De äldsta uppgifterna om samerna är, om man får tro ett stort antal historiker och författare om samerna (Se bl.a. Professor Israel Ruong, Professor Björn Collinder m.fl.), från historikern Tacitus. Men, helt säkra kan vi inte vara. Anledningen till att vi inte kan vara helt säkra är att Tacitus bara beskriver samerna med några få ord och var de befinner sig.
De äldsta uppgifterna, enligt flera författare, om samerna är skrivna av den romerske historikern Cornelius Tacitus år 98. I boken ”Germania”, kapitel 46, beskriver Cornelius Tacitus ett folk bortom de germanska stammarna och som han kallar ”Fenno”. Det råder i forskningsvärlden och bland historiker en övervägande övertygelse att Cornelius Tacitus avser samerna och det samiska folket.
Om vi inte kan vara säkra på att Cornelius Tacitus med ”Fenno” beskriver samerna – Varför menar då så många författare att det är samer?
Anledningarna är ganska många. Ja, faktiskt så många att det gränsar till sannolikt att Cornelius Tacitus beskriver samerna år 98. Sannolikheten har att göra med det fornnordiska ordet ”Fenno” där vi tror oss veta betydelsen av ordet. Den sannolika forngermanska betydelsen av ”Fenno”, Cornelius Tacitus beskrivning av folkgruppen ”Fenno”, Samernas sannolika utbredningsområde för tiden vid Cornelius Tacitus beskrivning av ”Fenno”, Skillnaden mellan samerna och andra finsk-ugriska folkslag, DNA-forskning som visar samernas folkvandringsvägar och beskrivningar av ”Fenno” av senare antika historiker, samt Beskrivningar av ”Fenno” i äldre nordiska källor.
Det är således mer som talar för än emot att Tacitus med ”fenno” avser samerna.
Trots att mycket talar för att Cornelius Tacitus beskriver samerna år 98 så menar jag själv att det är sannolikt, men inte säkert, att Tacitus beskrivning av ”Fenno” är samerna.
Men, om det är så att Cornelius Tacitus avser samerna så är det utan tvekan de äldsta skriftliga uppgifterna om samerna.
Lars-Nila Lasko
Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko
Historieblogg av Lars-Nila Lasko
Saami history blog in English by Lars-Nila Lasko
Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan
Lars-Nila Laskos historieblogg 