Vem var Olof von Dalin år 1747 och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

Swea Rikes Historia och samernas ursprung

Historikern Olof von Dalin utgav första delen av ”Swea Rikes historia” år 1747. Den andra delen av Svea Rikes Historia utgavs år 1750 och tredje åren 1760-1761. I verket tar Dalin upp samernas ursprung.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Samernas ursprung från Neurerna

I verket Swea Rikes Historia första del konstaterar Olof Dalin att Sverige först befolkades av Neurerna.

Neurerna omtalas i flera antika källor som ett folk med stor kunskap om magi och trolldom. Redan den ovannämnde historikern Herodotos menade att Neurerna  bland annat skulle de kunna förvandla sig till vargar.

Enligt Dalin var Neurerna dock en blandning av folkslagen Skyter (Nomadfolk norr om Svarta Havet), Greker och Hebréer (Äldsta israeler). Även senare författare som predikanten Lars Levi Laestadius bror Petrus Læstadius har gjort kopplingar mellan Neurerna och samer vad avser trolldom.

Neurerna har placerats på olika orter av olika äldre författare som av  Ptolemaios i västra delen av Samarien, Marcellinus menade att Neurernas bosättningsområde var Karpaterna och Plinius utpekade området kring Dnjeprs källor.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Samerna besläktade med Ester och Finländare

Olof Dalin utgår vidare från att samerna var besläktade med Ester och Finländare.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Samerna var en av Bibelns utvandrade stammar

Under 1700-talet och tidigare sekler var det vanligt att utgå från bibeln när man talade om folks ursprung. Det var också vanligt att historiker under 1700-talet och tidigare ansåg att samerna var det folk som först invandrade till Norden. Det bibliska perspektivet skulle med tiden komma att överges. Dock kom uppfattningen om samerna som Nordens urfolk att hänga kvar bland historiker en bra bit in på 1800-talet.

Om Neurerna menar vidare Olof Dalin att de med tiden splittrades upp i tre folkslag; Samer, Finländare och Ester.

Olof Dalin skriver i Swea Rikes Historia neurer var ”sjielfva stammen åt Finnar, Lappar och Estlänningar at de synas wara öfverlefvor af de tio Israels Släckten, som Salmanassar, Konung i Assyrien, förde fångne ur Canaan”.

olof_von_dalin

Den otroliga klassresan

Han föddes som Johannes Olof Dalin år 1708 i en fattig prästfamilj på den halländska landsbygden. I tillägg förlorade han sin far vid två års ålder. Han dog 1763 som Olof von Dalin, adlad och som Sveriges högsta ämbetsman i historia ”Rikshistograf” (Poeta Laureatus).

Någon undrar vad en Rikshistograf var för något?

Ett kort svar skulle kunna vara den högsta statliga ämbetspersonen som hade till uppgift att skriva Sveriges historia. Man kan således utgå att Dalins verk i historia betraktades som särskilt betydelsefulla.

En rikshistograf skrev således svensk historia medan man i universiteten undervisade europeisk historia. Huvudsakligen skedde undervisningen om antikens historia.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Studier i Lund

Efter undervisning i hemmet, som var vanligt vid denna tid, skrevs han in vid universitetet i Lund som 13-åring. Inledningsvis studerade han medicin för att sedan övergå till historia, filosofi och litteratur tills han var 16 år

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Från lärare till adelsman

Olof von Dalin blev år 1727 informator hos kammarrådet Claes Rålamb och senare hos presidenten i Bergskollegiet Conrad Ribbing i Stockholm. 1731 blev han kanslist vid Riksarkivet och 1731 kanslist vid kanslikollegium. År 1737 blev han chef för Kungliga Biblioteket, Vitterhetsakademiens förste sekreterare, adlades och senare rikshistoriograf.

den_svenska_argus

Then Swänska Argus

Det går inte att nämna Olof von Dalin utan att förbigå ”Then Swänska Argus”. Then Swänska Argus var en känd satirtidning vars första nummer utkom anonymt den 13 december 1732. Tidningen utkom varje vecka och blev oerhört populär. År 1733 blev tidskriften förbjuden av frihetstidens censur för bl.a. bryta mot den allmänna sedligheten. Ett beslut som upphävdes 4 dagar senare. Tala om kontakter!

Namnet Argus kommer från den grekiska mytologin och var en jätte med hundra ögon. Förebilden var den engelska motsvarigheten Spectator.

Det sista numret av 104 utkom under 1734.

Then Swänska Argus” kan läsas på denna länk!  (http://litteraturbanken.se/#!/forfattare/DalinOvon/titlar/ThenSwanskaArgus1/sida/-2/faksimil)

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Arbetsmarknadspolitisk blogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Olof von Dalin år 1747 och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

Olof von Dalin
Olof von Dalin

 

Swea Rikes Historia – Första historieboken på svenska

Historikern Olof von Dalin utgav första delen av ”Swea Rikes Historia” år 1747. Den andra delen av Svea Rikes Historia utgavs år 1750 och tredje åren 1760-1761. I verket tar Dalin upp Sveriges historia från forntid fram till Gustav Vasa.

Verket Swea Rikes Historia var nydanande på många sätt. För det första så var det den första historieboken skriven på svenska.

Det ska väl tilläggas att det vid den här tiden inte fanns enhetliga stavningsregler för det svenska språket. Att skriva om den svenska historien på svenska var i sig vågat. I tillägg använde sig Dalin av en tämligen ledig språkstil. Något som vållade stor kritik. Dalin fick tom kraftig kritik i riksdagen av riksdagledamoten Anders Olai Rhyzelius för att använda sig av ett så fritt språkbruk för ett så seriöst ämne som den svenska nationens historia.

I verket Swea Rikes Historia framställer Dalin en bredare historiesyn än vad som kunnat läsas tidigare. Traditionellt brukade historiska verk koncentrera sig kring kungar och kungens politik.  Dalin tar, förutom kungar och politik, även upp seder och bruk, lagar och religion. Dalin säger själv om syftet med Swea Rikes Historia var att ”afmåla med fria och oweldiga frågor de förflutna tiders öden, Konungars fel och dygder, Folkets sällheter och olyckor”. Han åstadkommer med andra ord en historiebeskrivning i modern tappning.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

 

Dalin – Svenska historieskrivningens fader?

Olof von Dalin fick också beröm för sitt verk. Historikern Anders Fryxell skulle hundra år senare komma att kalla Dalin för ”svenska historieskrivningens fader”. Allmänt så brukar greken Herodotos utpekas som ” historieskrivningens fader”. Men, han skrev inget om Norden utan endast om  Medelhavsvärlden, samt levde långt före Kristi födelse. För svenskt vidkommande skulle jag nog hellre utse  Erik Olofsson som historieskrivningens fader i Sverige. Han är dock  mer känd under sitt latinska namn Ericus Olai. För Norges del skulle jag utse Gerhard Schøning till Norges första historiker – åtminstone Norges första historiker till yrket. Men, vem var samernas första historiker? Kanske Samuli Aikio som skrev Sámiid Historjá år 1992 eller Uppsalaprofessorn Israel Ruong eller!

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

 

Samernas ursprung från Neurerna

I verket Swea Rikes Historia första del konstaterar Olof Dalin att Sverige först befolkades av Neurerna.

Neurerna omtalas i flera antika källor som ett folk med stor kunskap om magi och trolldom. Redan den ovannämnde historikern Herodotos menade att Neurerna  bland annat skulle de kunna förvandla sig till vargar.

Enligt Dalin var Neurerna dock en blandning av folkslagen Skyter (Nomadfolk norr om Svarta Havet), Greker och Hebréer (Äldsta israeler).

Även senare författare som predikanten Lars Levi Laestadius bror Petrus Læstadius har gjort kopplingar mellan Neurerna och samer vad avser trolldom.

Neurerna har placerats på olika orter av olika äldre författare som av  Ptolemaios i västra delen av Samarien. Marcellinus menade att Neurernas bosättningsområde var Karpaterna och Plinius utpekade området kring Dnjeprs källor.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

 

Varför är samernas ursprung från Neurerna

Det är svårt att säga varför några författare på 1700-talet och även senare relaterar samerna till Neurerna? Olof Dalin lämnar själv ingen egen förklaring.

Neurerna var ett nomadfolk och boskapsskötare. De var även kända för att inneha övernaturliga krafter och kunde, enligt flera skrifter, förvandla sig till vargar.  Neurerna ansågs vara ett folk med stor kunskap om magi och trolldom. Eftersom samerna ansågs vara ett nomadfolk och med stor kunskap om magi och trolldom kan dessa liknelser haft betydelse.

Tidigare författare hade även hävdat samernas ursprung från Skyttena. Eftersom folkslaget Neurernas bosättningsområde var norr om Skyttenas, dvs närmare samernas, kan det ha tagits in i beräkningarna?

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

 

Samerna besläktade med Ester och Finländare

Olof Dalin utgår vidare från att samerna var besläktade med Ester och Finländare.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

 

Samiskan, estniskan och de Finsk-Ugriska språken

Tidigt hade det samiska språkets släktskap till finskan konstaterats. Slutsatser hade tidigare dragits att samer och finländare ursprungligen varit ett folk, som talade ett språk.

Olof Dalin utgår vidare från att samerna var besläktade med Ester och Finländare. Detta utifrån språkliga likheter mellan samiskan, estniskan och finskan.

Att samiskan var besläktat, med inte bara finska, utan även med estniskan var ett stort steg i riktning mot att upptäcka den Finsk-Ugriska språkfamiljen.

Nu ska det nämnas att år 1671 skall den svenske språkforskaren och historikern Georg Stiernhielm ha uppmärksammat likheter eller släktskap mellan samiska, finska och estniska. Dock resulterade detta inte i någon dokumenterad undersökning eller rapport.

Det ska också nämnas att Vikingen Ottar från Hålogaland mellan åren 870 – 890 företog en resa till Vita havet och Bjarmland. Bjarmerna talade ett språk som liknade samiska och som han gjorde sig förstådd på. Enligt professor i finsk-ugriska språk vid Uppsala universitet Björn Collinder påvisade Ottar likheter mellan samiska och karelska. Enligt Collinder var Bjarmerna således Karelare. Personligen har jag en mer tveksam och försiktigare inställning till detta påstående. Ottar kunde nämligen göra sig förstådd med Bjarmerna. Eftersom Ottar bodde i antingen Lulesamiskt-, Nordsamiskt- eller Sjösamiskt språkområde i Norge, (Man vet inte med säkerhet var Ottar bodde),  är det mer sannolikt att Ottar stötte på Östsamer och ett Östsamisk språk som ”Tersamiska. Att göra sig förstådd mellan Lulesamiska, Nordsamiska eller Sjösamiska och Karelska låter, i mina öron, lite långsökt. Sannolikt bodde Ottar i Troms län med Sjösamiska som majoritetsspråk och behärskade troligtvis sjösamiska. Det är mer troligt att Ottar med sin sjösamiska (Västsamiska) gjorde sig förstådd med tersamer (Östsamiska). Troligt är också Ottar hade Sjösamer i sin besättning från sin gård eller alternativ någon Sjösame som slav och tolk. Samiska slavar har dock inte blivit närmare forskat i. Det är dock känt att Vikingar skapade ett samhälle med slavar. Enbart att kommunicera mellan Västsamiska och Östsamiska är svårt. Men, ej omöjligt. Dock, knappast på Västsamiska med karelare som talade karelska . (Sjösamiska talas längst ishavskusten från Troms till Fiskarhalvön i Ryssland utom vid Porsangerfjorden).

Jag skall dock i ett senare blogginlägg återkomma med ett längre och mer utförligare beskrivning av Bjarmerna, Bjarmiska och Östsamer utifrån ett flertal ytterligare källor än Ottar.

År 1730 kartlade svensken Philip Johan von Strahlenberg de finsk-ugriska språken i Sibirien i verket ”Das Nord- und Östliche Theil von Europa und Asia, in so weit solches das gantze Russische Reich mit Sibirien und der grossen Tatarey in sich begriffet. in Verlegung des Autoris”. Johan von Strahlenberg var svensk officer under Karl den XII som tillfångatogs av ryssarna vid slaget i Poltava. Stor del av sin ryska fångenskapstid kom han att tillbringa i Sibirien.

Det skulle dock dröja till år 1770, vid en expedition till Vardö i Nordnorge, för att studera planeten Venus som jesuiten János Sajnovics gör en ovanlig och osannolik upptäck. Ett stort antal samiska ord överensstämmer med ungerska. Dessutom stämmer mycket grammatiskt överens mellan de båda språken. János Sajnovics hade själv ingen förklaring till varför två olika språk liknade varandra. Avståndet var alldeles för stort mellan Vardö och Budapest med närmare 400 mil.   Levnadsmiljön var totalt olika. Kulturerna var helt olika liksom naturmiljön. Trots det var det, enligt János Sajnovics, utan tvivel att språken samiska och ungerska var besläktade. Det måste för János Sajnovics ha känts som en enorm upptäckt. För forskare och historiker om samerna vände sig världen upp och ner. Hur skulle man nu förklara sambandet mellan samer och ungrare?

János Sajnovics  publicerade år 1770 det lilla verket ”Demonstratio idioma Hungarorum et Lapporum idem esse”. Även om den lilla skriften inte innehåller allt för många sidor så blev den väldigt uppmärksammad. Så uppmärksammad att den skapade en ny vetenskap – ”Jämförande lingvistik”, (Comparative linguistics – ursprungligen ”Comparative philology”).

János Sajnovics räknas som den jämförande lingvistikens fader. Jämförande lingvistik eller som historiker kanske hellre vill kalla det ”Historisk lingvistik” alternativt historisk språkvetenskap eller språkhistoria, (diakronisk språkvetenskap, diakron lingvistik, komparativ lingvistik) är den gren av språkvetenskapen som studerar hur språk förändras över tiden.

Det skulle dock efter János Sajnovics upptäckt som den ungerske språkvetaren Sámuel Gyarmathi några år senare kom att ge en systematisk och samlad bild av den finsk-ugriska språkfamiljen i verket ”Affinitas Linguae Hungaricae cum Linguis Fennicae Originis grammaticae demonstrata” från år 1799.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

 

Samerna var en av Bibelns utvandrade stammar

Under 1700-talet och tidigare sekler var det vanligt att utgå från bibeln när man talade om folks ursprung. Det var också vanligt att historiker under 1700-talet och tidigare ansåg att samerna var det folk som först invandrade till Norden. Det bibliska perspektivet skulle komma att överges. Dock kom teorin om samerna som Nordens urfolk att hänga kvar bland historiker en bra bit in på 1800-talet.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

 

Samerna var en av tre folkstammar

Om Neurerna menar vidare Olof Dalin att de var splittrades upp i tre folk; Samer, Finländare och Ester.

Olof Dalin skriver i Swea Rikes Historia neurer var ”sjielfva stammen åt Finnar, Lappar och Estlänningar at de synas wara öfverlefvor af de tio Israels Släckten, som Salmanassar, Konung i Assyrien, förde fångne ur Canaan”.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

 

Ett stort tack

Ett stort tack riktas till min gode vän professor Pekka Sammallahti vid Uleåborgs universitet, som räknas som den främsta språkforskaren i samiska i dag, för hans konstruktiva kommentarer.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

BLOGGFRÅGOR

Vem var Sveriges första historiker?

Vem va Norges första historiker?

Vem var Finlands första historiker?

Vem var samernas första historiker

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Arbetsmarknadspolitisk blogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Vem var Gustaf Bonde d.y. år 1741 och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Bok som var avsedd att beskriva finländarnas ursprung

Historiker Gustaf Bonde författade år 1741 skriften ”Försök att igenfinna den Finska nationens och språkets härkomst”.  Även om han var född i Stockholm och uppvuxen på Björnö, Norrtälje kommun, så startade han sina universitetsstudier vid Åbo universitet, Finland. Han hade således en anknytning till Finland.

Skriften handlar egentligen om finska folkets och finska språkets ursprung. Något som han konkluderar, i tidens anda, har sitt ursprung från en av bibelns förlorade israeliska stammar och finskan är naturligtvis besläktad med hebreiskan.

Men. Bonde skrev även om samernas ursprung.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Samer är en del av stornationen Skytien

Enligt Bonde så var samerna ett av folkslaget Skyttena. Skyttena är ett samlingsnamn på alla de folkslag som talar skytiska. Historikern Bonde var inte den ende att påstå att Samerna hade ett ursprung i Skytien. Lappmarksmissionär Pehr Högström, 1714-1784, publicerade år 1747 boken ”Beskrifning öfver de till Sveriges krona lydande lappmarker” där han menar att samerna hade ett Skytiskt ursprung”.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Vem var Skyterna?

Någon undrar vilka Skyterna var?

Skyterna var det gåtfulla nomadfolket som härskade över stora delar av Europa och Asien från omkring år 800 till år 300 f.Kr. för att sedan försvinna från historien.  Så småningom slog sig skyterna ner från sitt nomadiska liv i ett område som täcker dagens Rumänien, Moldavien, Ukraina och södra Ryssland. Norr om Skyternas nordliga gräns fanns Finsk-Ugriska folkstammar till vilka samerna språkligt hör.

Även om Skyterna försvunnit från historien omnämns de i många historiska källor från grekiska till bibeln; Det faktum att staden Bet-San i nordöstra Israel senare kallades Skytopolis kan antyda en period av skytisk ockupation, (1:a Samuelsboken 31:11, 12).

Skyterna var inte en etnisk enhet utan en konfederation av folk med ursprung från den Öst Iranska språkfamiljen. De talade Skytiska som var ett Indo-Europeiskt språk.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Samerna kommer från norra Skytien

Enligt Bonde kunde Skyternas land indelas i södra Skytien, ”Terra Skytia” öster om Kaspiska havet och norra Skytien, ”Samo-getas”.

Bonde skriver ”Av samma Häfdateknare äro Skyterna fördelade i Massgetas , eller på Finika och på gammal Ryska Maa-Zchudi, Terra Scytarum, Öster om Caspiska Hafvet , och Samo-getas eller Soma-Zehudi…” (Gustaf Bonde 1741   s. 98)

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Norra Skytien – Samo-getas

Enligt Bonde är Samo-getas en nation av många folkslag som bodde från Litauen och norrut. Egentligen torde Bonde med Samo-getas avse hela norra Ryssland.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Samernas område sträckte sig från Skandinavien ända till Archangelsk i Ryssland

Bonde hävdar att samerna bebodde ett område i  Samo-getæ som sträckte sig från Skandinavien till Archangelsk. Bonde beskriver vilka folkslag som bodde i norra Skytien ”Samo-getæ igenfinnas ännu dels i Lithauen, hvar af en del kallas Samo-jidden, dels behålla det namnet alt ifrån och med Lappland ända öfver vid Norra Hafvet, hvart up de blifvit trängda af de tid efter annan i deras länder inkommande Nationer, och nu efter ländernas belägenhet kallas här i Skandinavien Lappar, men ifrån Archangel ända längst åt Ishafvet til Obyströmmen Samojedder, Ostiacker, Kanskoiska Tartarer etc. hvilka Språk och lefvernes-art ännu mer endels kommer öfverens.”  (Gustaf Bonde” 1741   s. 98)

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Vem var historikern Gustaf Bonde d.y. af Björnö?

Gustaf Bonde den yngre föddes den 17:e april 1682 i Stockholm och dog den 5:e december 1764. Han var son till Finansminister (riksskattmästare) och landshövding Gustaf Bonde d.ä. (1620–1667).

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Studier

Den 25:e november 1695 inledde Bonde sina studier vid Åbo universitet. 1702 skrev han in sig vid universitetet i Tübingen och disputerade året därefter 1703.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Karriär

År 1710 utnämndes Bonde till ledamot av sekreta utskottet vid ständernas utskottsmöte och år 1711 utsågs han till kommerseråd. Bonde var landshövding i Östergötland 1718–1721, president i Bergskollegium 1721–1727 och riksråd 1727–1739.

Bonde och högljudda kristna

Lördagen den 23 augusti 1723 kom överstelöjtnant Cedersparre till Sickla vid Nacka tillsammans med 15 personer för att lyssna på den pietistiska predikanten Tellbohm. Pietismen var något helt nytt i Sverige med ljudliga och upprymda bönemöten. Det Pietistiska mötet hölls privat på en inhyrd krog. Sickla var vid denna tid känt för sina krogar och krogliv. En stor folkhop samlades utanför krogen och undrade vad som var på gång med de högljudda ropen, böner och sånger. Normalt vid denna tid var gudstjänster i kyrkan med stilla predikningar och lågmälda psalmer. Det hela slutade med att klagomål framfördes till ordningsmakten över att en predikan hölls privat och med oväsen.

Klagomålen till ordningsmakten ledde till en rättegång, det så kallade sicklamålet, där alla frikändes eftersom domstolen menade att bönemötet inte stred mot gällande lag.

Den svenska kyrkan ogillade domen och lyckades få tillstånd en statlig kommision som kom att kallas Sicklakommissionen. Bonde utnämndes till ordförande för kommissionen och arbetet resulterade i ett konventionsplakat år 1726. I konventionsplakat förbjöds alla slags religiösa sammankomster utanför statskyrkan. Något som ledde till att frireligiösa personer gick i landsflykt. Förbudet kom att gälla i 130 år och straffet kunde till och med vara utvisning av medborgare;

VI, FRIEDRICH med Guds nåde, Sweriges, Giöthes, och Wändes Konung. Giöre witterligit: At ehuruwäl igenom många hälsosamma Placater, Stadgar och Förordningar…. Ty finna Wi rådsamt, at afskaffa och aldeles förbiuda slike Oloflige Sammankomster, så at den, som sig understår dem at hålla och tillåta, skall första gången böta Twåhundrade daler Silf:mt, andra gången Fyrahundrade daler Silf:mt, eller, i mangel af böter, plichta första gången med Fjorton dagars fängelse på watn och bröd, och andra gången med Tre weckors fängelse på watn och bröd: Men kommer han tridie gången igen, skall han på Twenne åhr Riket förwisas.

Förbudet ledde vidare till att den traditionella lutherska kyrkans ställning förstärktes liksom kyrkans anknytning till staten. Förbudet innebar vidare att frikyrkornas inträde i Sverige försenades med 130 år.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

”The Great Awakening” och samerna?

Frågan är om förbudet mot frikyrkor också fick en inverkan för samerna?

Detta kan man bara spekulera om! 1730-talets ”The Great Awakening” drog fram över Nordamerika med kristnande av ett stort antal indianfolk. De fria kristna rörelsernas missionsverksamhet över stora delar av världen, Indien, Sydostasien, Japan, Kina, Afrika, Nordamerika, Kanada och delar av Sydamerika kom att kristna urfolk före samerna. Den svenska statskyrkan hade begränsade resurser till missionsarbete i Skatteområdet. Det är möjligt att förbudet mot frikyrkor också fick en inverkan för samerna. Ett möjligt svar kan nog endast ges vid en jämförande historisk forskning mellan samerna och andra urfolk.

Å andra sidan blev 1700-talet den tidsperiod då den traditionella samiska religionen ”Schamanismen” förlorade fotfästet. Förutom missionsarbete bidrog även andra faktorer såsom lagstiftning med ett extremt straff för utövande av schamanism  – dödsstraff, samt utbyggnaden av domstolssystemet för att verkställa lagstiftningen. I tillägg skilde sig 1700-talet ut från 1600-talet med en alt kraftigare kolonisation och därmed ökad assimilationsprocess.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

BLOGGFRÅGA

Fick förbudet mot frikyrkor i Sverige effekter för samerna?

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Arbetsmarknadspolitisk blogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Gustaf Bonde d.y. år 1741 och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Jag häpnar och är för mycket mörkrädd att längre följa vår greve…

Gustaf Bonde den yngre,(1682 – 1764) var en svensk greve, politiker, ämbetsman och historiker. Som många akademiker på denna tid var han, med andra ord, en mångsysslare. Om Bondes mångsyssleri uttalade sig landshövding Daniel Tilas ”Jag häpnar och är för mycket mörkrädd att längre följa vår greve in i den djupa ålderdomen”.

Han författade år 1741 skriften ”Försök att igenfinna den Finska nationens och språkets härkomst”.  Även om han var född i Stockholm och uppvuxen på Björnö, Norrtälje kommun, så vistades han en tid under uppväxten i Finland och bedrev sina sina universitetsstudier vid Åbo universitet, Finland. Han hade således en anknytning till Finland.

Skriften handlar egentligen om finska folkets och finska språkets ursprung. Något som han konkluderar, i tidens anda, har sitt ursprung från en av bibelns förlorade israeliska stammar och finskan är naturligtvis besläktad med hebreiskan.

Men. Bonde skrev även om samernas ursprung.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Samer är en del av stornationen Skytien

Enligt Bonde så var samerna ett av folkslaget Skyttena. Skytterna är ett samlingsnamn på alla de folkslag som talar skytiska. Historikern Bonde var inte den ende att påstå att Samerna hade ett ursprung i Skytien. Lappmarksmissionär Pehr Högström, 1714-1784, publicerade år 1747 boken ”Beskrifning öfver de till Sveriges krona lydande lappmarker” där han menar att samerna hade ett ”Skytiskt ursprung”.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Vem var Skyterna?

Någon undrar vilka Skyterna var?

Skyterna var det gåtfulla nomadfolket som härskade över stora delar av Europa och Asien från omkring år 800 till år 300 f.Kr. för att sedan försvinna från historien.  Så småningom slog sig skyterna ner från sitt nomadiska liv i ett område som täcker dagens Rumänien, Moldavien, Ukraina och södra Ryssland. Norr om Skyternas nordliga gräns fanns Finsk-Ugriska folkstammar till vilka samerna språkligt hör.

Även om Skyterna försvunnit från historien omnämns de i många historiska källor från grekiska till bibeln; Det faktum att staden Bet-San i nordöstra Israel senare kallades Skytopolis kan antyda en period av skytisk ockupation, (1:a Samuelsboken 31:11, 12).

Skyterna var inte en etnisk enhet utan en konfederation av folk med ursprung från den Öst Iranska språkfamiljen. De talade Skytiska som var ett Indo-Europeiskt språk.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Samerna kommer från norra Skytien

Enligt Bonde kunde Skyternas land indelas i södra Skytien, ”Terra Skytia”, och norra Skytien, ”Samo-getas”.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Terra Skytia (Scythia) – Södra Skytien

Södra Skytien – Terra Skytia

Bonde menar att Terra Skytia ligger öster om Kaspiska havet. Bonde skriver ”Av samma Häfdateknare äro Skyterna fördelade i Massgetas , eller på Finika och på gammal Ryska Maa-Zchudi, Terra Scytarum, Öster om Caspiska Hafvet , och Samo-getas eller Soma-Zehudi” (Gustaf Bonde 1741   s. 98)

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Norra Skytien – Samo-getas

Enligt Bonde är Samo-getas en nation av många folkslag som bodde från Litauen och norrut. Egentligen torde Bonde med Samo-getas avse hela norra Ryssland.

 

Samernas område sträckte sig från Skandinavien ända till Archangelsk i Ryssland

Bonde hävdar att samerna bebodde ett område i  Samo-getæ som sträckte sig från Skandinavien till Archangelsk. Bonde beskriver vilka folkslag som bodde i norra Skytien ”Samo-getæ igenfinnas ännu dels i Lithauen, hvar af en del kallas Samo-jidden, dels behålla det namnet alt ifrån och med Lappland ända öfver vid Norra Hafvet, hvart up de blifvit trängda af de tid efter annan i deras länder inkommande Nationer, och nu efter ländernas belägenhet kallas här i Skandinavien Lappar, men ifrån Archangel ända längst åt Ishafvet til Obyströmmen Samojedder, Ostiacker, Kanskoiska Tartarer etc. hvilka Språk och lefvernes-art ännu mer endels kommer öfverens.”  (Gustaf Bonde” 1741   s. 98)

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Arbetsmarknadspolitisk blogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Vem var Jacob Wilde år 1738 och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

Historiker Jacob Wildes historieverk 1738 ”Fordom Sweriges historiographi…”

En ombearbetad version av Samuel von PufendorfsInnledning till swänska historien utgavs av historikern Jacob Wilde år 1738. Wilde namngav verket med den långa titeln ”Fordom Sweriges historiographi friherrens Samuelis von Puffendorff Inledning til swenska statens historie med wederbörlige tilökningar, bewis och anmerkningar försedd af Jacob Wilde”. Första delen utkom år 1738 och andra delen år 1743.

Historikern Jacob Wilde tar upp svenskarnas och samernas ursprung i sitt verk från 1738. Jacob Wilde menade, liksom bland annat historikern Elisaeus Hyphoff , att samerna var den folkgrupp som kom först till Skandinavien. Han menade dessutom att han kunde bevisa det.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Jacob Wilde och samernas ursprung

Jacob Wilde menade samerna att de isländska sagorna klart visade att samerna var urinnevånarna i Skandinavien och att germanska stammar kommit senare. Wilde menade dessutom att samerna gjort motstånd till de invandrande germanerna enligt de norröna sagorna. Genom att göra logiska slutsatser och tolkning av den av de isländska sagorna menade Jacob Wilde att det var samerna som Svearna stötte på när de anlände till Skandinavien.

Jacob Wilde hade dessutom uppfattningen att arkeologiska fynd utifrån begravningsseder visade att germaner invandrat till samernas område.

 

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Jacob Wilde – Professor här och där

Jacob Wilde föddes 1679 i staden Bauska utanför Riga, Lettland, d.v.s. i dåvarande svenska Kurland. Efter studier i Königsberg blev han professor i historia i Riga vid 24 års ålder och senare till professor i vältalighet i Pernau. Han blev även professor i Greifswald 1713. Jacob Wilde förordnades till Sveriges rikshistograf 1719 i Stockholm. Wilde verkade som rikshistoriograf i Stockholm fram till sin död 1755.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Jacob Wilde som rikets främsta historiker (Rikshistograf)

Jacob Wilde var Rikshistograf åren 1719 – 1755. Någon undrar vad en Rikshistograf var för något?

Ett kort svar skulle kunna vara den högsta statliga ämbetspersonen som hade till uppgift att skriva Sveriges historia. Man kan således utgå att Wildes verk i historia betraktades som särskilt betydelsefulla.

En rikshistograf skrev således svensk historia medan man i universiteten undervisade europeisk historia. Huvudsakligen skedde undervisningen om antikens historia.

Dalins titeln rikshistograf existerade egentligen inte utan kallades vid denna tid ”Poeta Laureatus”.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Jacob Wildes utgivning av Sveriges Rikes Lag

Wilde fick Rikets ständers (Riksdagen)  uppdrag att utge Svea Rikes Lag i tryck. Sveriges lagar utgavs år 1749 i boken ”Swenska Stats Författningars eller Almänneliga Rätts Historie”. Verket innehöll inte enbart lagar utan även kommentarer hur lagar skulle tolkas. Något som skulle visa sig inte vara helt enkelt under 1700-talets frihetstid.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Svensk Censur i frihetens namn och Jacob Wilde

Frihetstiden är den tidsepok i Sveriges historia som varade mellan åren 1718 och 1772. Men, någon frihet för folket var det inte! Någon undrar därför varför denna tidsrymd kallas frihetstiden?

Frihetstiden inleddes med att Karl XII stupade vid Fredriks Hald år 1718 i en militär attack mot Norge. Därmed rasade det svenska stormaktsväldet i Europa och stormaktstiden (1611 – 1718) upphörde. Anledningen till att denna epok kallas för frihetstiden är att det kungliga enväldet upphävdes genom lag år 1719. Det är handlar således om frihet från enväldesmonarki (eller om man så vill frihet från kungen). Frihetstiden upphörde år 1772 genom en statskupp av Gustav den III som gav kungen åter igen större makt. Frihetstiden efterföljs av den gustavianska tiden.

Frihetstiden innebar att makten gick över från kungen till riksdagen. Riksdagen var indelad i fyra stånd; adel, präster, borgare och bönder (Ståndsriksdag 1435 – 1866). De olika stånden sammanträdde och beslutade var för sig. Man kan likna ståndsriksdagen med ett 4 kammars system. För ett giltigt riksdagsbeslut fordrades att 3 av de 4 stånden var eniga.  Ett system som skapade mer kaos än ordning. Riksdagen reglerades av en ny Riksdagsordning från år 1723 och som lämnade mycket oreglerat. Allt detta skapade förutsättningar för en oinskränkt och okontrollerad regering (riksrådet).

Under frihetstiden fram till år 1766 rådde censur i Sverige av oanade mått. Ett bra praktexempel på den svenska frihetstidens frihet utgör Jacob Wilde utgivning av ”Swenska Stats Författningars eller Almänneliga Rätts Historie”. När verket var klart år 1723 överlämnades det till ”Censor Librorum” (Censorn), en statlig ämbetsman knuten till kanslikollegiet (regeringskansliet), för godkännande. Ett godkännande kom 26 år senare och verket kunde utges år 1749. Det ska tilläggas att Censorns uppgifter inte bara var att ge godkännande för bokutgivning. Instruktionerna för censorn från år 1688 var så omfattande att Censorn skulle besöka tryckerierna och beslagta misstänkta tryck av olika slag, Absolut ingenting fick tryckas i Sverige utan hans godkännande. Vid ett tillfälle beslutades att till och med riksdagsprotokoll skulle rensas från kritiska inlägg och opposition.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Världens äldsta tryckfrihetsförordning

Frihetstiden resulterade så småningom i 1766 års svenska Tryckfrihetsförordning(TF), som är världens äldsta lag om tryckfrihet och yttrandefrihet.  I Sverige har vi upplevt censur fram till 1766. Vi ska dock veta att det fortfarande finns ganska många länder i världen som ännu inte nått fram till år 1766 och fortfarande har omfattande censur.

BLOGGFRÅGA

Har dagens historieuppfattning påverkats av att Sverige haft något så ovanligt som en person anställd att skriva nationens historia?

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Arbetsmarknadspolitisk blogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Jacob Wilde år 1738 och samernas ursprung utifrån begravningsseder av Lars-Nila Lasko

Jacob Wilde och samernas ursprung i de isländska sagorna

Jacob Wilde var professor och som ”Rikshistoriegraf” svenska statens officiella historiker under 1700-talet. Rikshistoriegraf var titeln på den person som var anställd av regeringen för att skriva Sveriges officiella historia.

Jacob Wilde menade att de isländska sagorna klart visade att samerna var urinnevånarna i Skandinavien och att germanska stammar kommit senare. Wilde menade dessutom att samerna gjort motstånd till de invandrande germanerna enligt de norröna sagorna. Genom att göra logiska slutsatser och tolkning av de isländska sagorna menade Jacob Wilde att det var samerna som Svearna stötte på när de anlände till Skandinavien.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Jacob Wilde och samernas ursprung i samiska begravningstraditioner

Historikern Jacob Wilde menade att den isländska eddan var ett otvivelaktigt bevis att samerna var urinnevånarna i Skandinavien. Men, Wilde menade sig ha ytterligare bevis om samerna som urinnevånarna i Skandinavien i samiska begravningsseder.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Sverige som stormakt och intresset för forntiden

Sverige blev en stormakt under 1600-talet. För en stormakt är det viktigt att visa på sin storslagenhet på alla områden inklusive historia. En särskilt statlig ämbetsman ”Rikshistografen” anställdes för att skriva nationens storslagna historia. Göticismen, som var en extrem form av svensk nationalism, växte fram explosionsartat och som fastställde att Noaks ark strandade på Åreskutan, , Noaks sonson Magog var naturligtvis Sveriges första regent och Sverige var hela mänsklighetens vagga där  alla världens folk utvandrat från. Göticismen menade också att bibelns och antikens händelser utspelade sig i Sverige och runorna var världens äldsta skriftspråk.

Ett resultat av Göticismen eller svensk nationalism var ett kraftigt ökat intresse för forntiden.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Forntiden är historia för historiker

Fornforskning och ”arkeologi” i äldre tid var naturligt ett ämnesområde för historiker under 1600- och 1700-talen. En del av fornforskning var arkeologi sammankopplat till vad som kunde finnas i historiska dokument. De som var ute och grävde, dvs arkeologer, på denna tid var således historiker. Arkeologi för historiker var mer att finna bevis för vad som stod i historiska dokument.

Historiker söker naturligtvis svar i historiska dokument. De äldsta tryckta källorna i Norden om forntiden var de isländska sagorna. Snorre Sturlassons indelade forntiden i i bränn- och högåldern.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Brännåldern

Den äldsta tiden kallade Snorre Sturlasson för ”Brännåldern”. ”Sturlasson säger i inledningen till Konungaboken; ”Den första tidsåldern kallas brännåldern; då skulle man bränna alla döda och resa bautastenar efter dem; men sedan Frö hade blivit höglagd vid Uppsala, reste många hövdingar såväl högar som bautastenar till minne av sina fränder”.

Brännåldern var således, enligt Snorre Sturlasson, den äldsta tidsperioden i mänsklighetens historia och då begravningsseden var likbränning.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Högåldern

Sturlasson säger i inledningen till Konungaboken;  ”Då senare den danske konungen Dan den högmodige4 lät göra en hög åt sig och befallde, att man efter döden skulle bära honom dit i kungaskrud och stridsrustning jämte hans häst med sadeltyg och mycket annat gods, så gjorde många av hans ättemän på samma sätt, och därmed började högåldern i Danmark; men brännåldern höll sig länge därefter kvar bland svearna och norrmännen” .

Enligt Snorre Sturlasson följdes ”Brännåldern” med likbränning av en senare tidsålder där begravningsseden var begravning under högar, d.v.s. gravhögar. Sturlasson kallade denna tidsperiod för ”Högåldern”.  Snorre Sturlasson menade vidare att Högåldern började i Danmark för att i ett senare skede sprida sig till Norge och Sverige.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Kummelåldern

Indelning av forntiden enligt den isländska eddan till brännålder och högålder visade sig inte vara tillräckligt. Därför infördes under sent 1600-tal ytterligare en tidsålder ”Kummelåldern” (Stenröseåldern).  Kummelåldern som ansågs komma i tid före såväl brännålder och högålder.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Jacob Wilde och samernas ursprung i begravningsseder

I norra Sverige och Finland hade man inte hittat spår efter vare sig gravhögar eller spår av likbränning. Det var enligt historikern Jacob Wilde ett bevis på att samerna anlänt till Sverige före såväl brännåldern som högåldern. Enligt Wilde måste samerna anlänt till Skandinavien och Finland under Kummeltiden.

Eftersom, som det fastslås i den isländska eddan att likbränning uppstod i och med Odens och svenskarnas ankomst till Skandinavien, så måste samerna enligt Wilde ha anlänt före svenskarna till Norden. (Jacob Wilde, Fordom Sweriges historiographi friherrens Samuelis von Puffendorff Inledning til swenska statens historie med wederbörlige tilökningar, bewis och anmerkningar försedd af Jacob Wilde, 1738, s.29)

 

BLOGGFRÅGA

Kan de isländska sagorna innehålla sanning?

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Arbetsmarknadspolitisk blogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Jacob Wilde år 1738, isländska sagor och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

Historieprofessor Jacob Wilde

Jacob Wilde (1679 – 1755)  blev professor i historia i Riga redan vid 24 års ålder och slutade sina dagar som svenska statens högste officiella historieskrivare, dvs som rikshistoriograf i Stockholm 1719 – 1755.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Samerna är urinnevånarna i Skandinavien

Svenska statens högste officiella historieskrivare Wilde menade, liksom bland annat historikern Elisaeus Hyphoff, att samerna var urinnevånarna i Skandinavien och att germanska stammar kommit senare.

Jacob Wilde menade dessutom att han kunde bevisa det.

 

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Samernas och de isländska sagorna

Några historiker menade att genom att göra logiska slutsatser och tolkning av  Snorre Sturlassons ”Heimskringla” så framgår det att samerna var Skandinaviens urfolk.

Enligt Wilde så var det var samerna som germanerna stötte på när de anlände till Skandinavien. Wilde menade dessutom att samerna gjort motstånd till de invandrande germanerna enligt de norröna sagorna.

De isländska sagorna har använts som argument av nationalister och nationalsocialister att germanerna var det första folket som kom till Skandinavien. Det kan därför vara träffande att svenska historiker tidigare använde sig av isländska sagor för att bevisa att samerna kom först till den Skandinaviska halvön.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Isländska sagorna (Íslendingasögur)

På isländska har ordet ”saga” en annan betydelse än det svenska ordet. Saga betyder helt enkelt berättelse eller historia. Men, man måste vara observant att de isländska sagorna skrevs ner på pergament av skrivkunniga munkar på medeltiden, d.v.s. upp till flera århundraden efter de olika historiska händelserna skulle ha inträffat. Sagorna kom således på pränt efter århundraden av muntlig berättartradition där tillägg gjorts, dikt och fantasi under tiden tillkommit, samt fakta försvunnit. I tillägg handlar många av sagorna om områden långt från Island. dvs inte i närområdet. Så, man kan inte betrakta de isländska sagorna som historia eller sanningsenliga berättelser. Även om det kan vara något uns av sanning så bör man således ta de islänska sagorna med en stor nypa salt. Det är således ingen tillfällighet att de isländska sagorna har helt speciell genre inom litteraturen under romankonsten och inte under historia.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Ynglingasagan och samerna

Snorre Sturlassons ”Heimskringla” från ca 1230 inleds med ” Ynglingasagan”. Det är en saga om Ynglingaätten som kom till Sverige från Asien och regerat Sverige under förhistorisk tid.

Under 1700-talet antogs Oden ha varit en verklig historisk person. I Ynglingasagan kan man läsa att när Oden anlände till Sverige från Asien med sina Asar så möttes han av ett annat folk ”Den Jotiska ätten” (Det Jotiska folket eller den Jotiska kungasläkten). Enligt historiker på den tiden var det samer som Oden och Asarna mötte.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Norröna saga om Joterna och samerna

Men, enligt historikern Wilde fanns det redan ett annat folk i Skandinavien före Joternas ankomst. Wilde menade att samerna var de folk, enligt norröna källor, som först kom till Skandinavien. Därefter kom Joterna (Jotiska ätten) och slutligen Oden och asarna (Asaätten).

Om den Jotiska ätten skrev historikern Jacob Wilde att de ”först bodt i Qvenland eller Finland, hwarifrån det gått sidledes til Swerige, och Danmark, där de funnit motstånd utaf Lapparne, som de nordländska Thussar sammastädes nämnas”. (Jacob Wilde, Fordom Sweriges historiographi friherrens Samuelis von Puffendorff Inledning til swenska statens historie med wederbörlige tilökningar, bewis och anmerkningar försedd af Jacob Wilde, 1738, s.29) ”Thussar” är den gamla benämningen för troll eller trollkunniga.

.

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Arbetsmarknadspolitisk blogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

cropped-lasko_0.jpg

Samisk Historieblogg

Dagen i dag är resultat av tusentals år av historia!

www.samiskhistorieblogg.wordpress.com
http://www.samiskhistorieblogg.wordpress.com

Banner-Blue 468x60

– Samisk Historia är summan av allt som inte borde ha hänt –

– Saami  History is the sum total of the things that could have been avoided –

cropped-lasko_0.jpg

Historia är ett udda ämne. Samisk historia är ett ännu mer udda. Det borde inte vara så många läser bloggar med udda ämnen. Därför är det glädjande att så många intresserat sig för samisk historia. Nu är det ett år sedan första inlägget på Samisk Historieblogg gjordes, den 25:e oktober 2015, och över 4 500 har besökt bloggen.

Samisk historia är inte bara ett udda ämne. Det är dessutom ett ämne som är svårt att reda ut. Mycket av det som är samernas historia bygger på andra folks källmaterial, andra folks värderingar och andra folks uppfattningar.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg

Den här bloggen är avsett att informera om samernas historia från ett samiskt perspektiv.  Samma sak och samma händelse kan tolkas olika beroende på hur man betraktar ett föremål eller en företeelse. Det här är en blogg som ser på samisk historia med andra glasögon än du är van vid…

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Arbetsmarknadspolitisk blogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

 

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Jacob Wilde år 1738 och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

Europas främsta lärobok i historia

Juristen och historikern Samuel von Pufendorf utgav år 1682 verket ”Einleitung zu der Historie der Vornehmsten Reiche und Staaten”. Boken översattes till flera språk och var på den tiden en ”Bästsäljare”. Verket blev också, utan tvekan, Europas främsta lärobok i de europeiska staternas historia och författningar. Juridik och rättssystem är som bekant nära kopplade till historia. För att förstå lagstiftning måste man först förstå historia. Så, det är kanske inte så konstigt att verket både behandlar juridik och historia. Kanske inte heller så konstigt att Pufendorf var både jurist och historiker. Nu ska man inte överdriva Samuel von Pufendorf som historiker. Hans olika historiska skrifter var säkert populära medan han levde. För eftervärlden är hans historiska insatser dock blygsamma. Dock har Pufendorf haft stor betydelse för eftervärlden som filosof och naturrättsjurist.

I en senare uppföljare om svensk historia utgav Pufendorf år 1689 ”Continuirte Einleitung zu der Historie der vornehmsten Reiche und Staaten von Europa: worinnen deß Königreichs Schweden Geschichte und dessen mit auswärtigen Kronen geführte Kriege insonderheit beschrieben werden

 pufendorf_einleitung_1682_0007_800px

Samuel von Pufendorf

Samuel von Pufendorf var född den 8:e Januari 1632 i Dorfchemnitz, Kurfurstendömet Sachsen, och död  den 13 Oktober 1694 i Berlin. Efter att ha varit professor i natur- och folkrätt, Heidelberg, rekryterades han år 1668 till det nyöppnade universitetet i Lund av rikskansler De la Gardie. Att man var angelägen att rekrytera den internationellt kände professorn Pufendorf kan ses i hans lön. Han fick 900 daler mot övriga lundaprofessorers 600 daler. Han utsågs 1667 till svensk rikshistoriograf i Stockholm och adlades 1684.

Samuel von Pufendorfs mest kända och omdiskuterade verk var ”De iure naturae et gentium (Om natur- och folkrätt) (DJN) år 1672. Pufendorf kom med detta verk att påverka såväl filosofer som folkrättsjurister.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Pufendorfs betydelse under årtionden

Pufendorf kom att få stor betydelse för eftervärden. Ännu på 1800-talet användes exempelvis hans ”De officio hominis et civis” (Om människans och medborgarens plikt) utgiven år1673 som lärobok i Frankrike. Han kom även att få stor betydelse för andra historiker både i Sverige och utomlands under mycket lång tid.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Pufendorfs verk ”översätts” till svenska 1689

Petrus (Petro) Brask ”översatte” eller uttolkade Pufendorfs verk till svenska år 1689, (Historisches Archiv, enthaltend ein systematisch-chronologisch geordnetes …AvEduard Maria Oettinger). Eftersom vi talar om en tid av censur och tillstånd av regeringen för bokutgivning fick boken den uttrycksfulla titeln ”Samuel Pufendorfs Innledning till swänska historien, med där till fogad ökning ställt emot en fransos, Antoine Varillas benämd; under authoris egen censur uttålkad af Petro Brask, Lincopia-Gotho: og med kongl. maj.ts allernådigste privilegio uppå Thomas Anderszon Bergmanns bekåstnad.”

Pufendorfs ”Innledning till swänska historien” tog naturligtvis upp den svenska historien med början av uppräkning av kungar. Ett lands och folks historia var vid denna tid detsamma som kungarnas historia. Men, verket skiljer sig ut genom att även ta upp Sveriges inre utveckling.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Historiker Jacob Wilde och Pufendorf

En, minst sagt, ombearbetad version av Samuel von Pufendorfs ”Innledning till swänska historien” utgavs av historikern Jacob Wilde i två delar. Wilde namngav verket med den långa titeln ”Fordom Sweriges historiographi friherrens Samuelis von Puffendorff Inledning til swenska statens historie med wederbörlige tilökningar, bewis och anmerkningar försedd af Jacob Wilde”. Första delen utkom år 1738 och andra delen år 1743.

Den första delen av verket utgavs även på latin av sonen Anders Wilde år 1741 ” Prœparatio hodegetica ad Introductionem Pufendorffii …”

 

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg

Samernas kom först till Skandinavien enligt Isländska sagor

Jacob Wilde menade, liksom bland annat historikern Elisaeus Hyphoff, att samerna var den folkgrupp som kom först till Skandinavien. Han menade dessutom att han kunde bevisa det.

De isländska sagorna har använts som argument av nationalister och nationalsocialister att germaner var de första folken som kom till Skandinavien. Det kan därför vara träffande att svenska historiker använde sig av isländska sagor för att bevisa att samerna kom först till den Skandinaviska halvön.

Jacob Wilde menade samerna att de isländska sagorna klart visade att samerna var urinnevånarna i Skandinavien och att germanska stammar kommit senare. Wilde menade dessutom att samerna gjort motstånd till de invandrande germanerna enligt de norröna sagorna. Genom att göra logiska slutsatser och tolkning av främst den inledande sagan, ”Ynglingasagan”, i Snorre Sturlassons ”Heimskringla” och andra norröna sagor menade Jacob Wilde att det var samerna som Svearna stötte på när de anlände till Skandinavien. Eftersom ”Heimskringla” och ”Ynglingasagan” är ganska omfattande skall jag återkomma till hur Jacob Wilde och andra historiker kunde göra denna slutsats.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Samernas kom först till Skandinavien enligt samisk begravningssed

Jacob Wilde hade dessutom uppfattningen att arkeologiska fynd utifrån begravningsseder visade att germaner invandrat till område där det fanns samer. Jag skall återkomma till hur Jacob Wilde kunde göra denna slutsats.

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Arbetsmarknadspolitisk blogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Vem var Elisaeus Hyphoff år 1731 och samernas ursprung av Lars-Nila Lasko

Ny lärobok om svensk historia 1731

År 1731 utgav historikern Elisaeus Hyphoff ”Kort inledning til den gamla och nya swenska historien, begynnarom til tjenst, af de trowärdigaste skribenter, samt äldre och nyare handlingar, sammandragen, af Elisæo Hyphoff”.

Bokens syfte var huvudsakligen att vara en lärobok i historia. Ytterligare upplagor av läroboken trycktes åren 1738, 1744 och 1757. Läroboken avnändes således under lång tid.

Arbetet var uppdelat i två böcker varav den första boken behandlade historia och politik i Sverige och den andra boken om Sveriges konungar från kristendomens införande år 823.

 antikvariatnet046

Tillägg till Hyphoffs historia

Ett tillägg till Hyphoffs historia utgavs i Uppsala av Peter Twet år 1755 eller som det hette ” Tilökningar af herr Elisæi Hyphoffs swänska historia, innehållande utförlige underrättelser, om hwad så wäl uti antiquiteterna, korteligen af honom widrördt är, som de uti auctorens arbete, förbigångne konungar, ifrån början til christendomens : införande, bestående uti en konunga längd af några och trettijo regenter, til den studerande swenske ungdomens tjenst utgifwen af Peter Twet

Tillägget innehöll ”hedniskakonungar fram till kristendomens införande i Sverige, samt om hednisk religion och tempel. I tillägget fanns även en plansch över Uppsala hedniska tempel.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Lärobok om att samernas kom först till Skandinavien

Historikern Elisaeus Hyphoff hade en klar uppfattning om vilka folk som kom först till Skandinavien. Redan i inledningen till sitt verk om Sveriges historia skriver han ”de som Först kommit in i Landet lära altså wara de samme, som wij nu kalla Finnar och Lappar” (Hyphoff 1731, s. 4).

antikvariatnet046

Vem var då Elisaeus (Elisæo) Hyphoff?

Elisaeus Hyphoff eller Elisæo Hyphoff föddes den 5:e juni 1709 i Karlshamn. Han var son till Johan Melchior Hyphoff  (född 1712) och Johanna Ennes (Född 1709). Johan Melchior Hyphoff var i sin tur son till den från Österrike inflyttade doktorn Johan Melchior Hyphoff. Fadern var rektor för trivialskolan i Karlshamn.

Elisaeus Hyphoff studerade vid ”Christianstads skola” och 1728 inskriven vid Uppsala Universitet. Han gifte sig den 30:e mars 1736 med Birgitta Lindfors och de fick senare samma år den 19:e november 1736 sonen Elisaeus Elisaeusson Hyphoff (Elias Uphof, Elias Ulphoff).

 

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Karriär vid Riksbanken

Elisaeus Hyphoffs karriär som historiker blev kortlivad. Den 22:a november 1734 anställdes han som kanslist vid riksbankens fiskalskontor i Stockholm och befodrades till notarie 1737.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Flydde till Italien

Vid en bankkontroll år 1738 upptäcktes att Elisaeus Hyphoff försingrat 96 000 Daler Kopparmynt. En ansenlig summa på den tiden.

Hur mycket motsvarar 96000 daler kopparmynt år 1738 i 2016 års penningvärde? Det är ju inte lätt att räkna om daler till dagens valuta. Men, 96000 daler kopparmynt år 1738 bör motsvara omkring 6,5 miljoner kronor i oktober 2016. (6 509 999 SEK år 2016 mätt med konsumentprisind exenligt Edvinsson, Rodney, och Söderberg, Johan, 2011, A Consumer Price Index for Sweden 1290-2008, Review of Income and Wealth, vol. 57 (2), sid. 270-292).

Hyphoff han dock fly till Rom. I Rom blev han sekreterare till greve och påvelige ämbetsmannen Nils Karlsson Bielke (1706-1765). Påve Clemens XII utnämnde Bielke 1735 till sin kammarherre och 1737 till romersk senator. Elisaeus Hyphoff konverterade till katolicismen liksom Nils Karlsson Bielke gjort tidigare. Ett gravmonument restes åt Bielke i kapellet i Birgittas hospits vid Piazza Farnese i Rom. Elisaeus Hyphoff antas ha levt hela sitt resterande liv i Rom.

Lars-Nila Lasko - Samisk historieblogg
Lars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Elisaeus Hyphoff blev bankdirektör

Sonen Elisaeus Elisaeusson Hyphoff blev besättningsman/soldat vid Holländska Öst Indiska kompaniet 1763-1764, men hoppade av vid Goda Hoppsudden i Sydafrika, (Se Nationalarkivet, Amsterdam). Därefter kock i Saldana bay, Sydafrika, 1765-1773 (se professor i biologi Carl Peter Thunberg resa 1770-1773 till södra Europa och Goda Hoppsudden i Sydafrika). Sonen Elisaeus Elisaeusson Hyphoff uppgav i Sydafrika att fadern Elisaeus Hyphoff är bankdirektör i Stockholm! En klar överdrift med andra ord.

 

Lars-Nila Lasko

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko 

Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Arbetsmarknadspolitisk blogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara