli samernas nationaldag.  År 2017 firas hundraårsminnet av den första internationella samekonferensen. Naturligtvis var hon inte ensam i tillkomsten av det första samiska landsmötet utan det var ett teamwork. Men, utan Elsa Laulas initiativ och idogt samepolitiskt arbete hade inte det första samiska landsmötet kommit tillstånd.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Elsa Laula, Samisk kvinnoorganisation och den samiska nationaldagen

Elsa Laula och den samiska kvinnoföreningen stod som initiativtagare till första samiska landsmöte 1917. Ett landsmöte som senare kommit att bli grunden för samernas nationaldag.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Elsa Laulas möte med Fredrika Bremer Förbundet och feminister

Efter missionsskolan i Bäsksele, Västerbotten, vidarutbildade sig Elsa Laula. Först vid Nyhyttans Missionsskola av Sjundedags Adventistsamfundet utanför Grythyttan i Dalarna och därefter som barnmorska vid Södra BB i Stockholm

Vid en resa till Stockholm 1904 besökta Elsa Laula Fredrika Bremer Förbundet som var henne behjälplig att träffa riksdagsmannen Carl Lindhagen. Fredrika Bremer Förbundets lokalkontor i Stockholm var även behjälplig till Elsa Laula som man uttrycker det i ”råd och dåd”.

”…det var Förbundets byrå, som var föremål för hennes första besök i Stockholm. Det var också byrån, som åt henne lyckades utvärka ett samtal med borgmästare Lindhagen, som sedan på alla sätt hjälpt henne med råd och dåd”  som det står i Fredrika Bremer Förbundets tidskrift Dagny 1904 s. 190f. Tidskriften Dagny  utgavs mellan åren 1886 och 1913 av Föreningen Dagny i Stockholm genom Fredrika Bremer Förbundet.

I Stockholm lärde Elsa Laula känna bland annat feministen Anna Lindhagen (1870-1941). Anna Lindhagens bror var just borgmästaren i Stockholm, riksdagsmannen och juristen Carl Lindhagen (1860-1946) som aktivt stödde samernas rättigheter. Det är den samma Carl Lindhagen som bytte parti fyra gånger för att bli Socialdemokrat och höll på att utveckla en diplomatisk kris med Ryssland genom att vägrade hissa svenska flaggan på Stockholms gator vid den ryske tsarens statsbesök. År lämnade Carl Lindhagen in den första riksdagsmotionen om kvinnors rösträtt in efter 1884 motion av Fredrik Theodor Borg om kvinnors valbarhet m.m. Anna Lindhagen arbetade aktivt för kvinnlig rösträtt och var ordförande för Stockholmsföreningen för kvinnans politiska rösträtt och initiativtagare till Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR). Anna Lindhagen var även redaktör för Socialdemokratiska Kvinnoförbundets tidning Morgonbris och en av Sveriges delegater till den internationella fredskonferensen för kvinnor i Haag.

Säkerligen har Fredrika Bremer Förbundet, Föreningen Dagny, Anna Lindhagen och fler kvinnoorganisationer och feminister påverkat Elsa Laula. Säkerligen har även dessa och andra kvinnoorganisationer och feminister haft ett större inflytande på samisk organisationshistoria än vad man tidigare trott.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Fatmomakke- och Åsele Lappska kvinnoförening

Elsa Laulas enda syster Maria Katarina Laula deltog i bildandet av den första samiska kvinnoorganisationen Fatmomakke-Åsele Lappska kvinnoförening i mars år 1905. Andra som deltog i organisationens verksamhet var den kände samepolitikern och fd. Sametingsledamoten Sigrid Elisabeth Stångbers mormor Brita Jonsson.

Stadgarna för Fatmomakke-Åsele Lappska kvinnoförening uttalar inga särskilda kvinnopolitiska mål. I stället följer stadgarna för Fatmomakke-Åsele Lappska kvinnoförening stadgarna för Lappernes Centralförbund och dess målsättningar.

 

Brurskankens Lappkvindeforening

Måndagen den 5:e december 1910 kunde ha varit vilket måndag som helst. Men, denna måndag skulle bli en särskild dag i samisk historia. Det var just denna måndag den 5:e december 1910 som ”Brurskankens Lappkvindeforeninggrundades på Helgeland i Norge.

Brurskankens Lappkvindeforening” har numera kommit att kallas, på något så när modern svenska,”Brurskankens samiska kvinnoförening” eller på norska ”Brurskanken samiske kvinneforening”. De första åren använde dock Brurskankens Lappkvindeforening namnet ”Helgeland samiske kvindeforening”.

Initiativtagare och organisationens ordförande var Elsa Laula Renberg.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Namnet Brurskankens Lappkvindeforening

Fjället Brurskanken har gett namn åt Brurskankens Lappkvindeforening. Brurskanken är ett 1447 m högt fjäll i Vefsn kommun i Nordland. Fjällets sydsamiska namn är Brovrese.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Varför bildades Brurskankens Lappkvindeforening

Brurskankens Lappkvindeforening hade flera syften eller ändamål. Ett var naturligtvis att samla samiska kvinnor för samekvinnornas sak.

Det fanns ju redan en annan förening som samlade huvudsakligen samiska män i området och som huvudsakligen tog uppmäns frågor. Elsa Laula och hennes man var initiativtagare till den lokala sameföreningen Brurskanken samiske lag som bildades 1908.

Brurskanken samiske lag var inte den första sameföreningen som bildades i Norge som påstås på flera håll. Redan den 28:e december 1903 grundades en sameföreningen i Seglvik i Kvænangens kommun, Troms län, Norge. Sameföreningen i Seglvik var således den första sameföreningen.

Ett annat ändamål som fanns inskrivet redan i 1:a § i stadgarna för Brurskankens Lappkvindeforening och som var att verka för tillkomsten av en sameskola. Brurskankens samiska kvinnoförening tog flera initiativ till olika åtgärder som att 1910 samla in medel för etablerande av en Sameskola. Bland annat anordnades det en fest söndagen den 20:e december kl: 17.00 på församlingshuset i Hemnes med entreavgift för insamling till ”Lappeskolen”. Brurskankens samiska kvinnoförening ordnade liknande insamlingar 1911 och senare.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Brurskankens Lappkvindeforening läggs ner

Den samiska kvinnoföreningen var högt beroende av Elsa Laula. När Elsa Laula gick bort så försvann även Brurskankens samiska kvinnoförening. Det skulle dröja många år innan en ny samisk kvinnoorganisation dök upp på den samepolitiska arenan.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Røros samiske kvindeforening

Røros samiske kvindeforening bildades den 5:e december 1917 i Röros, Norge. Elen Mortenson, Anna Serine Holm, Malin holm och Signe Holm deltog på bildandemötet och Anna Serine Holm blev kvinnoorganisationens första ordförande. Dock skulle det dröja till den 1:a januari 1919 innan nästa möte hölls. Denna gång hemma hos Daniel Mortenson. Elen Mortenson blev då ny ordförande och Sofie Johnsen vice ordförande. Anna Serine Holm hade då avsagt sig fortsatt ordförandeskap. Övriga styrelseledamöter blev Lisbet Danielsen och Kristine Mortensen.

Dock är det frågan om inte den kände samepolitikern Daniel Mortenson var initiativtagare till kvinnoorganisationen. På dess första möte höll han ett långt föredrag om organisering och föreningsregler, samt blev kvinnoorganisationens första sekreterare.

Det sista dokumentet från Røros samiske kvindeforening är ett styrelseprotokoll daterat 25:e februari 1926 med Sara Paulsen som ordförande. Därefter verkar inte kvinnoorganisationen haft några aktiviteter.

Røros samiske kvindeforening hade dock en mer aktiv verksamhet mellan 1919 och 1926. Dess ordförande M. Bendick Anstensen åkte även över till Sverige 1925 och agiterade för samisk organisering. Organisationen bedrev särskilt social verksamhet med stöd av medel till fattiga samer och beviljade även lån.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Samiska kvinnoorganisation återuppstår i Sáráhkka

Det skulle dröja till år 1988 innan en ny samisk kvinnoorganisation bildas ”Sáráhkka”.  Sáráhkka är namnet på en samisk gudinna enligt samisk schamanistisk tro. Den nya kvinnoorganisationen grundades av samekvinnor från Norge, Sverige, Finland och Ryssland. År 2004 lades organisationen Sáráhkka ner.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg


Sámi Nisson Forum (Samiskt Kvinnoforum)

1993 bildas Sámi Nisson Forum (SNF) i Norge. Till att börja med som ett löst nätverk av samekvinnor med syfte att få in fler samekvinnor i norska Sametinget. År 1996  ger Sámi Nisson Forum ut den första samiska kvinnotidningen ”Gába” som betyder ”Duktig kvinna”.

År 1998 övergår Sámi Nisson Forum till en fastare organisering med individuellt medlemskap av samekvinnor från Ryssland, Norge, Sverige och Finland.

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Samisk Historieblogg – Nu över 9000 läsare!

Samisk Historieblogg fortsätter öka!

Samisk Historieblogg – Nu över 9000 läsare!

I december hade 6000 besökt Samisk Historieblogg, i januari 7000, i februari 8000, samt nu i mars har besökstalet passerat 9000. Antalet läsare fortsätter att öka!

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Samisk Historia ett udda ämne

Bland udda ämnen i bloggvärlden räknas Historia. Samisk Historia räknas till ett ännu mer udda ämne. Det borde således inte vara så många som läser bloggar med så udda ämnen som Samisk Historia. Därför är det glädjande att så många intresserat sig för samisk historia och just denna blogg.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Ökat intresse för Samisk Historia

Trevligt är att antalet besökande på Samisk Historieblogg kraftigt ökar för varje månad i en uppåtgående kurva. Förhoppningsvis är detta ett tecken på ett ökat intresse för ämnet historia och samisk historia i synnerhet. Åtminstone hoppas jag det.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

All e-post besvaras i kölista

Antalet frågor via e-post om samiska historieproblem har också ökat. Jag besvarar all e-post. Men, för att ge alla ett så utförligt svar som möjligt så får du kanske vänta ett tag innan jag hinner höra av mig!

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg

Historia från samiskt perspektiv

Den här bloggen är avsett att informera om samernas historia från ett samiskt perspektiv.  Samma sak och samma händelse kan tolkas olika beroende på hur man betraktar ett föremål eller en företeelse. Det här är en blogg som ser på samisk historia med andra glasögon än du kanske är van vid.

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Arbetsmarknadspolitisk blogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Elsa Laula Rensberg och Lappernes Centralförbundet år 1904 av Lars-Nila Lasko

Elsa Laula – Samernas Jeanne d’Arc

Den franska nationalhjälten Jeanne d’Arc (1412-1431) var en fattig flicka från landet som i unga år fick en uppenbarelse att rädda det franska folket och den franska nationen. Hon förändrade den franska strategin i kriget mot England från tillbakadragande och försiktighet till initiativ och framryckande. Den nya strategin ledde till ett stort antal framgångar.

Nu ska man inte dra allt för många paralleller mellan Elsa Laula och Jeanne d’Arc. Men, det finns påtagliga likheter!

Elsa Laula har satt djupa spår i samernas historia.  Så djupa att varje år firas och manifesteras hennes samepolitiska arbete i en särskild dag – den samiska nationaldagen.

Elsa Laula och den samiska nationaldagen

Elsa Laula har bidragit till vad som i dag kallas för samernas nationaldag. På initiativ av Elsa Laula hölls det första samiska landsmötet i Trondheim, (Tråante), den 6:e februari 1917 och som kommit att bli samernas nationaldag.  År 2017 firas hundraårsminnet av den första internationella samekonferensen. Naturligtvis var hon inte ensam i tillkomsten av det första samiska landsmötet utan det var ett teamwork. Men, utan Elsa Laulas initiativ och idogt samepolitiskt arbete hade inte det första samiska landsmötet kommit tillstånd.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Idén till samisk riksorganisation

Så här många år efter det att den första samiska riksorganisationen bildats torde det vara näst intill omöjligt att spåra var idén till samisk organisering kom ifrån.

I tiden låg otvivelaktigt samiska idériktningar att någon form av organisering var nödvändig. I framför allt Västerbottens inland hade öppna konfrontationer uppstått mellan nybyggare och samer efter en kraftigt ökad nybyggarverksamhet, samernas land gavs av staten till inflyttade och lappskattelanden var i upplösning, följaktligen uppstod en kraftigt ökad fattigdom bland samerna, samer behandlades förmyndaraktigt av staten och samer blev i stort sett rättslösa, rättigheter som samerna hade togs ifrån dem genom ny lagstiftning och ny rennäringslagstiftning hade införts. Till detta tillkom begränsad rösträtt för samer och utan inflytande över utvecklingen. Samernas möjligheter att påverka sin situation var mycket begränsad utan organisationer.

Samtidigt pågick i storsamhället runt samerna en våg av nya organisationer inom fackföreningsrörelsen, nykterhetsrörelsen, rösträttsrörelsen, feministiska organisationer, sociala organisationer som måste ha påverkat samernas synsätt om ett nytt kampsätt.

I början av 1900-talet skedde också en ”explosion” av nya samiska organisationer framför allt i Västerbotten. Först på plan i ”explosionen” av nya samiska organisationer var Elsa Laula. Mycket tyder också på att Elsa Laula i sina föredragsturnéer var en av influenserna till ny samisk organisering.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Samisk riksorganisation var planerad

Det är i och för sig möjligt att flera samer träffades i Stockholm, diskuterade samernas situation och beslutade upprätta en samisk huvudorganisation.

Men, inget tyder på detta. I stället verkar det som om upprättandet av en samisk huvudorganisation var planerad och diskussionen mellan samer om att organisera sig hade sannolikt föregått långt tidigare. Lappernes Centralförbunds kampskrift av Elsa Laula var färdigskriven i Dikanäs, Västerbotten, redan i juli 1904. Inför Lappernes centralförbund grundande den 10 augusti 1904 i Stockholm hade skriften kommit ut från tryckeriet.

En samisk delegation hade avrest från Västerbotten till Stockholm sommaren 1904. Syftet var att framföra samernas synpunkter på utvecklingen och kräva förändring. Bildandet av Lappernes Centralförbund sammanfaller med delegationens resa till Stockholm och alla i delegationen deltog vid förbundets grundande.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Lappernes Centralförbund bildas

Vid Elsa Laulas vistelse i Stockholm deltog hon i bildandet av Lappernes centralförbund på Skansen i Stockholm den 10 augusti 1904. Elsa Laula var då 27 år gammal.

Till mötet hade samlats Enok Johan Nilsson från Södra Storfjäll vid Tärnaby, Torkel Tomasson från Vilhelmina, Lisa Stinnerbom och Lars Stinnerbom från Vilhelmina, samt Elsa Laula. Vid mötet deltog även icke-samer som Gustav Z. Hedenström (1874 – 1942) från Brunkeberg i centrala Stockholm. Hedenström skulle komma att författa flera artiklar i centralförbundets egen tidning.

Enok Johan Nilsson var ordningsman i Vapsten sameby. Han blev också den första ordförande för Tärnaby sameförening 1904, samma år som även Fatmomakke sameförening bildades.

Att Lisa Stinnerbom och Lars Stinnerbom från Vilhelmina deltog vid bildandet av Lappernes Centralförbund på Skansen i Stockholm var i och för sig naturligt. De sommarjobbade vid samekåtan på Skansen i samedräkter genom att visa upp samisk kultur, fotograferas och svara på frågor om samerna. Detta har varit en lång tradition på Skansen som pågått långt in i modern tid. Det kan i och för sig ifrågasättas om lämpligheten i Skansens samiska verksamhet. Å andra sidan deltog samerna frivilligt och mot lön liksom andra kulturarbetare, smedjor med smeder, glasarbetare, expediter vid gamla affärer etc. vid Skansen.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Lapparnes Centralförbund inte den första sameorganisationen

Lappernes Centralförbund har av några betecknats som den första samiska organisationen. Detta är inte riktigt.

Samerna har tidigare alltid varit organiserade. Först i ett traditionellt siitasystem, senare omformade till lappbyar och lappskatteland. Ett samiskt organisationssystem som först förändrades och sedan slogs sönder av de inflyttade koloniserande folken.

Om vi i stället menar ett organisations- och föreningssystem enligt västerländsk modell så var en annan samisk förening den första. Redan den 28:e december 1903 grundades en sameföreningen i Seglvik i Kvænangens kommun, Troms län, Norge. Sameföreningen i Seglvik var den första sameföreningen.

Nu är det säkert någon som säger att Selvik inte ligger i Sverige. Därför måste Lapparnes Centralförbund vara den förta sameföreningen i Sverige. Vid den här tiden år 1903 stod Selvik under den svenska kungen. Från samisk samisk synvinkel ligger dessutom Selvik i Sameland och skillnad inte görs av att koloniserande folk dragit upp olika gränser i samiskt område.

En av initiativtagarna till sameföreningen var Anders Larsen. Anders Larsen blev den första samiska romanförfattaren som startade en sameföreningen i syfte att starta en samisk tidning och som han lyckades med. Anders Larsen är i dag en okänd samisk frihetskämpe som jag ska ta tillfället i akt att skriva något mer om vid ett annat tillfälle.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Lapparnes Centralförbund första nationella sameorganisationen

Även om det inte var många personer vid bildandet av Lapparnes Centralförbund och alla från Västerbottens län var syftet att organisationen skulle bli rikstäckande.

Lappernes centralförbund var också den första nationella och rikstäckande samiska huvudorganisationen i Sverige och i världen.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Ordförande och styrelse

Ordförande för Lappernes centralförbund blev Elsa Laula och Torkel Tomasson valdes till förbundssekreterare.

Ett första styrelsemöte hölls den 24 augusti 1904 där Axel A:son Stångberg från Löffjäll, Tärnaby, och Hans Magnus Nilsson från Klimpfjäll, Vilhelmina, valdes till styrelseledamöter.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Organisationens mål

Organisationen skulle arbeta för att ”söka bättra lapparnas ställning i ekonomiskt, kommunalt och politiskt hänseende… att söka bevaka och understödja lapparnas rätt i tvistemål samt i öfrigt medverka till spridandet av välmåga i Lappmarken”.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Lappernes Centralförbund – En mycket aktiv organisation

Det nya centralförbundet hade redan första året en tämligen omfattande aktivitet med hänsyn till en begränsad ekonomi.

Nedläggning av Lappernes Centralförbund

Det nya centralförbundet hade redan från starten ekonomiska problem. Redan efter två år så lades Lapparnas Centralförbund därför ned efter en allt mer tynande tillvaro.

Elsa Laula och styrelsen hade stora förväntningar både på förändringar i samhället och att samer skulle komma till insikt och ansluta sig. Ingen av dessa förväntningar förverkligades. Det är möjligt att förväntningarna var avsevärt större än vad som var realistiskt.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Lappernes Centralförbund återuppstår och läggs ner

År 1918 kallade Vilhelmina-Åsele sameförening alla samer till ett landsmöte i Östersund. Syftet med konferensen var att diskutera för tiden viktiga frågor för samerna som samernas skolutbildning, samernas bosättningsmöjligheter etc. Vid mötet togs frågan upp om att åter igen bilda en samisk huvudorganisation ”Lapparnas Centralförbund” och så gjordes. Även den nya samiska huvudorganisationen kom att bli kortlivad och lades ner 1923.

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Elsa Laula Rensbergs studieår av Lars-Nila Lasko

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Elsa Laula – En samisk frihetskämpe

Elsa Laula har satt djupa spår i samernas historia.  Så djupa att varje år firas och manifesteras hennes samepolitiska arbete i en särskild dag – den samiska nationaldagen.

Elsa Laula och den samiska nationaldagen

Elsa Laula har bidragit till vad som i dag kallas för samernas nationaldag. På initiativ av Elsa Laula hölls det första samiska landsmötet i Trondheim, (Tråante), den 6:e februari 1917 och som kommit att bli samernas nationaldag.  År 2017 firas hundraårsminnet av den första internationella samekonferensen. Naturligtvis var hon inte ensam i tillkomsten av det första samiska landsmötet utan det var ett teamwork. Men, utan Elsa Laulas initiativ och idogt samepolitiskt arbete hade inte det första samiska landsmötet kommit tillstånd.

Förstadagsbrev med samiska frimärken 2017

 

Växte upp i fattiga förhållanden

Elsa Laulas far var renskötaren Lars Tomasson Laula (1846-1899) från Aarborte, (Hattfjelldal), i Nordland län, Norge.  Modern hette Kristina Josefina Larsdotter (1847-1912) och var renskötarkvinna från Sverige. Föräldrarna bedrev renskötsel i gränstrakterna mellan Västerbotten i Sverige och Helgeland i Norge.

Elsa Laula föddes i Jïjnjesuvvane, (Storseleby eller som lokalbefolkningen kallar det ”Storselestan”. Jïjnjesuvvane betyder på sydsamiska ”Storselet”), som ligger mellan Vilhelmina och Storuman i Västerbottens län, den 29:e november 1877, samt döptes kort därefter till Elsa Stina Larsdotter Laula.

Elsa Laula var det fjärde barnet till Kristina och Lars Tomasson Laula av totalt nio syskon. Men, fyra av barnen dog i tidig ålder. Hela familjen kom således att bestå av 7 personer; två föräldrar och fem barn. I tillägg får man räkna med att någon eller några av deras äldre bodde hos dem. Moderna ålderdomshem var inte att tänka på. En stor familj var i och för sig var vanligt vid denna tid. Framför allt för jordbrukande samer. För Elsa Laula växte upp i en familj som bedrev kombinationsnäring. En vanlig näring på den tiden som innebar ett litet fjälljordbruk med några få kor och häst, fiske, jakt och en liten renhjord.

Även om Familjen var relativt stor på 7 personer så bestod Elsa Laulas hem av ett litet hus med två rum; ett kök och en kammare. I tillägg får man räkna med att någon eller några av deras äldre bodde hos dem. Förutom huset fanns även en liten ladugård och bodar.

Elsa Laula kom således från en mycket fattig uppväxtmiljö.

Samiskt Frimärke med Elsa Laula 2017

Skolor för samebarn i Sverige

Kungligt uppdrag till munkar

Den första gången i Sverige som ett initiativ till utbildning för samebarn görs är av konung Gustav Wasa. Gustav Wasa skrev den 5:e juni 1526 till munken Herr Bengt vid Vadstena kloster att resa till norr ”till att predika för de fattiga lapparna och andra den landsändans urbyggare och, om så lägligt blir, där upptaga en skola för lapparna och andra goda barn”. Något resultat av Gustav Wasas uppmaning till munkarna vid Vadstena kloster  blev det inte.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Kidnappning av samebarn

Den svenska kungen Karl IX hade en annan taktik för att införa utbildning av samer. Hans syfte var sannolikt inte att höja utbildningsnivån bland samer. Den svenska kungens syfte var sannolikt i stället att utbilda samisktalande missionärer i syfte att fullfölja kolonisationen av Sameland och öka kungens intäkter. År 1605 uppdrog Karl IX till Daniel Thordsson Hjort (Daniel Thordssonn Hiortt) med tämligen omfattande uppdrag till fogdar, präster och birkarlar om kolonisationsinsatser och att kidnappa samepojkar. De 16 kidnappade samepojkarna skulle utbildas i kristendom för att sedan skickas norrut som missionärer. 16 samepojkar kidnappades visserligen, varav flera rymde, men något resultat blev det inte.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Missionskolan för samer i Piteå

När svenska kungars åtgärder inte hjälpte tog kyrkan ett eget initiativ.  År 1617 inrättade kyrkoherden i Piteå Nicolaus Andreæ, med ekonomiskt stöd från kung Gustav II Adolf, en ”sameskola” i Piteå. Nicolaus Andreæ, eller Herr Nils som han kallades, talade själv samiska och utgav dessutom den första ABC-Boken på samiska, samt en ”Missale”, d.v.s. en bok med samiska texter för predikan bland samerna. Dessa två böcker blev de första samiskspråkiga böcker som utgavs. Nu ska det sägas att det var en sameskola med några få elever vilket tyder på att syftet var att utbilda samisktalande missionärer. De sista fyra åren fanns bara 3 samebarn vid skolan. Verksamheten vid missionsskolan för samer i Piteå pågick bara under 15 år fram till 1632.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Skytteanska skolan för samer i Lycksele

Kyrkan i Sverige hade under början av 1600-talet stora problem med att kristna samerna. Kyrkoherden i Piteå, Nicolaus Andreæ, som var samisktalande, avled år 1628. Det fanns då inga präster eller missionärer i Sameområdet.  Till råga på allt så kunde de präster som fanns, vid den redan koloniserade norrlandskusten, ingen samiska. Prästerna vid kusten kunde således inte aktivt kristna samerna. Detta var inte enbart ett problem för kyrkan utan även för svenska staten i sina koloniseringssträvanden.

Vid riksrådets Johan Skyttes resa till Norrland tog prosten i Umeå, Olaus Petri Niurenius även kallad Mäster Olof, upp kyrkans och statens problem med kristnandet av samer. Riksrådet Johan Skytte beslutade att öppna en missionsskola för samerna mitt i Sameområdet. Lycksele ansågs då som en lämplig ort. Johan Skytte, som tidigare inrättat Skytteanska Proffesuren i Uppsala, bidrog således till inrättandet av Skytteanska Skolan i Lycksele under februari månad 1632.  Syftet med Skytteanska Skolan var att utbilda missionärer bland samerna själva för att kristna samerna. De två första lärarna var två elever från den tidigare missionsskolan för samer i Piteå. Redan två månader efter öppnandet av Skytteanska Skolan kunde Mäster Olof rapportera till Skytte att det fanns 11 elever. Året därefter 1633 kunde Skytteanska Skolan publicera en Katekes på samiska. Samen Olaus Stephani Graan blev den förste eleven vid Skytteanska Skolan som blev prästvigd. Olaus Stephani Graan kom att utge flera böcker på samiska  som psalmbok, katekes och ”Cathechetiska frågor till Lapparnes undervisning”, samt ” Manuale Lapponicum” om jesu lidande m.m.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

År 1723 – Statligt beslut om att inrätta Sameskolor

År 1723 beslutade svenska staten genom förordning ”Kongl. Maj:tts Nådige om Lappländernes flitigare undervisande i Christendomen och scholors inrettande der i orten …Gifven Stockholm i Råd-Camarren den 20 octob. 1723” att sameskolor skulle inrättas vid var och en av de sju huvudkyrkorna i Lappmarken.

Att tala om ”Sameskolor” är egentligen missvisande. Det var fråga om små skolor med internat för upp till 6 elever där undervisning var svenska språket, inklusive läskunskaper, och kristendomskunskap under två år. Syftet var att eleverna efter avslutad skolutbildning skulle undervisa andra samebarn i svenska och kristendomskunskap på hemorten. Det var med andra ord skolor för att påskynda kristnandet av samer och koloniseringen av Sameland.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Samerna skulle betala koloniseringen av Sameland

USAs president Donald Trump har utlovat att en mur ska byggas mot Mexiko och mexikanarna skall betala muren. Något liknande införde svenska staten på 1700-talet. Koloniseringen av Sameland och kristnandet av samerna skulle betalas av samerna själva. När skattepengar från samerna inte räckte till fick kyrkan bistå. I 1723 års förordning punkt 4 stadgades  ”Då den av lapparna utlovade bevillningen av 6 öre s.m. för var skattedaler ej förslår, påbjudes till lappmarksskolorna fyra kollekter om året över hela riket till nästa riksdag”.

Förordningen kom inte att genast få resultat utan allt eftersom inrättades Sameskolor i Sameland; år 1732 sameskolor tillkom i Åsele och Jokkmokk, år 1743 sameskola tillkom i Arjeplog, år 1744 sameskola tillkom i Jukkasjärvi, år 1748 sameskola tillkom i Föllinge, år 1756 sameskola tillkom i Gällivare och senare tillkom sameskola i Karesuando 1813.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

1818 –Billigare och effektivare skolreform införs (Katekesskolor)

År 1818 kom den svenska staten på en nytt mer billigare och mer effektivare sätt att försvenska och kristna samerna. De sameskolor som inrättades genom 1723 års kungliga förordning kom att ersättas med ett helt nytt skolsystem; Katekesskolor.

Någon undrar vad en Katekesskola är för något?

En katekesskola innebar att en person, Katekes, som hade kännedom om bibeln och talade samiska fick ansvaret att undervisa alla barn i en sameby. På så vis flyttade man undervisningen från en fast plats till där samerna var och till samernas hem. Katekesen följde bara med samernas flyttningar och var själv same. Man kan också uttrycka det som att undervisningen flyttades från fasta kostsamma skolor, undervisningsmaterial och lärare till samernas egna kåtor med en billigare och lägre utbildad lärare.

Modellen med Katekesskolor hade hämtats från Norge där vandrande kateketer hade funnits sedan mitten av 1600talet. Katekesskolor om man nu kan kalla det skolor bestod  alltså av en vandrande lärare. Läraren kunde stanna någon vecka i ett sameläger och öppna en tillfällig skola i någons sames bostadkåta för att sedan dra vidare till nästa sameläger.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

1846 –Katekesskolor och fasta skolor till kåtaskolor

En ny skolreform för samebarn beslutades år 1846 som innebar att katekesskolorna skulle läggas ned. Men, så blev inte fallet. Några fasta sameskolor återuppstod allt eftersom och katekesverksamheten fortsatte parallellt. En ytterligare skolreform beslutades 1877 och 1913 infördes kåtaskolor enligt principen ”Lapp skall vara lapp”, dvs samer skulle leva i kåtor och så skulle samebarnen också göra i sin utbildning.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Bristande statlig skolutbildning för samebarn skapade utrymme för alternativa kristna aktörer

Någon egentlig skolutbildning för samer och samebarn fanns således inte under århundraden. Den skolutbildning som gavs hade som syfte att kristna samer, assimilera samer till att tala svenska och underlätta svensk kolonisation av Sameland. Det var således inte fråga om att höja utbildningsnivån bland samer.

Bristande statlig skolutbildning för samebarn skapade utrymme för alternativa kristna aktörer. Nya privata skolor tillkom under 1800-talet i det samiska området för samebarn. Det var skolor som var finansierade och uppbyggda av frireligiösa samfund. De hade ett gemensam nämnare och ett gemensamt mål; kristnandet av samer. Sameland var ett alternativt missionsmål till Indien, Kina och Afrika. Exempel på frireligiösa samfund som öppnade sameskolor var Svenska Missionssällskapet, Femöreföreningen och Lapska Missionens Vänner.

Nya privata skolor var långt mer organiserade och effektivare än den statliga skolsystemet för samebarn. Medan de statliga skolorna utbildade 6 samebarn eller katekeslärare en några veckor kunde de nya privata skolor utbilda mångfalt fler elever på fasta platser.

Missionsskolorna bidrog till att höja utbildningsnivån bland samerna, Men, genom sin organisation och effektivitet kraftigt att påskynda assimilering av samer till svenskar.

Bakom flera religiösa samfund som startade missionsskolor för samerna stod internationella intressen. Svenska Missionssällskapet var inte så svenskt som namnet låter.

 

Första skolgång

Elsa Laula påbörjade sin 3 åriga skolutbildning på en frikyrklig missionsskola i den lilla byn Bäcksele utanför Vilhelmina år 1888. Laula gick i missionsskolan under tre år fram till 1891. Det fanns inte så många andra utbildningsalternativ för Elsa Laula annat än statlig kateketlärare i samebyn.

Den frikyrklig missionsskolan som Elsa Laula påbörjade sin utbildning var ägd och finansierad av Svenska Missionssällskapet och Femöreföreningen. Dessa två frikyrkliga organisationer öppnade ett flertal kristna skolor över Sameland.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Missionsskolan i Bäsksele

I den lilla orten Bäsksele utanför Vilhelmina öppnade Svenska Missionssällskapet och Femöreföreningen en missionsskolan i juni månad 1865.  Det var inte den första missionsskolan som Svenska Missionssällskapet startat. Redan år 1839 hade Knaftens missionsskola och Mårdsele missionsskolan  i Lycksele socken anlagts. Samma år öppnades Bastuträsk missionsskolan i Stensele socken. Redan första året kunde dessa skolor ta emot 54 samebarn mot svenska statens sameskolor med bara sex samebarn i varje skola. År 1845 hade Svenska Missionssällskapet ökat antalet missionsskolor till sju.

För tillblivelsen av Bäsksele missionsskola hade den kända sameflickan Maria Magdalena Matsdotter från Gitsfjället i Vilhelmina verkat. En fransk pastor Henri Roerich vid franska reformerta kyrkan kom att kalla Maria Magdalena Matsdotter för Nordens Apostel. En bok om Maria Magdalena Matsdotter utgavs även på franska. Maria Magdalena Matsdotter hade utbildats vis Svenska Missionssälskapets missionsskola i Gafsele.

Första läraren vid Bäsksele missionsskola blev Jonas Daniel Lindbom, som egentligen hade tänkt sig bli missionär i Indien, men i stället hamnade i Bärksele i Norrlands inland. Jonas Daniel Lindbom kom även att bli Elsa Laulas första lärare.

Realskola i Örebro eller Nyhyttans Missionsskola?

Vid flera artiklar och böcker om Elsa Laula hänvisas att hon gick vid Realskolan i Örebro. Det är mycket tveksamt om Laula verkligen gjorde det. Det verkar till och med osannolikt att hon skulle haft den möjligheten att antas liksom att hinna med studier vid Realskolan i Örebro.

År 1898 startades Nyhyttans Missionsskola av Sjundedags Adventistsamfundet utanför Grythyttan i Dalarna. Sjundedags Adventistsamfundet uppstod i 1800-talets läsarväckelse och roparrörelse i Sverige, och numera en del av det världsvida Seventh-day Adventist Church. Verksamheten flyttade 1932 till Ekebyholms gods utanför Rimbo som köptes upp av Sjundedags Adventistsamfundet. Vid Ekebyholms gods bedrivs verksamheten nu av Ekebyholmsskolan med grundskola, gymnasium och en folkhögskola. År 1901 framgår av handlingarna till Nyhyttans praktiska missionsskola att skolan fått in ansökan från ”en lappflicka, som bor långt uppe bland fjällen”.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Barnmorskeutbildning

Elsa Laula fick dock möjligheten till högre utbildning, genom drottning Sofias stipendium, och åren 1904 – 1905 utbildade sig Laula till barnmorska i Stockholm.

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Elsa Laula Rensbergs uppväxt av Lars-Nila Lasko

Elsa Laula – En samepolitisk förgrundsgestalt

Elsa Laula har satt djupa spår i samernas historia.  Så djupa att varje år firas och manifesteras hennes samepolitiska arbete i en särskild dag – den samiska nationaldagen.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Elsa Laula och den samiska nationaldagen

Elsa Laula har bidragit till vad som i dag kallas för samernas nationaldag. På initiativ av Elsa Laula hölls det första samiska landsmötet i Trondheim, (Tråante), den 6:e februari 1917 och som kommit att bli samernas nationaldag.  År 2017 firas hundraårsminnet av den första samiska landsmötet. Naturligtvis var hon inte ensam i tillkomsten av det första samiska landsmötet utan det var ett teamwork. Men, utan Elsa Laulas initiativ och idogt samepolitiskt arbete hade inte det första samiska landsmötet kommit tillstånd.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

 

Föräldrar

Fadern var renskötaren Lars Tomasson Laula (1846-1899) från Aarborte, (Hattfjelldal), i Nordland län, Norge.  Modern hette Kristina Josefina Larsdotter (1847-1912) och var renskötarkvinna från Sverige. Föräldrarna bedrev renskötsel i gränstrakterna mellan Västerbotten i Sverige och Helgeland i Norge.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Mysterier kring Elsa Laulas födelseort

Det finns flera mysterier omkring Elsa Laula. Ett mysterium är varför hon och hennes man ändrade namn från samiskt efternamn till ett norskt efternamn. Ett annat mysterium är Elsa Laulas födelsedag och födelseland. Själv hävdade hon efter sitt giftemål att hon var född i Norge. Ett ytterligare mysterium som orsakat flera rykten är varför Elsa Laula flyttade eller flydde till Norge. Det finns även oklarheter om Elsa Laulas utbildning som jag ska försöka klara ut i kommande blogginlägg – Gick Elsa Laula på Realskolan i Örebro eller inte som det påstås i många artiklar och i hennes dödsruna?

Samiskt Frimärke med Elsa Laula 2017

Elsa Laula otvivelaktigt född i Sverige

Elsa Laula föddes, av vad jag kan utreda, i Jïjnjesuvvane, (Storseleby eller som lokalbefolkningen kallar det ”Storselestan”. Jïjnjesuvvane betyder på sydsamiska ”Storselet”), som ligger mellan Vilhelmina och Storuman i Västerbottens län, den 29:e november 1877. Elsa Laula var således född i Sverige och svensk medborgare. Varför hon uppger senare i livet att hon är född i Norge, liksom varför hon flydde eller flyttade till Nore, ska jag återkomma till i ett senare blogginlägg. Svaret har mycket även med att Elsa Laula bytte namn.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Officiella svenska födelsenamn

Hennes officiella födelsenamn var Elsa Stina Larsdotter Laula.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Elsa Laulas samiska namn

Mycket sannolikt hade Elsa Laula även ett samiskt namn. Av svensk tradition skrevs dock aldrig hennes samiska namn in i kyrkoböckerna. Det var ett namn som hon troligen använde endast samer emellan i Vilhelminatrakten. Enligt samiskt namnskick går det att gissa sig till hennes samiska namn. Men, jag avstår eftersom det kan finnas lokala samiska varianter på namnskick.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Kom från en stor familj

Elsa Laula var det fjärde barnet till Kristina och Lars Tomasson Laula av totalt nio syskon. Men, fyra av barnen dog i tidig ålder. Hela familjen kom således att bestå av 7 personer; två föräldrar och fem barn. I tillägg får man räkna med att någon eller några av deras äldre bodde hos dem. Moderna ålderdomshem var inte att tänka på. En stor familj var i och för sig var vanligt vid denna tid. Framför allt för jordbrukande samer.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Litet hus med två rum

Även om Familjen var relativt stor på 7 personer så bestod Elsa Laulas hem av ett litet hus med två rum; ett kök och en kam mare. Förutom huset fanns även en liten ladugård och bodar. Elsa Laula kom således från en mycket fattig uppväxtmiljö.

Prisbilden på hus i samma område i dag ser helt annan ut. Även om det är ett utflyttningsområde så kostar ett hus 500 000 kr och uppåt, samt troligen är ett fritidshus.

 

Uppväxt i det förlovade landet

Laula växte upp i fjälltrakterna väster om Jïjnjesuvvane i Suofo. Suofo ligger i området Kaanan i Vilhelminafjällen. Enligt det Gamla Testamentet är Kanaan ”det förlovade landet” och kanske det var det för de första samerna som anlände dit. Men, på Elsa Laulas tid var det inte det förlovade landet. Det var en tid med öppna strider mellan samer och nybyggare.

Familjen var relativt stor på 7 personer. I tillägg får man räkna med att någon eller några av deras äldre bodde hos dem. En stor familj var i och för sig var vanligt vid denna tid. Framför allt för jordbrukande samer. För Elsa Laula växte upp i en familj som bedrev kombinationsnäring. En vanlig näring på den tiden som innebar ett litet fjälljordbruk med några få kor och häst, fiske, jakt och en liten renhjord. Renskötseln på den tiden bedrevs inte som i dag i extensiv form. I stället var det intensivrenskötsel med en liten renhjord som krävde kontinuerlig bevakning och skötsel.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Uppväxten präglade vem Elsa Laula blev

Elsa Laulas uppväxt skulle otvivelaktligen komma att prägla den hon blev – En samisk förkämpe som ville förändra världen för samerna och samekvinna som aldrig gav upp kampen för samernas situation och rättigheter.

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Arbetsmarknadspolitisk blogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Samisk Historieblogg – Nu över 8000 läsare!

chart

Samisk Historieblogg – Nu över 8000 läsare!

I december hade 6000 besökt Samisk Historieblogg och i januari 7000, samt nu i februari har besökstalet passerat 8000. Antalet läsare fortsätter att öka!

Samisk Historieblogg
Samisk Historieblogg

 

Samisk Historia ett udda ämne

Bland udda ämnen i bloggvärlden räknas Historia. Samisk Historia räknas till ett ännu mer udda ämne. Det borde således inte vara så många som läser bloggar med så udda ämnen som Samisk Historia. Därför är det glädjande att så många intresserat sig för samisk historia och just denna blogg.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

 

Ökat intresse för Samisk Historia

Trevligt är att antalet besökande på Samisk Historieblogg kraftigt ökar för varje månad i en uppåtgående kurva. Förhoppningsvis är detta ett tecken på ett ökat intresse för ämnet historia och samisk historia i synnerhet. Åtminstone hoppas jag det.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

 

All e-post besvaras i kölista

Antalet frågor via e-post om samiska historieproblem har också ökat. Jag besvarar all e-post. Men, för att ge alla ett så utförligt svar som möjligt så får du kanske vänta ett tag innan jag hinner höra av mig!

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

 

Historia från samiskt perspektiv

Den här bloggen är avsett att informera om samernas historia från ett samiskt perspektiv.  Samma sak och samma händelse kan tolkas olika beroende på hur man betraktar ett föremål eller en företeelse. Det här är en blogg som ser på samisk historia med andra glasögon än du kanske är van vid.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Arbetsmarknadspolitisk blogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Elsa Laula Renberg – Samekvinnan som samlade Sameland av Lars-Nila Lasko

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

För hundra år sedan kallade Elsa Laula till det första samiska landsmötet. Det var det första mötet där samer både från norr och söder möttes. Det samiska landsmötet hölls i Tråante, (Trondheim), i Norge den 6 – 9:e februari 1917.

Det är anledningen till ett stort samiskt firande i Trondheim, Norge, mellan den 6:e och 12 februari 2017.

Det är också anledningen till att Norge utgett en ny 20 krona och nya frimärken med samiska motiv för att uppmärksamma hundra års jubileet.

de0cc786-a239-4a4d-ba1d-7754ffcd3a28

Elsa Laula

Vem var då Elsa Laula?

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Föräldrar

Fadern var renskötaren Lars Tomasson Laula (1846-1899) från Aarborte, (Hattfjelldal), i Nordland län, Norge.  Modern hette Kristina Josefina Larsdotter (1847-1912) och var renskötarkvinna från Sverige. Föräldrarna bedrev renskötsel i gränstrakterna mellan Västerbotten i Sverige och Helgeland i Norge.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Uppväxt i Jïjnjesuvvane

Elsa Laula föddes i Jïjnjesuvvane, (Storseleby eller som lokalbefolkningen kallar det ”Storselestan”. Jïjnjesuvvane betyder på sydsamiska ”Storselet”), som ligger mellan Vilhelmina och Storuman i Västerbottens län, den 29:e november 1877.

Hennes officiella födelsenamn var Elsa Stina Larsdotter Laula.

Laula växte upp i fjälltrakterna väster om Jïjnjesuvvane i Suofo.

 

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Uppväxt i en tid av kolonisation och fördomar

Elsa Laulas uppväxt präglades av en mycket djup fattigdom.

I tillägg växte hon upp i en tid när kolonisationen av Sameland hade nått de inre fjälltrakterna. Konkurrensen om markerna var hård och hårdnade allt mer i och mer allt fler nybyggen poppade upp. Det var konkurens om fiske, jakt och renbetesmark, d.v.s. konkurrens om brödfödan.

Inte nog med det. Det var en tid av rättslöshet. De starka rättigheterna i Lappskattelanden var på väg till total upplösning. En nyordning hade införts i 1886 års renbeteslag som inte kom att effektiviseras förrän i 1898 års renbeteslag. Nyordningen innebar att Lappskattelanden skulle upplösas. Formellt upplöstes dock inte lappskattelanden förrän ett riksdagsbeslut 1927. I praktiken långt tidigare. I stället för Lappskatteland skulle jaktmarkerna, fiskemarkerna och renbetesmarkerna användas gemensamt med andra familjer och släkter. En ny konkurrens dök således upp om marken. Det blev således inte bara en konkurrens om marken med den allt ökande nybyggarverksamheten. Utan även konkurrens om markerna med andra samer. I tillägg gav inte den nya renbeteslagen samma rättsskydd som i Lappskattelanden. Nu var samerna inte längre ägare av marken utan i stället brukare av statens mark. I och för sig nyttjanderättshavare. Men, nyttjanderätten blev i praktiken det som blev över när alla andra tagit sitt.

Det kan tilläggas att i Västerbotten byggdes samebyarna, dvs lappbyarna, upp utifrån Lappskattelanden. Gränserna mellan Lappbyarna sammanföll således med Lappbyarnas gränser. Så gjordes inte i Norrbottens län. I sak hade gränsdragningen ingen betydelse för rättens förändrade innehåll. Samer fick se sina marker övergå från äganderätt till nyttjanderätt och nu i konkurrens med alla andra på sin mark.

Med Renbeteslagen från den 1 juli 1898 infördes i § 14 skadeståndsskyldighet för samer till nybyggare vid renbetning på nybyggen. Skadeståndet var dessutom högt satt. I ett uppmärksammat fall från början av 1900-talet dömdes en fattig renskötare till skadestånd på tre tusen kronor. Naturligtvis fullständigt ödeläggande för renskötaren.

I praktiken hade majoriteten av samerna ingen rösträtt i vare sig kommunalval som i riksdagsval. För rösträtt fordrades en fastighet, d.v.s. ett nybygge, eller en årsinkomst på en för tiden över hisnande 800 kr. Därmed hade samerna begränsade möjligheter att påverka samhällsutvecklingen lokalt som på nationell nivå. Där emot hade nybyggarna från lappmarkerna representation i såväl riksdag som kommuner.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Uppväxt i en tid av socialdavinism och rasism

Elsa Laulas uppväxt präglades vidare av en tid med starkt nedsättande syn på samerna. Detta var en syn som uppkom under senare delen av1800-talet. Tidigare hade samerna betraktats som ett folk bland alla andra och dessutom som ett urfolk i Sverige med en mångtusenårig historia i norr. Den nya synen var ett resultat av en ny europeisk syn på mänskligheten i form av raser. Den vita germanska rasen var både mer högstående och betydelsefull än andra raser. Samerna kom att betraktas som en särskild mänsklig ras och mer lågstående. Synen var vidare att lägre stående raser naturligt skulle duka under för starkare och mer högstående raser.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Uppväxt med personlig tragedi

När Elsa Laula var 22 år gammal år 1899 inträffade en stor personlig tragedi i familjen. Elsas far Lars Tomasson Laula och bror hittades båda intrasslade i ett fiskenät och drunknade i en insjö.

I lokaltidningen publicerades en nybyggares version av vad som hänt. En solig sommarkväll i juni 1899 hade Elsa Laulas far och broder lagt ett nät tvärs över en liten sjö. Enligt artikeln i lokaltidningen hade brodern fallit i vattnet och trasslat in sig i nätet och fadern försökt undsätta sonen. Men, fadern hade också trasslat in sig i nätet och drunknat. Artikeln i tidningen Västerbottens Kuriren skrevs av Stockholmsjournalisten Vilhelm Nordin. Samma journalist skulle senare skriva artiklar om Elsa Laula med mycket nedlåtande innehåll.

Hela drunkningshistorien låter fullkomligt orimlig för att ha inträffat i en liten insjö i lugnt soligt sommarväder. Än mer orimlig verkar historien när inte bara en utan två vana fiskare som omkommer. Olyckan skedde dessutom strax innan en marktvist mellan dem och nybyggaren skulle upp i domstol. Vi får aldrig veta sanningen eftersom Länsmannen, d.v.s. polisen på denna tid, valde att tro på nybyggaren och inte utreda eller åtala någon.

Carl von Linné har i sin Lappländska resa till Västerbotten redan på 1700-talet beskrivit konkurrensen om fisket vid kusten mellan samer och inflyttade nybyggare. Vid ett tillfälle hade nybyggare tagit upp en sames nät och kastat dem över träd vid strandkanten.

Med mycket stor sannolikhet hade Elsa Laula och hennes mor Kristina Laula antagligen inte trott på nybyggarnas förklaring hur hennes far och bror dog.

de0cc786-a239-4a4d-ba1d-7754ffcd3a28

Uppväxten format Elsa Laula

Det är möjligt att Elsa Laulas uppväxt i en omgivning och miljö av fattigdom, kolonisation, fördomar, socialdavinism, rasism, rättslöshet och personlig tragedi påverkat henne till att bli både samepolitiskt medveten och aktiv.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Elsa Laulas mor uppvaktar kungen

Ett antal samer i Väserbotten beslutade till slut att resa ner till Stockholm och uppvakta den svenska kungen Oscar den II om samernas sak. I den samiska delegationen deltog Elsas mor Kristina Laula. Kristina Laula lyckades erhålla ett kungabrev från Oscar den II om rätten till sitt markområde. Kristina Laula erhöll även ett utbildningsstipendium av drottningen Sofia till sin dotter Elsa Laula.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Utbildning

Vid denna tid var det vanligt att samer påbörjade skolutbildning vid 12 års ålder fram till 15 års ålder vid missionsskolor. Senare skulle ”lapp skall vara lapp” filosofin dyka upp i skolutbildningen. Detta innebar att samer inte skulle gå i skola i hus utan i stället i kåtor.

Det var således ovanligt att samer, och framför allt samekvinnor, hade högre utbildning. Framför allt berodde detta på att utbildning kostade och att den ”högre” utbildningen främst låg i södra Sverige.

Vid flera artiklar och böcker om Elsa Laula hänvisas att hon gick vid Realskolan i Örebro. Det är mycket tveksamt om Laula verkligen gjorde det. Det verkar till och med osannolikt att hon skulle haft den möjligheten att antas liksom att hinna med studier vid Realskolan i Örebro.

År 1898 startades Nyhyttans Missionsskola av Sjundedags Adventistsamfundet utanför Grythyttan i Dalarna. Sjundedags Adventistsamfundet uppstod i 1800-talets läsarväckelse och roparrörelse i Sverige, och numera en del av det världsvida Seventh-day Adventist Church. Verksamheten flyttade 1932 till Ekebyholms gods utanför Rimbo som köptes upp av Sjundedags Adventistsamfundet. Vid Ekebyholms gods bedrivs verksamheten nu av Ekebyholmsskolan med grundskola, gymnasium och en folkhögskola. År 1901 framgår av handlingarna till Nyhyttans praktiska missionsskola att skolan fått in ansökan från ”en lappflicka, som bor långt uppe bland fjällen”.

Elsa Laula fick dock möjligheten till högre utbildning, genom drottning Sofias stipendium och åren 1904 – 1905 utbildade sig Laula till barnmorska vid Södra BB i Stockholm

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Påverkan av miljöer i Stockholm

I Stockholm träffade Elsa Laula feministen Anna Lindhagen liksom andra kvinnorättsaktivister och representanter från kvinnoorganisationer. Elsa Laula blev även god vän med Anna Lindhagens bror Socialdemokraten Carl Lindhagen. Carl Lindhagen var borgmästare i Stockholm liksom riksdagsledamot. Laula måste ha blivit påverkade av dessa personer och miljöer.

Men, sannolikt har även Elsa Laula inspirerat andra samer i Stockholm, personer och inte minst påverkat riksdagsman Carl Lindhagen. Riksdagsman Carl Lindhagen började driva samefrågor i riksdagen och det är troligt att Elsa Laula varit en förtrolig rådgivare och initiativtagare.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Lapska centralförbundet år 1904

När Elsa Laula var 27 år gammal år deltog hon i bildandet av Lappernes centralförbund på Skansen i Stockholm den 10 augusti 1904. Till mötet hade samlats Enok Johan Nilsson från Södra Storfjäll vid Tärnaby, Torkel Tomasson från Vilhelmina, Lisa Stinnerbom och Lars Stinnerbom från Vilhelmina, samt Elsa Laula. Vid mötet deltog även icke-samer som Gustav Z. Hedenström (1874 – 1942) från Brunkeberg i centrala Stockholm. Gustav Z. Hedenström skulle komma att författa flera artiklar i centralförbundets egen tidning.

Enok Johan Nilsson var ordningsman i Vapsten sameby. Han blev också den första ordförande för Tärnaby sameförening 1904, samma år som även Fatmomakke sameförening bildades.

Även om det inte var många personer vid bildandet av Lapparnes Centralförbund och alla från Västerbottens län var syftet att organisationen skulle bli rikstäckande. Lappernes centralförbundet var också den första nationella samiska huvudorganisationen i Sverige och i världen.

Ordförande för Lappernes centralförbund blev Elsa Laula och Torkel Tomasson valdes till förbundssekreterare.

Organisationen skulle arbeta för att ”söka bättra lapparnas ställning i ekonomiskt, kommunalt och politiskt hänseende… att söka bevaka och understödja lapparnas rätt i tvistemål samt i öfrigt medverka till spridandet av välmåga i Lappmarken”.

Det nya centralförbundet hade redan från starten ekonomiska problem. Redan efter två år så lades Lapparnas Centralförbund därför ned efter en tynande tillvaro.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Lapparnes egen tidning år 1904

Lappernes centralförbund kom som språkrör att utge en egen förbundstidning. förbundstidning fick namnet Lapparnes Egen Tidning. Sekreteraren i Lapska centralförbundet Torkel Tomasson blev huvudredaktör. Det första numret utkom 1904 och efter 5 nummer lades tidningen ner. Nedläggningen berodde sannolikt på flera orsaker som att det var i början på 1900-talet svårt att nå ut till en större grupp samer, ett bristande intresse från samebefolkningen och säkerligen hade prisnivån betydelse.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Lapparnes Egen Tidning blir Samefolket – Världens äldsta urfolkstidning 1918-2018

1918 kom utgivning i gång på nytt av Lapparnes Egen Tidning och som sedan utjorde grunden för tidningen Samefolket som kommer ut även i dag. På så vis kan man såga att tidningen Samefolket är världens äldsta utkommande urfolkstidning.

Frågan är om tidningen Samefolket kommer att fira 100 års jubileum år 2018? Tidningen firade nämligen inte 100 års jubileum år 2004.

 

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Lapparnes Egen Tidning och Samefolket är inte samernas äldsta tidning år 1873

Samernas första tidning hette ”Muittalægje” och utkom med sitt första nummer i  april 1873 fram till 1875. Redaktör för tidningen var länsmannen  Christian Andreassen i Polmak, Norge. Tidningen trycktes i  Čáhcesullo (Vadsö), Norge

 

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Elsa Laulas skrift ”Inför lif eller död – Sanningsord i de lappska förhållandena” år 1904

I juli 1904 blir Elsa Laula i Gardfjäll, Vilhelmina, färdig med sitt manus till sin skrift ”Inför lif eller död – Sanningsord i de lappska förhållandena”. Skriften publiceras i 6000 ex samma år. Därmed blir Elsa Laula den förasta kvinliga samiska författaren.

I skriften uppmanar Elsa Laula samer att organisera sig för att förbättra sin situation;  ”Men då måste lappen taga saken i sin egen hand. På hvad sätt frågar mången, Det finnes icke mer än ett. Och detta är: en enhetlig lappsk förening, fungerande i hvarje lifsnerv af lappska befolkningen… När vi stå en och en kunna vi föga eller litet uträtta. Gemensamt hafva vi dock ett intresse, och detta intresse måste förenas och blifva en makt. Och inom kort skola vi hafva en duglig stab af egna landsmän, som med insikt, reda och klokhet bringar saken vidare fram.”

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Samernas första folkbildningskurs år 1905

I januari 1905 deltar Elsa Laula i samernas första folkbildningskurs som hålls  i Stockholm,

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Familj år 1908

Elsa Laula gifte sig vid 31 års ålder år 1908 med den renskötaren Tomas Petersen Toven från Vefsen i Nordlands län, Norge.

Tillsammans bytte de efternamn till Renberg. Det var vanligt vid denna tid för samer att byta till svensk eller norskklingande efternamn. Tidigare hade även präster satt svensk eller norskklingande efternamn på samer.

De bosatte sig i Tovens Renbetesdistrikt och senare år 1912 i Burskrankens renbetesdistrikt söder om Mosjøen i Norge.

Burskrankens renbetesdistrikt fick sitt namn efter det 1447 m höga fjället Burskranken i Vefsn kommun. Burskrankens renbetesdistrikt finns inte längre. Renbetesdistriktet slogs år 1999 samman med Brønnøy/Kvitfjell renbetesdistrikt till Jillen-Njaarke renbetesdistrikt.

Paret fick under 13 år sex barn, varav fyra av dem kom att leva vidare till vuxen ålder.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Brurskanken samiske lag år 1908

”Brurskanken samiske lag” var en av de äldsta sameföreningarna i Norge. Bakom Sameföreningen bildande år 1908 låg Elsa Lula och hennes man.

Brurskanken är ett 1447 m högt fjäll i Vefsn kommun i Nordland. Fjällets sydsamiska namn är Brovrese. Fjället Brurskanken har gett namn åt sameföreningen.

de0cc786-a239-4a4d-ba1d-7754ffcd3a28

Första Samiska Kvinnoorganisationen år 1910

Brurskankens samiske kvindeforening” var den första samiska kvinnoorganisationen. Det var denna förening som var initiativtagare till det första samiska landsmötet i Trondheim 1917.

För att anordna det första samiska landsmötet i Trondheim 1917 bildade Brurskankens samiske kvindeforening en arbetsgrupp.  Arbetsgruppens ordförande blev Elsa Laula och ledamöter var Ellen Olsen Toven, Anna Renfjell samt Ellen Lie.

 

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Första samiska landsmötet år 1917

Det första större samiska mötet hölls den 6:e februari 1917 i Trondheim. Det hade hållits flera olika lokala samiska möten före landsmötet i Trondheim. Landsmötet i Trondheim kom att bli historiskt genom att det var det första mötet till vilket både nord och sydsamer samlades, liksom samer från två länder Sverige och Norge.

Landsmötet kom att bli historiskt och ge upphov till samernas nationaldag den 6:e februari. Själva landsmötet hölls i metodistkyrkan (metodistkirka) och samlade omkring 100 samer.

Elsa Laula öppnade det första landsmötet i Trondheim 1917 i ett välkomsttal med orden;

Den nation som inte försöker att följa med i utvecklingen går under. Och det är nu en gång för alla på det sättet att små nationer som vår, ofta får stå tillbaka för andra stora nationer. Själva har vi största delen av skulden att vår nation inte har kommit längre än den har. Vi har inte stått tillsammans. Vi har aldrig försökt att handla som ett folk. Idag försöker vi för första gången att binda samman de norska och svenska samerna

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Sista vilan

Elsa Laula avled 53 år gammal i Brønnøy, Norge, den 22:a juli 1931 i Turberkolos. Elsa Laula trodde hela sitt liv på organiserade samer i en riksorganisation. Hon tog flera initiativ för detta men fick aldrig uppleva ett stabilt samiskt rikstäckande organisation. Dock skulle det bara dröja 14 år till den äldsta samiska huvudorganisationen grundades år 1945 Riksorganisationen Same Ätnam (RSÄ). RSÄ är nu världens äldsta samiska riksorganisation vars initiativ inte togs långt från sina hemtrakter i Sorsele år 1944  genom den så kallade stora Samiska Ungdomskonferensen. Ytterligare några år senare bildades Svenska Samernas Riksförbund 1950 och senare Sami Nuorra, NSR, NRL, LSS, Renägarförbundet, samt nästan ett 100-tal samiska organisationer från lokal-, regional- och central nivå till över riksgränserna. I tillägg har tillkommit Samiskt folkvalda organ med myndighetsuppgifter. På mindre än 75 år har samerna blivit till ett av världens mest organiserade urfolk. Elsa Laulas arbete för och dröm att organisera samerna har således uppnåtts flera gånger om!

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Samiska sedlar och mynt i Sverige av Lars-Nila Lasko

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Samiska mynt  i Norge 1917

Norge har på den samiska nationaldagen den 6:e februari 2017 utgett ett samiskt 20 kronors mynt. Myntet utgavs i samband med 100 årsjubileumet av det första samiska landsmötet 1917 i Tråante – Trondheim.

20 NOK Tråante 1917-2017
20 NOK Tråante 1917-2017

Förslag om samiskt myntverk 1985

Professor i internationell rätt vid Bergens universitet Atle Grahl-Madsen föreslog redan 1985 om inrättande av ett samiskt bankväsen med samiska mynt och sedlar.

Förslaget ingick i hans förslag till internationell samekonvention och finns publicerad i en skrift av Institutet för internationell rätt vid Bergens Universitet, Norge, med titeln ”The People of the twilight zone – Towards Saami Self-Government, A Sovereign Sápmi, An Autonomous Sámieana”. Boken är på engelska och omfattar omkring 100 sidor.

Nya 1000 kr sedel i Sverige
Nya 1000 kr sedel i Sverige

Sedlar och mynt i Sverige med Samiska motiv

Det är mycket ont om samiska mynt och sedlar med samiska motiv vare sig i kronor eller daler. Det närmaste man kan komma är Sveriges nya 1000 kronors sedel. Men, motivet av fjällen är hämtat från Dag Hammarskjölds fritidsintresse.

Intressant är att eventuella samiska motiv i svenska sedlar bara finns i 1000 kr sedlar. Tusenlappen introducerades år 1989 med en baksida av Olaus Magnus ”Historia om de Nordiska folken”. I boken finns samerna med. Men, det är väl en lite för långsökt sökande efter samiska motiv på svenska sedlar.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Förslag till Sametinget om samiska mynt och sedlar

Sametinget ska verka för en levande samisk kultur och ta initiativ till verksamheter och föreslå åtgärder som främjar denna kultur enligt 2:1 Sametingslagen. Det innebär att Sametinget själv kan initiera och föreslå saker som berör samerna hos regering och alla myndigheter, landsting, kommuner etc inklusive förslag till nya samiska mynt och sedlar. Skriv till din lokala samepolitiker som kan väcka förslaget till nytt samiskt mynt genom motion. Du kan också skriva direkt till Sametingets styrelseordförande som kan ta beslut själv eller ta upp det i styrelsen till adressen Sametinget, Box 90, 981 22 KIRUNA. Det går också att mejla ditt förslag till Sametinget på kansli@sametinget.se

Lycka till !!!!

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Nytt samiskt mynt 2017 av Lars-Nila Lasko

Professor i internationell rätt vid Bergens universitet Atle Grahl-Madsen föreslog redan 1985 om inrättande av ett samiskt bankväsen med samiska sedlar och mynt.

Förslaget ingick i hans förslag till internationell samekonvention och finns publicerad i en skrift av Institutet för internationell rätt vid Bergens Universitet, Norge, med titeln ”The People of the twilight zone – Towards Saami Self-Government, A Sovereign Sápmi, An Autonomous Sámieana”. Boken är på engelska och omfattar omkring 100 sidor.

Nu går det faktiskt att handla med samiska mynt!

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Norges Bank har på den samiska nationaldagen den 6:e februari 2017 utgett ett samiskt mynt i valören 20 NOK. Jubileumsmyntet utges i samband med 100 årsjubileumet av det första samiska landsmötet 1917 i Tråante – Trondheim.

20 NOK Tråante 1917-2017
20 NOK Tråante 1917-2017

Landsmötet 1917 var unikt i samisk historia eftersom det var första gången som samer från nord och syd, samt flera länder samlades till ett gemensamt möte. Landsmötet 1917 var också början till samiskt medetandegörande och ett sätt att tillsammans försöka lösa gemensamma problem. Landsmötet är också unikt utifrån samisk feministisk historia eftersom en samisk kvinnoorganisation stod bakom landsmötet.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Det norska Sametinget och Samiskt Konstnärsförbund tog initiativ till den norska riksbanken att utge ett minnesmynt i samband med 100 års jubileumet av det första samiska landsmötet den 6:e februari 2017.

20 NOK Tråante 1917-2017
20 NOK Tråante 1917-2017

Norges Bank bjöd in 7 samiska konstnärer att lämna förslag till ett samiskt mynt. Vinnande förslag var designat av samiska bildkonstnären Annelise Josefsen från Jáhkovuona, (Kokälv), i Finnmark, Norge. Vinnarmotivet har namnet ”Växelverkan”.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Jubileumsmotivet ”Växelverkan” skall symbolisera samspelet mellan krafter i naturen. Motivet är hämtat från samiska trolltrumman och samisk schamanistisk mytologi. Till vänster om motivet syns  Annelise Josefsens signatur AJ.

20 NOK Tråante 1917-2017
20 NOK Tråante 1917-2017

Under 2017 kommer Norges Bank inte att trycka eller utge andra mynt än det samiska jubileumsmyntet. Det finns således stora möjligheter att få myntet i sin plånbok för den som åker till Norge.

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Samiska frimärken i Sverige av Lars-Nila Lasko

Nu går det faktiskt att skicka brev med samiska frimärken!

Norge har på den samiska nationaldagen den 6:e februari 2017 utgett samiska frimärken med text på sydsamiska. Frimärkena utgavs i samband med 100 årsjubileumet av det första samiska landsmötet 1917 i Tråante – Trondheim.

Samiskt frimärke 2017
Samiskt frimärke 2017

Samiskt Frimärke med Elsa Laula 2017

 

Förslag om samiskt postverk 1985

Professor i internationell rätt vid Bergens universitet Atle Grahl-Madsen föreslog redan 1985 om inrättande av ett samiskt postväsen med samiska frimärken.

Förslaget ingick i hans förslag till internationell samekonvention och finns publicerad i en skrift av Institutet för internationell rätt vid Bergens Universitet, Norge, med titeln ”The People of the twilight zone – Towards Saami Self-Government, A Sovereign Sápmi, An Autonomous Sámieana”. Boken är på engelska och omfattar omkring 100 sidor.

frim-samiskkultur-ark

Frimärken i Sverige med Samiska motiv

Frimärksåret 2017 i Sverige handlar om nostalgi och retro. Med andra ord det som är på mode just nu. Men, så har det inte alltid sett ut. Även Sverige har utgett frimärken med samiska motiv. Det har genom tiderna handlat mycket om fjäll och renar. Det är väl den bild som herr Svensson har av samisk kultur. I tillägg har frimärkssumman varit lite ologisk som 11 kr, 1;40 kr osv som få använder. Därför har upplagan oftast varit liten och svårt att få tag i frimärket. Försök bara att få tag i det senaste 11 kr frimärket med samiska flaggan?????

11-1

Förslag på nya samiska frimärken i Sverige

Om du vill ha ett nytt samiskt frimärke. Kontakta i så fall Post Nord. Eftersom de inte får in så många förslag sä har du relativt stor chans att de lyssnar på dig.

frim-dragrenmedackjafrim-kalfjall-tornetraskfrim-renhjordfrim-vasterbotten-ren

Ditt förslag hamnar i så fall hos Postens Frimärksråd, som består av erfarna och
särskilt utvalda representanter för kultur, näringsliv och samhälle. Dock har de inga representanter för samisk kultur. Själva beslutsprocessen tar några månader från det att ditt förslag kommit in. Därför kan det dröja innan du får svar på din idé.

frim-timmerkata

Använd länken ovan eller skicka ditt förslag till:
Posten Frimärken, 164 88 Kista. Märk kuvertet ”Frimärksförslag”.

 

Förslag till Sametinget om samiskt frimärke

Sametinget ska verka för en levande samisk kultur och ta initiativ till verksamheter och föreslå åtgärder som främjar denna kultur enligt 2:1 Sametingslagen. Det innebär att Sametinget själv kan initiera och föreslå saker som berör samerna hos regering och alla myndigheter, landsting, kommuner etc inklusive förslag till nya samiska frimärken. Skriv till din lokala samepolitiker som kan väcka förslaget till nytt frimärke genom motion. Du kan också skriva direkt till Sametingets styrelseordförande som kan ta beslut själv eller ta upp det i styrelsen till adressen Sametinget, Box 90, 981 22 KIRUNA. Det går också att mejla ditt förslag till Sametinget på kansli@sametinget.se

Lycka till !!!!

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan