Resa till Lappland år 1732
Carl Linné, eller som han på den tidens populära språk latin kallade sig Carl Linnaeus, var 21 år när han efter studieår vid Akademien i Lund kom till Uppsala år 1728. Hos Olof Rydbeck den yngre blev han informator i dennes hem och att ersätta Olof Rydbeck d.y. att hålla föreläsningar om botanik. I Uppsala läste han vidare medicin och naturalhistoria.
Olof Rydbeck d.y. hade år 1695 på kungens uppdrag gjort en resa till Sameland. Hos Rudbeck blev han inspirerad att göra en liknande resa. Linné lämnade i december 1731 in den första ansökan om resebidrag till Kungliga Vetenskaps-Societen i Uppsala. Efter avslag inkom Linné med ny ansökan 1732 som beviljades.
Resa till Lappland år 1732
Carl Linné påbörjade resan till Lappland i Uppsala fredagen den 2:a maj 1732 kl: 11.00. Så exakt var Linné i sin dagbok. Han skulle fylla 25 år dagen efter resan påbörjades.
Resan gick till fots, häst och med samiska båtar som han beskriver i detalj.
Linnés dagbok
Carl Linné förde dagbok från resan till Lappland 1732. Resedagboken har tryckts och publicerats under åren i ett flertal böcker. Texterna ur resedagboken publicerades första gången år 1811 i London i engelsk översättning. På svenska kom dagboken ut först år 1905.
De första samerna
Carl Linné träffar på de första samerna relativt kort efter han påbörjat sin resa från Uppsala. Han föreställer sig att samerna bor i Lappland högt uppe på fjällen och överraskas att samer bor vid havet, samt så långt söderut i Sverige som några dagars fotvandring från Uppsala.
Redan den 17:e maj påträffade han således de första samerna vid Bringsta norr om Hudiksvall. Linné skriver i sin dagbok ”Strax jag var kommen fram om skogen hinte jag 7 stycken lappar, som körde sina renar, 60 á 70, vilka hade sina späda lamm. Hornen voro på mest avfallna och nya hade på flesta begynt spricka ut. Jag frågade dem, hur de kom att vara här nere. De sade sig här vid havssidan vara födda och här vilja dö, talte god svenska.” Eftersom det är maj månad när renen kalvat och nära havet kan vi dra slutsatsen att det inte är fråga om fjällsamer. Vi kan vidare dra slutsatsen att det är fråga om skogssamer som bedriver skogsrenskötsel eftersom de inte flyttat högre upp mot fjälls. Skogsrenskötsel är en stationär renskötselform där man i stort sett flyttar i cirklar runt en fast punkt. Det är med andra ord samer som kommer ifrån och lever dagligen norr om Hudiksvall. Detta styrks dessutom om deras ord; ”De sade sig här vid havssidan vara födda och här vilja dö.”
Sveriges kolonisering av Norrland
Carl Linné fortsätter norrut och besöker hela Norrlandskusten. Vid Umeå gör han en avstickare mot Lycksele och Sorsele. I sin resebeskrivning beskriver han här Sveriges kolonisering av Norrland och tankar om koloniseringens framtida effekter;
Lappland är på många ställen bebott av nybyggare, id est Finnones (id est Finnones dvs. Finländare), som här jussu et permissu regis (jussu et permissu regis dvs. på kungens befallning och med hans tillstånd) sätta sig neder, taga upp åker och äng, vilka giva en viss skatt till kronan, äro sedan fri för all extraordinär utgift, även som lapparna, hållandes varken soldat eller båtsman, varandes lika nöjde antingen frid eller krig är, ty de hava inte minst onera (onera: dvs pålagor, efterlåter, tillåtet).”
Om nybyggarnas framfart på samernas lappskatteland berättar Linné; ”Vi kom om aftonen till en ö, därpå fiskare voro, vilka voro bönder från Granön, 8 mil härifrån. De hade här byggt ett hus…Härför giva de till kronan ingen skatt, ej heller till lappen, som äger vattnet, den de köra därifrån, fast han giver sin skatt. Han vågar icke en gång lägga där enda minsta nät, ty då taga de upp det, kasta dem i träden, ut saepius fecisse retulerunt (ut saepius fecisse retulerunt, dvs såsom de berättade att de ofta nog hade gjort). Den arme lappen, som av fisk skall själv endast nuförtiden leva och därmed uppehålla sitt hushåll, har nu knappt en eller 2 fiskar.
Om framtidens koloniala effekter på framtidens Sameland säger Linné: ” Det är dem efterlåtet, var de vilja i Lappmarken sätta sig neder, där de sådant kunna upparbeta, så att ingen tvivel är, med mindre mesta Lappmarken med tiden bliver bondbygd.”
De vita samerna
Carl Linné fortsätter norrut längst Norrlandskusten. Vid Luleå gör han sin andra avstickare mot fjällen. När han passerat Jokkmokk på väg till fjällen kommer han till sjön Virihaure. Virihaure är den största sjön i nationalparken Padjelanta i Lappland. Här ställer han sig själv plötsligt en ny fråga efter att ha beskrivit växter, djurliv och samerna;
”Om natten for vi över sjön Virijaur, då det var kallt och föll en kall dimma…där jag förundrade mig över det svartansiktade folkets snövita kroppar, vilka vida övergingo alla fruntimmers.”
Han hade ju, som han skriver, redan träffat på över 1000 samer. Alla solbrända och mörka i ansiktet och på händer. När en same klär av sig i fjällkåtan för att lägga sig är han nu helt vit under kläderna. Man kan undra varför Linné plötsligt ställer frågan? Vad tänkte han på? Undrade han över var samernas ursprung och vilka de egentligen var?
Linnés i klassificering av Sveriges befolkning
I ett verk om Sveriges djur, ”Fauna Svecica”, från år 1746 ger Linné de olika folken i Sverige grekiska bokstäver. Det har tolkats som en rangordning av befolkningen i Sverige;
α Svear
β Göter,
γ Finländare
δ Samer,
Linnés rangordning av befolkningen i Sverige tyder på att Linné rangordnat sitt eget folk svenskar, (Svear och göter), högst.
Jag skall återkomma till Linnés rangordning av Sveriges befolkning och människosläktet i ett senare blogginlägg och vilka effekter Linnés system fick för samernas del.
Beskrivning av samerna
Om Finländarna skriver Linné ” Fennones forte Slavis Tartarisque originem debent”, dvs Finländarna är kanske av Slaviskt Tatariskt ursprung.
Om samerna däremot talar Linné inte om deras ursprung. Där emot skriver Linné att det samiska folket är en unik variant av Grönlands eskimåer och Rysslands Samojeder ” Singularum esse varietatem e Samojedica gente una cum Groenlandis et Esquimaux ortam.”
Bloggfråga
Carl von Linné hade ju, som han skriver, träffat på över 1000 samer. Alla solbrända och mörka i ansiktet och på händer. När en same senare klär av sig i en fjällkåta för att lägga sig är han nu helt vit under kläderna. Man kan undra varför Linné plötsligt ställer frågan? Vad tänkte han på? Undrade han över var samernas ursprung och vilka de egentligen var?
Lars-Nila Lasko
People are trapped in history, and history is trapped in them.
~James Baldwin, Notes of a Native Son
Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko
Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko
Saami History blog in English by Lars-Nila Lasko
Samepolitisk Blogg av Lars-Nila Lasko
Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan
Lars-Nila Laskos historieblogg 