Samer och samojeder
År 1748 utgav Eric Julius Björner (1696-1750) det historiska verket ”Svea rikes hävda ålder, uppvisader med en sago och röno reda om nordiske länders, så fornare som senare, åboning, strandvidd och Östersjöhögd, med tillökning av et brev om finnars, lappars och samojeders ursprung från samaritanske israeliter”. Tala om boktitel eller hur…
Björner utgår från de isländska sagorna och bibeln i beskrivningen av de nordliga folken.
Samer och samojeder
Historikern Julius Björner ansåg i sitt verk från 1748 att finnar, samer och samojeder var besläktade och kom ursprungligen från ett och samma folk. Björner skriver ”i det Lapparne kallar sig själve Samorej” och Finnarna kallar sig Suomalaiset så är det uppenbart att de har varit ett folk med Samojederna. Björner utgår således, bland annat, vad de olika folken kallar sig själva. Björner hänvisar också till de geografiska likheterna.
Nu var Björner inte ensam att ha teorin om att samerna var besläktade med samojederna. Carl von Linné företog 1732 sin Lappländska resa. Om samerna däremot talar Linné inte om deras ursprung. Där emot skriver Linné att det samiska folket är en unik variant av Grönlands eskimåer och Rysslands Samojeder ”Singularum esse varietatem e Samojedica gente una cum Groenlandis et Esquimaux ortam.” Nu ska det sägas att Linnés Lappländska resa publicerades först efter hans död i verket ”Iter Lapponicum”.
Även efter Björners verk skulle historiker göra kopplingar mellan samer, finländare och samojeder som exempelvis den norska historikern Gerhard Schøning.
Samerna och Israels förlorade stam
Björner ansåg vidare i verket ”Svea rikes hävda ålder…” med den långa titeln att samerna var en av Bibelns 10 förlorade stam ”Samariter”. Det så att säga hörs på namnet enligt Björner!
Platser och namn som historisk forskningsmetod
Det kan kanske i dag låta lite löjeväckande att konstatera att samer, samojeder och samariter är besläktade folk på grund av deras egen benämning på sig själva. Detta var dock en vanlig historisk forskningsmetod och som användes flitigt av framför allt historiker som var rudbeckianer eller tillhörde Göticismen. För historikern Eric Julius Biörner var det således helt naturligt. Ibland gick det lite för långt som exempelvis Rudbeck d.ä. som menade att antikens Thebe måste ha varit Täby, Troja var Trögd utanför Enköping och grekernas Herkules måste ha varit ”Här-Kalle” liksom att städerna ”Leulo” och ”Pacto” de i antika sagorna måste vara en felskrivning av ”Luleå” och ”Piteå” osv..
Nu ska det nämnas att benämningen ”Samojeder” egentligen inte är en beteckning som samojederna använder på sig själva. Ordet ”Samojed” har ett ryskt ursprung och betyder ”den som äter sig själv”, dvs kannibaler. ”Samojeder” är ingen folkgrupp utan en språkfamilj som består av flera folkgrupper där varje folkgrupp har ett eget namn på sig själva. Språkfamiljen Samojediska språk är en undergrupp till Uraliska språk och består av de besläktade språken entsiska, nentsiska, nganasaniska, kamassiska och selkupiska.
Björner har även fel när han påstår att samerna kallar sig själva för ”Samorej”. Samernas egen benämning på sig själva är Sámi (Sápmelaš) och bor i Sápmi, samt talar Sámegiella. Ordet ”Same” på svenska kommer från det samiskans ”Sámi”.
Vem var Erik Julius Björner?
Erik Julius Björner, eller Eric Julius Biörner enligt den äldre stravningen, föddes den 22:a juli 1696 i Orsil, Timrå församling. och dog år 1750.
Uppvuxen på Norrländskt herresäte
Historikern Erik Julius Björner växte upp på Domargården i Orsil som son till häradshövdingen (Lagman) Mauritz Björner.
Domargården i Orsil omnämns redan på 1500-talet och ägdes då av Erik Olofsson (Irijk i Horsijll i äldre stavning). Nuvarande herrgårdsbyggnaden är dock en återuppbyggdnad sedan den brändes ner av ryssarna i maj 1721. Sedan den varit på exekutive auktion inköptes den av Erik Julius Björner far Häradshövding (Lagman) Mauritz Biörner. I och med det blev domargården säte för Medelpads lagmän fram till år 1792 då den blev en ämbetsmannabostad.
Herrgården hade, före den såldes på exekutive auktion till Erik Julius Björners far, varit en betydande domarbostad under 1600-talet för underlagman i Medelpad och Sundsvalls förste borgmästare Peder Månsson Helsing och för häradshövding och adelsmannen Erik Teet. Erik Teet var far till Erik Julius Björners mor. Om häradshövding Erik Teet kan omnämnas att han var tvungen att begära kungens tillstånd för att gifta sig enär hans fru blev hans styvsyster.
Erik Julius Björner växte således upp i en mycket historisk miljö som kom att prägla hans liv.
Studier
Björner skrevs in vid Uppsala universitet och framlade avhandlingen ”De Suedia boreali”. De Suedia boreali blev en känd skrift redan under hans livstid.
Fornforskare och historiker
Erik Julius Björner blev kanslist och senare assessor vid Antikvitetskollegium i Stockholm. Antikvitetskollegium var ett statligt ämbetsverk som sysslade med fornforskning. Som assessor vid Antikvitetskollegium var han en aktiv fornforskare och företog resor till Norrland där han samlade en mängd anteckningar om gravhögar och andra fornminnen i framför allt sitt hemområde. Enligt Rudbeck d.ä., som han var stor anhängare av, hade ju världen uppstått i Norrland.
Isländska sagor på svenska
Björner har översatt ett stort antal isländska sagor till svenska.
Rudbeckian och Götist
Historikern Olof Rudbeck d.ä. hade före Björner ett stort inflytande bland historiker. Erik Julius Björner var en stor anhängare av Olof Rudbeck d.ä. och Göticismen. Med tiden blev han dock mer och mer ensam om Olof Rudbeck d.ä. läror och beskrivning av svensk fornhistoria. Historikern Olof von Dalin var Björners främsta kritiker.
Erik Julius Björners utgivna verk
Historikern Erik Julius Björner har utgivit ett stort antal verk om Sveriges historia baserat på de isländska sagorna som Nordiska kämpadater 1737; Inledning till yfverborna Göters gamla häfder 1738; Alfvarsamma Frågotankar om en public Satyrist 1739, en stridsskrift mot Dalin, Nordisk hjeltaprydnad 1739, samt Svea Rikes Häfdaålder 1748. Av dessa är hans mest kända verk är Nordiska kämpa dater, i en sagoflock samlade om forna kongar och hjältar (1737).
Samerna i sagornas värld och Erik Julius Björner
Jag ska återkomma till Erik Julius Björner i ett senare sammanhang när jag kommer in på samerna i de isländska sagorna. Bland annat så fastställde Björner Bjarmland till att ha varit norra delen av Medelpad och södra delen av Ångermanland i motsats till andra historiker, samt betydelsen av detta för samisk historietolkning. Men, det är mer sagornas värld än historia! Jag undrar vad Erik Julius Björner skulle ha sagt om detta konstaterande? För Björner var nämligen Bibeln och de Isländska sagorna obestridlig fakta!
Lars-Nila Lasko
Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko
Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko
Saami History blog in English by Lars-Nila Lasko
Samepolitisk Blogg av Lars-Nila Lasko
Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan
Lars-Nila Laskos historieblogg 